Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Italiensk-svensk ordbok - G - gonnellino ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
fruntimmer ; tirart alla m, F vara tråg för
det tacka könet,
gonnellino sm., kolt*
gonnellóne sm., kaftan,
gonorrèa sf., (iak.) dröppel.
gónzo sm., dumbom, dummerjöns, not. —
a., dum; rå, grof.
góra sf., kanal, ränna ; kvarnränna ; [smuts-]
fläck.
górbia sf., holk, doppsko; beslag; håljärn,
•mejsel.
gordiånoa.:il nodo—, [den] gordiska knuten,
goréllo sm., [vattnings]ränna ; [aflopps]dike.
górga sf., strupe, svalg,
gorgåta Sf, klunk ; bere a gorgate, dricka
omåttligt.
gorgerina sf., ett slags fruntimmerskrage,
gorgheggiaménto sm., kvittrande, kvitter;
drillning.
gorgheggiáre ff., kvittra; (mus.) drilla; gnola,
gorgheggiatóre sm., koloratursångare,
gorghéggio, gorgheggio sm., kvittrande,
kvitter; drill, drillning.
górgia sf., struphufvud ; gutturalt uttal ; (1
pl.) drillér, rulader; tirar di —, drilla,
gorgièra sf., halskrage, -krås; halsharnesk;
(fig.) hals.
gorgióne sm., storätáre, pimplare.
górgo sm., [vatten]hvirfvel ; back; liteo
gorghi del cuore, hjärtkamrar.
gorgogliaménto sm., kurrande i magen;
vattnets sorlande, då man gurglar sig.
gorgogliáre vn., sorla; plaska i vattnet ; tala
i strupen; kurra i magen ; vara maskstungen.
gorgóglio se abbadia.
gorgoglio se abbadia.
gorgoglióne sm., (zool.) sädesmask,
korn-vifvel.
górgóne sf., (myt.) gorgo[n].
gorgóneo a., gorgonisk, gorgon-; vild, grym.
gorgozzüle, gorgozzuólo sm., [mat]strupe,
svalg.
gorilla sf., (sool.) gorilla.
Gorizia sf., (geogr.) Görz.
Gorlizza sf., (geogr.) Görlitz,
górna sf., taklist.
górra sf., en sorts vidja; en sorts mössa,
górzo sm., spjalverk för en fiskdamm,
góta sf., kind, -ben.
8Otäta sf., örfil, kindpust.
otenbùrgo sf., (geogr.) Göteborg.
GÓti sm. pl., (hist.) goter, göter.
8Ótic0 a., gotisk, götisk.
Otlåndia Sf, (geogr.) Gotland.
gótta sf., gikt; — serena, svart starr,
ottårdo (il San) sm., (geogr.) St. Gotthard.
SOttáto a., spräcklig, fläckig.
Ottlnga sf., (geogr.) Göttingen,
gótto sm., bägare, mugg; glas.
gottóso a. (sm.), giktsjuk, -bruten, -full ;
giktpatient.
governábile a., som kan styras, handterlig.
governale sm., roder, styre,
governaménto sm., regering, styrelse,
governónte a., styrande. — sm., styresman.
— sf., guvernant, lärarinna; hushållerska.
QOVernáre va., styra, regera; leda, sköta,
vårda; fodra [djur]; gödsla; odla, bruka;
Illa behandla, tilltyga. <~si, styra sif ;
skota sig, uppfora sig, sulla sig.
governativo a., regerings-, styrelse-; scuola
governativa, statens läroverk,
governatóra sf., guvernörs fru.
governatoráto sm., guvernörs syssla,
governatóre sm., guvernör, ståthållare,
landshöfding; läráre, informator,
governatrice sf., guvernörs fru; guvernant,
lärarinna.
govèrno sm., regering, styrelse, förvaltning;
statsstyrelse, statsförfattning, regeringsform,
styrelsesätt ; skötsel ; odling, gödsling ;
gödsel ; far mal — d’una cosa, fara illa med,
vansköta ngt ; gå illa åt ngt ; — dei vini,
vintillredning, vinberedning.
Gózia sf., (geogr.) Götaland,
gozzåia Sf, en kräfva full; (klr.) flenhus;
(fig.) gammalt agg, groll,
gózzo sm., kräfva; (läk.) halskörtelns
förstoring, struma ; strupe ; karaffin ; glaskolf ;
kvarnränna; liten båt.
gozzoviglia sf., kalas ; far —, kalasa,
rumla, festa.
gozzovigliáre vn., rumla, festa, kalasa,
gozzoviglio sm., se gozzoviglia.
gozzóto a., behäftad med struma,
grácchia sf., (zool.) kråka ; (fig.) pratmakare,
gracchiaménto sm., kraxande; prat, sladder.
gracchiáre vn., kraxa; skräfla, sladdra.
graochiáta sf., kraxande,
gracchiatóre sm., pratmakare, skräfiáre,
skrikhals.
grácchio sm., ideligt skrik, kält, käbbel,
racchióne se abbadia.
råCCO sm., (hist.) Gracchus,
grácco, grácculo sm., (zool.) kitfa.
gracidaménto sm., kväkande.
gracidáre vn., kväka; snattra; käita,banna,
käbbla.
gracidatúre sm., pratmakare ; skrikhals,
grälmakar e.
grácile a., svag, smart, späd ; ömtålig, klen;
spenslig; fin.
gracilénto, graoilino a., klen, svag,
spenslig.
gracilitá sf., smärthet, spenslighet; finhet,
gracimoiaménto sm., efterskörd [på [-vinbergen].-] {+vin-
bergen].+}
gradinolo sm., småklase (del af en större
drufklase).
gradáre vn., vara afdelad i afsatser, vara
graderad.
gradassáta sf., skryt, skräfvel, skroderande.
gradásso sm., skräfiáre, storskrytáre, skro-
dör ; fare il —, skryta, skräfla.
gradataménte adv., gradvis, så småningom,
gradazióne sf., gradering, indelning i
grader; gradvis tilltagande, stegring,
grada-tion ; — di colore, schattering,
gradévole a., angenäm, behaglig, treflig,
gradevolèzza sf., angenäm smak I. lukt,
behag.
gradevoiménte adv., behagligt, angenämt,
gradiménto sm., behag, fördel, nöje,
tillfredsställelse,
gradina sf., ⚙ tandadt bildhuggarjärn.
gradináta sf., trappa; trappsteg; trappvis
stigande bänkrad,
gradino sm., trappsteg; upphöjd afsats [på
altáre]; (fig.) grad, steg; a — a — så
småningom, gradvis.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
