Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Italiensk-svensk ordbok - G - grisatoio ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
grisatólo sm., (glasm.) ktöjsel.
grisétte a., ljusgrå,
grisólito sm., (min.) krysolit, guldsten.
grisopázio sm., (min.) krysopras.
grissino sm., stång af fint hvetebröd (ätes i
Piemont).
roenlanäése a. (sm.), grönländsk, -ländare,
roenlándia sf., (geogr.) Grönland,
grófo sm., skorpa af salt (på ångpannor),
grómma sf., vinsten; skorpa, hård yta;
skorf.
grommáre vn., betäckas med vinsten,
grommato a., vinstensartad, -haltig.
grommóso a., betäckt med vinsten,
grónda sf., takränna; urhålkadt tegel till
takrännor; dropprör vid en takränna,
grondáia sf., dropprör vid en takränna;
takdropp.
grondante a., drypande, alldeles våt; ~ [di]
sudore, drypande af svett,
grondáre vn., rinna [från takräroorna] ;
drypa, droppa; strömma,
grondatóio sm., vattenlist.
grondatúra sf., aflopp,
grondóne sm., rör. — adv., se följ.
grondóni adv.: camminare gå långsamt
o. framåtlutad,
gróngo sm., (zool.) hafsål.
Groninga sf., (geogr.) Gröningen.
Grönland... se Groenland...
gróppa sf., länd [på vissa djur] ; andare,
cavalcáre in ~, rida bakpå ; d’una
mon-tagna, bergsrygg ; andare in ~, (äfv.) vara
en bisak; äta gratis,
groppáta sf., (ridk.) högt språng, sats.
groppièra sf., ländstycke, svansrem.
gréppo sm., knut; svårighet; grupp; bunt,
knyte; penningrulle; ~ di vento,
hvirfvel-vind ; far ~, hopa sig.
groppóne sm., korsben; länd ; rygg ; piegare
il ~, F plugga, arbeta ifrigt ; non ne voler
sul ej ha lust att arbeta,
gróssa sf., gross; dormire nella ~, sofva
djupt; alla ~, i stort, en gros.
grossággine sf., grofhet, okunnighet,
dumhet.
grossaménte adv., groft,
grosseria sf., gröfre guldsmedsarbeten ;
järnvaror ; grosshandel ; grofhet, dumhet.
Grosséto sf., (geogr.) stad i Italien,
grossézza sf., tjocklek, storlek, groflek ;
fetma, hull; grofhet, råhet; agg, groll;
dumhet, enfald ; hafvandeskap, grossess ; ~
d’intelletto, brist på intelligens,
grossière sm., grosshandlare; guldsmed, som
gör gröfre arbeten. — a., grof, plump, rå;
oslipad; enfaldig, dum.
grossista sm., grosshandlare,
grósso I. a., stor [och grof], tjock, grof,
diger, svår, tung, stark. hög; simpel, tarflig;
trög, lomhörd ; uppsvälld, svullen ;
betydlig, ansenlig; hafvande ; dum, enfaldig ; un
pezzo en storkaxe, storgubbe ; matador ;
mare ~, hög sjö ; dito ~, tumme ; stortå ;
questa la è grossa t hvilken grof lögn I
dime delte grosse, skryta o. ljuga, skräfla;
in ~, al~, i parti, en gros, gross-; a un di
~, nästan, nära på; essere, stáre ~ con, vara
ond på. — II. adv., mycket ; bere ~, (fig.)
svälja, smälta, tro ; icke betrakta allt för
noga; giocar ~, spela högt. — III. sm.:
il ~, det hufvudsakliga, största;
hufvuddelen; de flesta; il ~ dell’esercito,
huf-vudstyrkan ; ~ della gamba, vad.
grossolanaménte adv., groft, plumpt, rått,
ohyfsadt.
grossolanitá sf., grofhet, plumphet, råhet.
ohöflighet.
grossolano a., grof, simpel, tarflig, klumpig;
rå, ohyfsad, plump; uomö ~, grobian,
plumphuggare ; alla grossolana, plumpt,
oskickligt.
grótta sf., grotta, håla, kula; brant [klippa];
tunnel; källare, hvalf,
grottésca sf., grotesk målning,
grottescaménte adv., groteskt, löjligt,
sällsamt.
grottescaménto sm., grotesk figur,
grottésco a., grotesk, löjlig,
grottóso a., grottartad.
gravigliela sf., knut; slingring.
grovigliolo sm., knut [på väf].
grù, grüa sf., (zool.) trana; $ hiss-,
lyftkran, vinsch,
grùccia sf., krycka; träben; 0 kors;
stående hatthängare ; essere [in\ sulla ~ I. sulle
grucce, vara i klämman, sitta i stöpet;
te-nere sulla ~, hålla i ovisshet,
grucciáta sf., slag med krycka,
gruccióne sm., (zool.) kramsfägel.
grùe se grù.
grufáre, grufoláre vn., böka, gräfva med
trynet. ~si, vältra sig i orenlighet, i laster,
grugnáre, grugnire vn., grymta, morra;
brumma, knota, muttra,
grugnito sm., grymtande, grymtning; knot,
brummande,
grúgno sm., ttyne; trut ; fare 1. tenere il~,
göra sura miner,
grugnóne sm., (fig.) knarrig person,
brum-björn.
grullággine, grulleria sf., dumhet, enfald;
ovänlighet; tröghet,
grùllo a., dum, enfaldig; bedröfvad; trög,
sömnig; mör.
grùma se gromma.
grumeréccio sm., efterslåtter,
grùmo, grumolétto sm., klimp, klump,
grúmolo sm., [kål-, salads]hufvud.
grumóso a., vinstensartad, -haltig; klimpig,
stockad, lefrad.
gróngo sm., (bot») humlebinda,
gruógo sm., (bot ) safllor.
gruppétto sm., liten grupp, samling; (mus.)
rulad, passage,
gruppito a., af naturen slipad åttkantig (om
diamant).
gróppo sm., grupp, flock, skara, klunga, hop;
knut; kvist [i trä]; (fig.) knut, svårighet;
förseglad penningpåse ; di vento,
hvirfvel vind ; far ~ allo stomaco, tynga på
magen, vara svårsmält ; ~ di stelle, stjärnbild;
in un ~, på en gång.
grùzzo, grùzzolo sm., penningsumma, [-spar-penning[ar[-] {+spar-
penning[ar]+} ; manomettere il ~, börja att
gifva ut af de sparade pengarna.
guá interj., se barai nej sel verkligen?
guáco sm., (bot.) guako (motgift mot
ormbett).
guadábile a., som men kan vada Öfver.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
