Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Italiensk-svensk ordbok - I - imberciare ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
imberciare va., sikta på målet; träffa
pricken ; f nel segno, träffa pricken ; gissa rätt.
Imberoiatére sm., (& artill.) riktáre.
imbéroio sm., prick, mål.
Imberrettáre va., sätta mössa, hufva på.
#~si, sätta [en] mössa på sig.
Imbertesoáre va., (& fort.) förse med
bröstvärn.
Imbertonáre, imbertonire vn. o. /-sf,
förälska sig, bli kär.
Imbestialire va., förarga. — vn., förfäas,
förslöas; bli ond, uppbragt, vredgas, /-si,
bli rå, grof, brutal; bli ond, uppbragt.
Imbestiaiit0 a. o. fp., förfäad, förslöad,
imbestiáre va., förslöa, förfäa. — vn. o.
f-si, förslöas, förfäas ; bli rå, grof.
Imbévere va., [genom]blöta, genom-,
indränka; insuga, insupa ; (fig.) inplanta, /~si di,
suga i sig, insuga, insupa ; ha hjärtat fullt af.
Imbeviménto sm., blötning, insugning,
imbevùto a. o. ff. (afimbevere), insugen,
indrucken ; (fig.) intagen, inbyrd, fången, full.
Imbiaccare va., bestryka med blyhvitt ;
sminka med hvitt, ~si, sminka sig hvit.
Imbiadáre va., (agr.) beså med säd.
imbiancaménto sm., blekning; bestrykning
med vatt[en]färg ; hvitsjudning ;
rentvättning, renande.
Imbiancare va. göra hvit; hvltfärga, -måla,
•limma, -koka, -sjuda, -mena, -rappa;
bleka; rentvätta, -göra, -skura; (fig.) afslå,
rösta emot ngn 1. ngt vid val; förklara,
klargöra. — vn. o. <— si, bli hvit, hvitna,
blekna, blekas, grána, bli grå[hårig], åldras;
hvitfärga sig.
Imbiancatóio sm., blekplats,
imbiancatóre sm., linnetvättáre; blekare; en
som stryker med vatt[en]färg.
imbiancatúra sf., se imbiancamento.
imbianchiménto sm., rentvättning, blekning,
imbianchino sm., en som stryker med
vatt[en]färg ; f plankstrykare, målarkludd.
imbianchire se abbadia.
imbietolire vn., bli rörd, gripen, ömma.
imbiettare va., kila, drifva in kilar uti.
imbiondáre, re, va., komma att
ljusna 1. gulna, färga blond, /~si, blifva
ljusgul, ljusna, gulna, hvitna.
Imbirbonire vn., blifva elak, skälmaktig,
imbitumare va., bestryka med jordbeck,
nafta.
Imbizzarriménto sm., uppbrusning,
vredesutbrott; nyck, infall.
Imbizzarrire vn. o. /-si, bli ond, uppbragt,
häftigt utfara, bli rasande.
Imbizzire vn. o. /—Si, bli ond, uppbragt,
stött, stucken.
Imboccaménto sm., sättande till munnen &c.
Imboccáre I. va., stoppa maten i munnen
på; fatta med munnen; sätta [ett [-blåsinstrument[-] {+blåsin-
strument]+} till munnen ; (fig.) lägga orden i
munnen på ; öfvertala ; 0 infoga, -passa ;
intränga i [en flods] mynning. — II. vn.,
utfalla (om floder) ; gripa in i hvarandra
(om kuggar på hjul).
Imboocatúra sf., mynning-, utlopp ;
mun-Stycke ; öppning ; flodmynning ; (mus.)
ansats.
imboocioláre va., sätta i ljuspipan (om ljus).
Imbócco sm., öppning, mynning.
Italiensk-svensk ordbok.
imboinére va., (agr.) beströ med [ox-, ko-J
spillning.
imboúo sm., stöld ; <f—, i hemlighet,
imbollioaménto sm., hettblemma, utslag,
imbolsiménto sm., (veter.) kvickdrag ;
andtrutenhet, andfåddhet.
imbolsire vn., få kvickdrag (om hästar) ; bli
andtruten.
imbolsito a., som har kvickdrag ; trångbrös-
tad, andfådd, andtruten,
imbonire va., blidka, stilla, mildra, lugna,
imboriáre vn. o. /-si, bli stursk, högfärdig,
högmodas.
Imborráre va., stoppa,
imborsare va., stoppa i börsen, 1
portmonnän; inkassera,
imboscaménto sm., försåt, bakhåll ;
skogsplantering.
Imboscare va., lägga i bakhåll, — vn. o.
f—Si, gömma sig i skogen ; lägga sig i
bakhåll ; inveckla sig, trassla in sig.
imboscáta sf., bakhåll; försåt,
imboschiménto sm., skogs-, [träd]plantering.
Imboschire va., förse med skog, anlägga
skogsplanteringar i. —- vn., blifva
skogbe-växt ; förvildas.
Imboschito a. o. ff., skogig, skogbeväxt.
imb0880iáre va., lägga [lottsedlar] i
valurnan; lägga [tärningar] i bägaren, hvari de
omskakas ; ~ beslå med lattor, med läkter.
imbottaménto sm., se imbottatura.
imbottáre va., fylla på fat, påtunna; tappa
[vin] på tunnor; f dricka omåttligt,
imbottatóio se abbadia.
imbottatura sf., tunnors påfyllning [med vin],
imbottavino sm., vintratt,
imbótte sf., (ark.) insidan af ett hvalf,
imbottigliaménto sm., tappning på buteljer,
imbottigliáre va., tappa [vin] på buteljer;
butelj era.
imbottigliáto a. o. ff., buteljerad, på butelj,
imbottire va., stoppa; vaddera ; madrassera;
sticka.
Imbottfta sf., täcke.
imbottito sm., undertröja, stoppadt lifstycke.
imbottitúra sf., stoppning; vadaering;
madrassering.
Imbovináre va., (agr.) beströ med [ox-, ko-]
spillning.
imbozzacchire vn., bli förkrympt, småväxt,
vresig ; icke frodas, icke trifvas.
Imbozzimáre va., bestryka med väfklister ;
nedsmutsa, -söla. /~si, smutsa ned sig.
Imbozzimatúra sf., bestrykning med
väfklister.
imbozzoláre va., göra till kokonger.
imbråca Sf, hindertyg, svansrem.
imbracáre va., ⚓ dörhala ; linda [barn],
imbracciare va., sätta [en sköld o. d.] på
armen; taga [geväret] på axeln,
imbracciatúra sf., handtag [på skö[d].
Imbrancáre vn. o. »-si, flocka sig
tillsammans med några, sluta sig till en skock,
imbrattacárte sm., bläcksuddar e, klottrar e,
klåpare.
imbrattaménto sm., nedsmutsande &c.
imbrattamóndo sm., fuskare, klåpare.
imbrattamóri sm., plankstrykare.
Imbrattáre va., nedsmutsa, -söla, -fläcka;
sudda, kludda ned ; klottra ; kludda öfver.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
