Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Italiensk-svensk ordbok - I - incatenacciare ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
incatenacciáre va., satta hänglås för ; regla,
tncatenaménto sm., fängslande, Qättrande ;
följd, kedja, rad.
Incatenáre va., belägga med kedjor,
fängsla, fjättra; (fig.) [under]kufva; återhålla,
hämma, hindra ; hopfoga, sammanlänka ;
(ark.) förena med bindbjälkar. ~si,
förknippa sig, sammanhänga.
Inoatenatúra sf., hopfästande med kedjor;
beläggande med kedjor, fjättrande; (fig.)
kedja, följd, sammanhang,
incatorbiáre va., sätta i finkan, i kurran.
incatorzolire vn., bli förkrympt, småväxt,
vresig; affalla, förtorkas (om frukt).
Incatramáre va., tjära,
inoatramatóre sm., tjärstrykare.
incatricchiáre va., rufsa till, illa tilltyga.
incattivire va., göra elak 1. dålig; reta till
vrede ; fördärfva. — vn. o. ~si, bli elak
1. dålig ; fördärfvas.
Incautaménte adv., oförsiktigt;
obetänksamt.
incautéla sf., oförsiktighet, oaktsamhet,
incáuto a., oförsiktig; tanklös, obetänksam,
incavaloáre va., sätta, lägga ofvanpå, öfver
hvarandra ; lägga i kors ; — le gambe,
lägga benen i kors.
Incavalcatila sf., korsande, korsning;
korsvis läge.
Inoavaiiáre va., lägga öfver hvarandra. —
vn., sätta sig till häst.
Incaváre va., urhålka, urgräfva, urgröpa;
gräfva upp.
Incaváto a., urhålkad, [i]hålig, insjunken ;
avere gli occhi incavati, vara hålögd.
Incavatúra sf., utgräfning, urhålkning ;
fördjupning, håla, ihålighet ; inhuggning,
inskärning. skåra.
Incavernársi vr.. gömma sig i en håla.
Incavernáto se äfv. incavato.
incavezzáre va., lägga grimma på. ~si,
inveckla sig; bli förskräckt.
Incavicchiáre, incavigliáre va.,
sammanfoga, fästa med bult, nagel, stift, plugg.
Incavo sm., håla, ihålighet, fördjupning,
urhålkning; lavoro d’—, gravering på sten;
graverad sten med figur.
Incazzirsi vr., envisas,
incèdere vn., gå, vandra, skrida [stolt, [-högtidligt[-] {+hög-
tidligt]+} fram.
Inceláre va., höja till skyarna, Iofprisa.
incèndere va., upp-, an-, påtända; plåga,
förarga. — vn., bli ond.
Inoendévole a., lätt antändbar.
incendiaménto sm., brand, eldsvåda, eld.
incendiáre va., sticka i brand, anlägga eld,
antända; bringa i uppror.
Incendiårio a. (sm.), som förorsakar brand
(mordbrännare) ; (fig.) upprorsstiftande,
uppviglande (-are) ; brand-,
Inoendiatóre a. (sm.), se incendiario.
incendibile se abbadia.
incendiménto, incèndio sm., eldsvåda,
vådeld, brand; nedbrinnande; uppror; (kir.)
bränning ; eld, passion ; utbrott ;
assicurazione contro gli incendi, brandförsäkring.
Incenditóre sm., antandare.
inceneráre va., betäcka med aska ; strö aska
öfver. — vn. o. ~si, förvandlas till aska.
Incenerimento sm., förbränning till aska.
incenerire va., förvandla, förbränna till aska.
— vn. o. ~si, förvandlas till aska.
Incensaménto sm., rökning med rökelse;
(fig.) smicker, lof, pris.
Incensáre va., röka med rökelse, tända
rökoffer för; (fig.) smickra, rosa.
Incensáta sf., rökning med rökelse; beröm,
lofprisande,
incensatóre sm., loftalare, smickráre,
incensatóre, incensazióne se incensata.
incensière sm., rökelsekar.
ìncenslóne sf., eldsvåda.
Incènso sm., rökelse, rökverk ; (fig.)
smicker ; dare — ad uno. smickra, loforda ngn;
dare l’— ai morti 1. ai grilli, göra
onyttiga saker.
incensurábile, incensuráto a., oklanderlig,
incentivo sm., eggelse, sporre,
incentráre va., ställa i midten,
inceppaménto sm., hinder,
inceppáre va., belägga med bojor, fängsla;
(fig.) hindra, fjättra, hämma, lägga band,
tvång på.
incépto a., börjad.
inceráre va., vaxa; hopfästa med vax. —
vn.. gulna, mogna (om säd),
inceráto sm., vaxduk; presenning. — *,,
vaxad; blank; tela incerata, vaxduk.
Inceratura sf., vaxning.
incerberår8i vr., bli förbittrad,
incerchiáre va., banda,
incérchio: d—, rundt omkring,
inoercináre va., sätta fallvalk på [ett barn],
inccrconire vn. o. «^si, surna, bli surt (om
vin).
Incertaménte adv., osäkert, ovisst; obeslut
samt.
Incertézza, incertitädine sf., ovisshet,
osäkerhet; obeständighet; villrådighet,
obeslutsamhet.
incèrto a., oviss, osäker; tvifvelaktig ;
villrådig, obeslutsam. — sm., ovisshet,
osäkerhet; det ovissa, osäkra; (i pl.) tillfällig
inkomst, sportler.
Ince8páre va., belägga med grästorf, göra
till gräsvall; plantera med buskar. — vn.,
se följ.
inoespicáre, Incespitáre vn., snafva,
snubbla, stöta med foten mot ngt ; begå [ett] fel.
incessábile se abbadia.
incessabilménte adv., oupphörligt,
oafbrutet.
incessánte a., oupphörlig, oafbruten;
oundviklig.
Inoessanteménte, incessataménte adv., o-
upphörligt, oafbrutet,
incésso sm., sätt att gå, gång.
incestáre va., packa in i korg[ar].
incestatóre sm., blodskandare.
incéstá sm., blodskam. — a.,
blodskändande.
Inoestuosaménte adv., i 1. gnm blodskam,
incestuóso a. (sm.), blodskändande (-are),
incètta sf., upp-, inköp; fördel, vinst;far
— di. köpa upp (se följ.); per —, med
afsikt.
incettáre va., [upp]köpa (för att uppdyrka
priset).
Incettatóre sm., incettatrfce sf,
uppköpare, -erska.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
