Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Italiensk-svensk ordbok - I - inchiavardare ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
inchiavardáre va., $ för-, fastbuita.
inchiavisteliáre va., regla, satta bom för.
inohiédere va., utforska, fråga efter, höra
sig om efter, undersöka.
Inchièsta sf., undersökning, efterfrågan;
aprire, fare urì*~, undersöka,
inohinaménto sm., böjning; lutning;
bugning; böjelse,
inohináre va., luta; böja [på]; kröka; hälsa
på, buga sig för. ~si, luta, hafva en viss
lutning ; böja sig ; gifva efter, finna sig, foga
sig [efter. J]; lyda; buga, bocka sig (a
för). — vn., se inclinare.
Inchináta sf., bugning, hälsning,
inchináto a., böjd, lutad; krokig; lutande,
sluttande; benägen, hågad, fallen.
Inchinatúra, inchinazióne sf., böjning,
bugning; lutning, böjelse,
inchinévole a., böjlig; medgörlig, foglig;
böjd, benägen,
inchino sm., bock, bugning, hälsning;
böjning på hufvudet. — a., böjd, benägen.
Inchiodaménto sm., se inchiodatura.
Inchiodáre va., spika, nagla fast, ihop ;
sömsticka [en häst]; & fürnagla [en kanon];
(fig.) fjättra, binda, hålla fjättrad ; chi ne
ferra ne inchioda, att fela är mänskligt,
inchiodatúra sf., fastnagling; förnagling.
inchiomáre vn., fä hår.
inchiostráre va., inspärra i kloster; bläcka
ned, smutsa ned med bläckfläckar ; f skrifva,
inchióstro sm., bläck; märkbläck; — [da
stampa], (boktr.) trycksvärta, -färg; — di
(della) China, tusch ; — rosso, turchino,
rödt, blått bläck ; — di seppia, sepia ; —
copiativo, kopiebläck; raccomandar di
buon —, varmt rekommendera.
Inchiedere va., innesluta; innefatta, -hålla,
inohiùso a. o.pp. (af inchiudere), innesluten,
-liggande; rinchiusa, inneliggande bref.
inciampáre vn., snafva, snubbla; fela; —
in, stöta på, råka i, möta.
inciampåta Sf: dare, fare un’ —, snafva,
falla omkull,
inciampicáre se inciampare.
inolámpo sm., snafvande, snubbling;
felsteg; hinder ; pietra rf’—, stötesten;
mettere inciampi a, lägga hinder i vägen för ;
lägga hämsko på ; essere rf’—, hindra,
incicciáre va., skära in i köttet på.
incidentalménte adv., tillfälligtvis, i
förbigående,
incidentále a., tillfällig,
incidènte a., (fys.) infallande, infalls-; (jur.)
mellankommande ; (gram.) mellan-. — sm.,
tillfällighet; biomständighet, [bi]händelse;
mellankommande händelse, hinder ;
invändning i rättegång; tvistepunkt; per —, i
förbigående [sagdt],
inoidenteménte adv., tillfälligtvis, 1
förbigående.
incidènza sf., (geom.) infall, -ande;
mellankommande händelse, hinder; angolo rf’—,
infallsvinkel ; beröringspunkt ; per —, i
förbigående, tillfälligtvis,
incidere va., gravera, [in]rista, inhugga, skära,
sticka [i koppar o. d.]; inskära, göra en
inskärning; korsa; göra en afvikelse från ämnet,
ineignáre va., öppna, börja, slå upp [ett
vinfat o. d.J. I
incigneró se incingere.
incimurrire vn., (veter.) bli totsig.
incinoignáre va., tillskrynkla,
incinerazióne sf., förbränning till aska.
incingere vn., blifva hafvande,
incinta a. fem., hafvande [kvinna].
Incipiénte a., som börjar, begynnelse-,
begynnande. — sm., nybörjare.
Incipollire, incipollire vn., spricka sönder,
incipriáre va., pudra.
inciprignire vn. o. ~si, (läk.) bli
inflammerad; förvärras; bli högst förbittrad,
skumma af raseri,
incirca prep. o. adv., omkring, ungefär, vid
pass; a un —, ungefär, nästan,
incirconciso a., oomskuren,
incircoscritto a., obegränsad, gränslös,
incisióne sf., inskärning, skåra, snitt; [-gra-vering[skonst];-] {+gra-
vering[skonst];+} gravyr ; stilsnitt; — in legno,
träsnitt; — in rame, kopparstick.
Incisivo a., skärande; hvass, skarp; (läk.)
fördelande; dente —, skär-, framtand.
Inciso sm., (gram.) bimening; mellansats. —
pp. af incidere.
incisóre sm., gravör; dente —, skär-, framtand.
incitábile a., retbar.
incitaménto sm., eggelse, retelse; retning,
incitánte a., eggande, retande,
incitáre va., egga, reta, mana, drifva,
sporra, lifva,
inoitativo a., retande, eggande,
incitazióne sf., se incitamento.
incitrullire vn., bli dum, förfäas.
incittadinársi vr.. taga seden efter
invånarna i staden,
inciusoheráre va., berusa,
incivettire vn., bli kokett; bli djärf,
fördrista sig; bebåda olycka,
incivile a., ohöflig, oartig, obelefVad.
inciviliménto sm., civilisering ; bildning,
incivilire va., civilisera, hyfsa, bilda. — vn.
o. ~si, hyfsa sig, bli civiliserad, bli folk.
incivil[i]tá sf., ohöflighet, råhet,
incivilito pp., civiliserad, hyfsad, bildad,
inciviiménte adv., ohöfiigt, oartigt,
obelef-vadt.
incleménte a., obarmhärtig; omild, oblid,
sträng.
Incleménza sf., omildhet, oblidhet, stränghet,
inclinábile a., böjlig, foglig,
inclinaménto sm., se inclinazione.
inclinánte a., lutande,
inclináre va., luta; böja [på, ned]; (fig.)
göra böjd, fallen för. — vn., slutta, luta;
kränga; (fig.) hafva böjelse, fallenhet, tycke,
lust, håg, vara böjd, hågad, benägen (a för),
inclináto a. o.pp., böjd; lutad, lutande,
sluttande; benägen, hågad, fallen, böjd.
Inclinazióne sf., böjning; lutning;
inklination, fall; böjelse, anlag, fallenhet; tycke,
kärlek ; favoritsysselsättning ; vurm ; — d’un
piano, lutningsvinkel,
inclito a., berömd, ryktbar, lysande,
inciódere va., innesluta, innehålla,
inelùsa sf., inneliggande bref.
inclusióne sf., inneslutning.
inclusivaménte, inclusive adv., inberäknadt,
till och med, inklusive,
inclusivo a., innefattande, inbegripande;
Inklusive.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
