Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Italiensk-svensk ordbok - I - indisciplina ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Indisciplina sf., brist på tukt 1. disciplin ;
själfsvåld.
Indisciplinábile a., oregerlig, bångstyrig,
som ej kan hållas i tukt.
Indiscipllnabilitá, Indlsoipllnatézza sf.,
brist på tukt; själfsvåld.
Indisclplináto a., odisciplinerad; själfsvåldig.
Indiscoipábiie a., som ej kan urskuldas.
Indiscretaménie adv., på ett ogrannlaga sätt,
taktlöst, obetänksamt.
Indiscretézza se indiscrezione.
Indiscréto a.. ogrannlaga, taktlös, som ej
kan tiga med ngt; oförsiktig.
Indiscrezióne sf.. ogrannlagenhet, bristande
tystlåtenhet; oklokhet.
IndiscÙSSO a., odiskuterad, outredd.
Indiscutibile a., obestridlig.
Indispensábile a.. oundgänglig[t nödvändig],
oumbärlig; oeftergiflig.
Indispensabilitá sf., oundgänglighet,
nödvändighet.
Indispensabilménteatfø., oundgängligt,
oumbärligt.
Indispettire va., förarga, -treta. — vn. o.
—8i, harmas, bil förargad.
Indispettito a., harmsen, ond, förargad.
indispórre va., göra opasslig; göra afvogt
stämd, obenägen, sätta upp; göra
misslynt, uppbragt.
Indisposizióne sf., opasslighet, illamående;
obenägenhet, ovilja.
Indispósto a., förstämd, misslynt; ohågad,
olustig; opasslig, illamående; (äfv.) ej
bestämd, ej anordnad.
Indisputábile a., obestridlig; ovedersäglig;
ostridig.
Indisputabiiménte adv., obestridligt,
oveder-sägligen, ostridigt.
Indissipábile a., omöjlig att [för]skingra,
sönderdela.
Indissolùbile a., o[upp]löslig.
Indissolubilitá sf., o[upp]löslighet.
Indissolubilménte adv., o[upp]iösligt.
Indistaccábile a., oskiljaktig.
Indistinguibile se abbadia.
Indistintaménte adv., otydligt; utan
åtskillnad, om hvartannat.
Indistinto a., otydlig, oredig, oklar.
Indistruggiblle, indistruttibile a.,
oförstörbar .
Indistruttibilitá sf., oförstörbarhet.
Indivia sf.. (bot.) endivia.
Individuale a., individuell, personlig.
Individualismo sm., (filos.) individualism,
isoleringssystemet I tillvaro, arbete 1.
studier.
Individualitá sf., individualitet.
Individualizzáre se abbadia.
Individualménte adv., individuelt; hvar o.
en för sig, en o. en.
Individuare va., individualisera; afsöndra
enskildt för sig ; specificera ; omnämna
hvar för sig.
Individuazióne sf., individualisering.
Individuo I. sm., individ; (enski[d] person;
F »figur», gynnare, passageráre ; un —
qualunque, en viss person, en gynnare. —
Ii. a., individuell, personlig ; la Trinitá è
individua, (teol.) Treenigheten ar
odel-bas.
indivisaménte adv., (jur.) odeladt, oskiftadt,
gemensamt, om hvartannat.
Indivisibile a., odelbar.
Indivisibilitá sf., odelbarhet.
Indivisibilménte adv., odelbart, oskiljaktigt.
Indiviso a., (jur.) oskiftad ; per —,
gemensamt; af alla krafter; med ali makt.
indivotaménte adv., oandäktigt, ogudaktigt.
Indivóto a., oandäktig, ogudaktig,
andakts-lös.-
Indivozlóne sf., bristande andakt.
Indiziare va., beteckna, antyda, lämna
anledning till, misstanke om.
Indiziário a., grundad på blotta misstankar,
antydan, märken.
Indiziato a., misstänkt,
indizio sm., tecken, märke, sym[p]tom ;
kännetecken; (jur-) anledning, antydan ; angif*
velse, anklagelse; dare t~,fare —, angifva,
anklaga.
Indizióne sf., påbud om ett stort [kyrko]mö-
te; indiktionsperiod (tidrymd af 15 år).
Indo sm., (geogr.) Indus, Sind.
Indócile a., oläraktig; obändig, ostyrig;
o-hörsam.
Indocilire va., göra läraktig. — vn., bli
läraktig.
indocilitá sf., oläraktighet; oböjlighet;
ostyrighet.
Indocilménte adv., oläraktigt ; obändigt,
o-styrigt.
Indo-Cina sf., (geogr.) Bortre Indien.
Indolcinlre, indolcire va., göra söt,
försötma, förljufva. — vn. o. ~si, bli söt ;
mildras ; —j» uno, vinna ngns bevågenhet.
Indole sf., karakter, skaplynne, natur;
egen-[domligjhet; grunddrag, prägel; håg,
böjelse.
Indolénte a., loj, trög, håg-, sorglös,
maklig; (läk.) smärtfri, som ej värker.
Indolenteménte adv., sorglöst, makligt.
Indolentire se abbadia.
indolénza Sf, lojhet, tröghet, håglöshet;
(läk.) sjukdom utan värk.
Indolenziménto sm., smärtsamt 1. värkande
tillstånd.
Indolenzire vn., domna, stelna, styfna ; bli
öm, värkande. — va., göra öm, värkande,
indolenzito a., domnad, valen; öm, värkande,
indomábile a., otämjelig, obändig,
oregerlig; okuflig, obetvinglig.
Indomandáto a., oåtspord,
indománi (!’) sm., följande dag.
indomáto a., otamd ; okufvad.
Indómito, indómo a., okuflig, obetvinglig,
vild, obändig; otamd, okufvad.
indonnarsi vr., göra sig till herre (di öfver).
Indopársi vr.. ställa sig bakom 1. efter, vika,
gifva vika, rygga.
Indoppiaménto sm., fördubbling.
Indoppiáro va., fördubbla,
indoraménto sm., förgyllande, förgyllning,
indorare va., förgylla ; (kok.) bestryka med
ägg-gula ; — la pillula, (fig.) förgylla de
beska pillerna åt ngn, med fagra ord narra
ngn. — sl, förgyllas, gulna, taga guldfärg,
indoratóre sm., förgyllare.
indoratúra sf., förgyllande, förgyllning;
förskönande.
Indormlre vn. o. —fi di, leke bry sig onj.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
