Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Italiensk-svensk ordbok - I - infrangimento ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Infranglménto sm., brytning, brott;
öfverträdelse.
Infrangibile a., som ej kan brytas 1.
upphäfvas; okränkbar.
Infrangitóre sm., en som sönderbryter, -kros-
sar; (fig.) kränkare, öfverträdare.
Infrangitúra Sf.. se infrangimelo.
infránto a. o. pp. (af infrangere), krossad,
sönderbruten; kränkt, öfverträdd; bruten,
matt, kraftlös.
Infrantóio sm., oljekvarn,
infrantúme sm., spillror, bitar,
infrascaménto sm., löfruskor, ris, löfverk;
öfverflöd.
Infrascáre va., betäcka med löfruskor 1. ris;
störa, risa [ärter o. d.]; utpynta, öfverlästa;
narra, lura ; »— i bachi da seta, lägga
gröna kvistar o. ris åt silkesmaskarna (där de
få spinna sin kokong). /~si, trassla in sig,
förvillas, snärja in sig.
Infrasconáre va., betäcka med löfverk,
-ruskor; (fig.) utsira, pryda med grannlåter;
öfverlästa.
Infrascritto a., undertecknad ; nedanstående,
infratáre va., göra till munk. /—8Ì, bli munk.
infratire vn., krypa ihop, ej komma till
utbildning (om silkesmasken).
Infrattánto adv., emellertid; under tiden,
infrazióne sf., brott, öfverträdelse,
infreddagióne se abbadia.
infreddáre vn. o. «-si, bli kall. förkyla sig,
få snufva.
Infreddáto a., förkyld, snufvig.
in fred dató ra sf., förkylning; snufva; di
petto, di gola, ondt i bröstet, i halsen; «—
di testa, snufva; prendere un’~, bli
förkyld, få snufva.
Infreddolire vn. o. »-si, skälfva, skaka af
köld.
Infrenábile a., som ej kan tyglas, obändig.
Infrenáre va., tygla; hejda, hålla tillbaka.
Infrequénte a., sällsynt ; icke mycket besökt,
infrequenteménte adv., sällan.
Infrequènza sf., sällsynthet; obesökthet;
ringa antal.
Infrescáre m. fl., se rinfrescáre, etc.
infrigidáre se infrigidire.
Infrigidiménto sm., afkylande, afkylning.
Infrigidire vn. o. ~si, kallna, bli kall, kylig.
Infrfgno a., rynkig, skrynklig ; sjuklig.
Infrollire va., göra mör. — vn., bli mör. fä
vild smak; (fig.) förlora sin friskhet,
blekna, aftyna.
Infrondáre vn. o. —8l, bli lummig, yfvig.
Infronzoláre va., ut-, tillstyra, -spöka.
Infruscare va., förvirra, /~si, bli förvirrad.
Infruttifero se abbadia.
Infruttuosaménte adv., fruktlöst, utan gagn.
infruttuositá sf., ofruktbarhet; fruktlöshet.
infruttuóso a., ofruktbar; (fig.) föga
inbringande, fruktlös, onyttig.
Infugglbile a., oundviklig,
(nfula sf., (rom. hist.) prästerlig
hufvudbin-del ; (modern.) armbindel [på vissa katolska
präster],
Infuláto a., försedd med armbindel (se
in-fula).
Infumáre va., fylla med rök.
infunáre va., fästa med rep.
infunghire vn., mögla.
I»garbare
infuoo... se infoc. . .
infuóra, Infuóri se fuori.
Infurbire, infurfantire va., komma att
blifva listig, en skälm. — vn. o /-si, bli
listig, bli en skälm,
infuriaménto sm., uppbrusning,
vredesutbrott.
infuriánte a., ursinnig, rasande,
infuriáre va., försätta i raseri. — vn.,
komma i raseri, bli ursinnig, fara ut, väsnas ;
rasa, storma, bryta ut, härja,
infurlataménte adv., i ursinne, med raseri,
ursinnigt.
infuriato a., rasande, ursinnig, uppbragt ;
skyndsam, brådstörtad,
infusibile a., osmältbar.
Infusibilitá sf., osmältbarhet.
infusióne sf., begjutning, infusion; te.
infóso pp. af infondere. — a., medfödd,
infusório sm. (a.), infusionsdjur, infusorie,
ingabbanársi vr., insvepa sig i en kappa,
ingabbiare va., [in]sätta i bur; sätta i
kur-ran.
ingabbiáta sf., samling burar med
lockfåglar; en bur full.
ingabeliáre va., belägga med tull, skatt,
ingaggláre va., förbinda, -plikta; förpanta,
pantsätta; värfva, städja, inskrifva i
rullor-na ; angripa ; utmana ; /— ad usura, sätta i
pant; /- battaglia, inlåta sig i strid. <-siy
förbinda, -plikta sig; taga värfning.
ingaggiatóre sm., värfvare.
ingággio sm., värfning ; värfhingspenningar.
ingagiiardia sf., matthet, svaghet,
ingagliardiménto sm., förstärkning;
tillväxande i styrka,
ingagliardire va., [för]stärka ; göra starkare,
styrka, öka. — vn., stärkas, bli stark[are],
ökas, tilltaga,
ingalláre va., färga med galläpplen.
ingalluzzár8i, ingalluzzirsi vr,. fröjdas,
jubla ; kråma, brösta sig, bli djärf, drista sig.
ingambaiáre va., (skom.) sätta i
stöfvelskaf-tet.
inganciáre va., taga fast med båtshake,
ingangheráre va., sätta dörrhakar på; sätta
[en dörr] på dörrhakarna,
ingannábile a., lätt att bedraga; bedräglig,
ingannaménto sm., bedrägeri,
ingannáre va., bedraga, lura, narra, föra
bakom ljuset; <— al giuoco, fhska, spela
falskt ; <— il tempo, fördrifva tiden ; V
apparenza inganna, skenet bedrager, ~si,
misstaga sig, taga miste, fel, bedraga sig.
ingannativo a., bedräglig,
ingannatóre a., bedräglig. — sm.,
bedragare.
ingannatrice sf., bedragerska.
ingannévole a., bedräglig, falsk,
ingannevolménte adv., bedrägligt,
in gán no sm., bedrägeri, svek; missräkning,
sviken förhoppning ; misstag, fel ;
luren-dr ej eri ; trarre d’ «—, taga ur villfarelse,
upplysa om misstag ; trarre in «—,
bedraga, lura; cadere in t*, taga fel; a <—.
svekligt.
Ingannüzzo sm., knep, svek, list.
Ingarabulláre se ingarbugliáre.
ingarbáre va., ordna smakfullt, gif v k ett
prydligt utseende åt.
- 268 -
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
