Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Italiensk-svensk ordbok - I - ingarbulgiare ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ingarbugliare va., trassla in, ihop, till, bringa
i oreda; krångla till; förleda, narra, lura,
öfverlista.
Ingarbuglióne sm., krångelmakare.
ingarzullire vn., bli stark. fä krafter,
ingastigáto a., ostraffad.
Ingegnaménto sm., list, konst, skarpsinne,
ingegnársi vr.. bruka flit o. omtanke; bry
sin hjärna; anstränga sig, göra sitt bästa,
göra allt möjligt, bjuda till; vara betänkt;
ordna sig. göra sig i ordning,
ingegnère sm., ingeniör,
ingegnerfa sf., ingeniörskonsten, -yrket,
-ståndet ; genialisk uppfinning, konstverk.
Ingegnéro se ingegnere.
ingégno sm., begåfning, anlag, snille, geni,
talang, fallenhet, skarpsinne ; list, fint,
konstgrepp ; mekanism, maskin, verktyg,
redskap; aguzzare /*«—, bry 1. bråka sin
hjärna ; gareggiáre cT<—, söka öfverlista
ngn; alzata rf’«—, genistreck, konstgrepp,
knep ; a »—, med list ; «— della chiave,
nyckelax.
Ingegnosaménte adv., kvickt, fyndigt,
skarpsinnigt, Äntligt.
Ingegnóso a., sinnrik, fyndig, fintlig,
uppfinningsrik ; skicklig, händig.
Ingegnuólo sm., list, knep, spratt,
ingelosáre, re, vn. o. »-si, bli
afundsjuk, svartsjuk ; afundas. — va., göra
afundsjuk, svartsjuk; väcka afund, misstro,
farhåga.
Ingelosito a. o. pp.. svart-, afundsjuk,
ingemmáre va., pryda, smycka med
ädelstenar; (fig.) utsira,smycka, pryda; (trädg.)
okulera. ~si, smycka sig [di med).
Ingenerábile a., som ej kan alstras,
frambringas.
Ingeneraménto sm., frambringande,
alstrande.
Ingenerdre va., föda, framalstra, frambringa;
(fig.) alstra, väcka,
ingeneróso a., lågsinnad, oädel ; girig,
snål.
Ingènito a., medfödd, naturlig; (teol.) ej
född, ej aflad ; per «—, af naturen,
ingènte a., stor, ofantlig,
ingentilire va., hyfsa, förfina, städa,
civilisera, förädla. — vn. o. /-si, bli fin,
förädlad, hyfsad; bli folk.
ingenuaménte adv., okonstladt &c. (se
ingenuo).
Ingenuitá sf., okonstladt väsen 1. sätt;
öppenhjärtighet &c.
Ingènuo a., (rom. lagf.) friboren; okonstlad,
naiv, konstlös, öppenhjärtig, menlös,
enfaldig; parte ingenua, ingénueroll.
Ingerènza sf., inblandning; syssla, uppdrag,
ingórgo sm., smyghål,
ingeriménto sm., inblandning,
ingerire va., (fys.) införa, -gifva; förorsaka,
verka. <~si, oombedd, otillbörligt blanda
1. lägga sig (di 1. in i).
Ingessaménto sm., se ingessatura.
Ingessare va., gipsa, kalkslå ; klara [vin] med
gips 1. murbruk.
Ingessatura sf., fästande med gips 1.
murbruk; gipsning.
Inghebbiare va., fullproppa med mat. <~si,
F proppa sig full.
inghiaiaménto sm., grusning, grusande,
inghiaiáre, re, va., fylla, betäcka
med grus, grusa [en väg],
inghiaráto sm., lager af grus.
Inghiltérra sf., (geogr.) England,
inghiottiménto sm., nedsväljriing, slukande;
afgrund, svalg,
inghiottire va., [upp]sluka, svälja; (fig.)
fördraga ; «- [de’] bocconi amari, (fig.) smälta
förtreten ; «— il pianto, svälja tårarna,
inghiottitóre sm., slukare.
inghiottonire va., göra till läckergom,
Crossare. — vn. o. ~si, bli läckergom,
gur-månd.
inghirlandaménto sm., bekransning med
girlander ; girland.
Inghirlandáre va., pryda med girlander;
bekransa.
ingiallare, ingiallire va., göra gul, gulmåia.
— vn., gulna, bli gul.
ingiardináre va., omgifva med trädgårdar;
förvandla till trädgård,
ingigantire vn., bli jättestor, jättelik. — va.,
förstora, öfverdrifna,
inginocchiaménto sm., knäböjning,
inginocchiáre va., lägga på knä, komma att
knäböja. <~si, falla på knä, knäfalla,
knäböja.
inginocchiáta sf., knäböjning; utskjutande
gallerfönster.
Inginocchiáto a., knäböjande; på knä.
inginocchiatóio, inginocohiatóre sm.,
bönpall (knädyna).
Inginocchiatúra sf., vinkel, knä, krökning,
inginocchióne, inginooohióni adv., på knä;
stáre —, ligga på knä.
ingioláre va., smycka med ädelstenar,
ir.gioieiláre se ingemmare.
ingiovanire se abbadia.
ingiù adv., nere, nedåt, ned till,
ingiucchire va., förslöa, förfäa, göra dum.
— vn., bli dum, slö.
ingiudicato a., odömd, ej afdömd.
ingiùgnere se ingiungere.
ingiuncare va., beströ; öfverhölja.
ingiúngere va., [an]befalla, ålägga, bjuda;
inskärpa; sammanfoga, -binda, förena,
ingiùnto pp. af ingiungere.
ingiunzióne sf., uttrycklig befallning, påbud,
uppdrag.
ingiúria sf., förolämpning, förolämpande ord,
skymf, -ord, okvädinsord; åverkan, skada;
le ingiurie del tempo, tidens tand ; fare
«—, skymfa, okväda.
ingiuriare va., förolämpa, skymfa, vara
o-vettig på. ~si, öfverösa hvarandra med
skällsord.
ingiuriatóre sm., ingiuriatrioe sy., förolära-
pare.
ingiuriosaménte adv., skymfligt, på ett för
olämpande sätt.
ingiurióso a., förolämpande, skymflig,
skymf-ingiustaménte adv., orättvist,
ingiustificábile a., som ej kan försvaras, ouj
saktlig, oförsvarlig,
ingiustizia sf., orättvisa.
Ingiùsto a., orättvis. — sm., det orätta,
inglése a., engelsk. — sm., engelsman,
ingloriosaménte adv., utan glans o. ära, utåt
beröm.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
