- Project Runeberg -  Italiensk-svensk ordbok /
277

(1940) [MARC] Author: Carl A. Fahlstedt - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Italiensk-svensk ordbok - I - intedescare ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


bor; läktverk; panel[ning], brädfodring;
golfläggning ; (mus.) tabulatur ; norm,
föreskrift; — di un negozio, börjande af ett
företag, förslag till en affär.
Intedesoáre va., förtyska, germanisera.
Integamare va., lägga i en stekpanna,
ler-kastrull.
Integèrrimo a., högst rättskaffens, redlig.
Integråie I, a., integrerande; calcolo —,
integralräkning. — II. sf., Integraltal.
Integralitá sf., ftillständighet, helhet.
integralménte adv., helt fo. hållet, totalt.
Integraménto adv., rättrådigt, redligt.
integránte a., integrerande.
Integrare va., fullända, -borda, [af]sluta;
(mat.) integrera.
Integrazióne sf., (mat.) integrering.
Integritá sf., helhet, Integritet, oskadadt,
o-rubbadt 1. ofördärfvadt skick; rättrådighet,
redlighet.
Intégro, Integro a., rättrådig, rättskaffens,
omutlig, redlig.
Integuménto sm., (anat.) [ytter]hinna, svepe,
[ving]täcke.
Intelalare va., uppsätta, -spänna [väf] 1
väfstolen ; varpa, ränna ; (fig.) börja, öppna,
gripa sig an med, bringa på tal.
Intelaiatúra sf., uppspännande i väfstol ;
varpning, ränning ; stomme, ställning ;
[fönster]ram.
Intellettiva sf., förstånd, tankeförmåga.
Inteilettivaménte adv., genom förståndet;
på rent andligt sätt.
Intellettivo a., förståndet tillhörande,
förstånds*.
Intellétto sm., förstånd, urskillning,
omdöme ; förnuft ; fattningsförmåga], begåfning;
mening, betydelse ; aver corto t—, ha trög
fattningsgåfva.
Inteiiettuále a., intellektuell, förstånds-;
ideell, andlig, osinnlig.
Intellettualménte adv., i 1. genom
förståndet ; på rent andligt sätt.
Intellezióne sf., förstånd, uppfattning,
begripande.
Intelligénte a., förståndig; begåfvad,
intelligent ; insiktsfull, klok, skicklig.
Intelligènza sf., förstånd, fattnings-,
kunskaps-, tankeförmåga ; intelligens, insikt[er],
kännedom ; begåfning, fattning ; klokhet,
omdöme ; godt (hemligt) förstånd ; (i //.)
änglar ; mettersi d’—, bli ense, komma
öfverens ; è una bella —, det är ett godt
hufvud.
inteiiigibile a., begriplig, tydlig ; lättfattlig.
intelligibilitá sf., begriplighet; insikt.
Intelligibilménte adv., begripligt, tydligt.
inte me rát a sf., virrvarr, förvirring; långt o.
tråkigt tal ; (fig.) förebråelse, förmaning,
moralkaka, läxa; fare un’— a, förebrå,
ge èn dufning, skrapa åt.
Intemerataménte adv., rent, fläckfritt.
intemeratèzza sf., renhet, fläckfrihet.
Intemeráto a., ren, fläckfri.
Intemperánte ».. omåttlig, hejdlos, tygellös;
utan sans o. måtta, otyglad.
Intemperanteménte adv., omåttligt &c.
intemperánza sf., omåttlighet; öfverdrift,
ytterlighet.
Intemperársi se temperarsi.
intemperataménte se intemperantemente.
intemperáto se intemperante.
Intempèrie sf., bisterhet, stränghet ; le
intemperie, de häftiga ombytena 1
väderleken, fult väder.
Intempestlvaménte adv.. I otid, olägligt.
Intempestivo a., olämplig, oläglig, otidig,
otjänlig.
Intendaoohláre va., blott till hälften förstå,
ana.
intendènte a., skicklig, klok, bevandrad
hemmastadd, kännare. — sm., intendent,
förvaltáre ; konstkännare,
intendènza Sf, intendentsyssla, -skap,
»ämbete, intendentsbefattning ; öfverinseende;
förvaltning ; se äfv. intendimento.
Intèndere va., förstå, [upp]fatta; höra, höra
på ; vilja, ämna ; mena ; sträfva (di efter) ;
betyda; (äfv.) spänna; non intendo giá..., jag
har visst icke för afsikt att ; dare ad—,
inbilla; darla ad — a, föra bakom ljuset,
narra, lura; —la male, taga illa upp. —zi,
höras ; förstås ; anses ; höra, förstå
hvarandra ; förstå sig på, kunna ; bli ense, komma
öfverens ; vara i godt förstånd med
hvarandra; intendersela con, vara ense med;
sela intendono assai bene, de äro lif o.
själ; s’intende, ci s’intende, det förstås,
naturligtvis ; siamo intesi t det är en
afgjord sak, det är öfverenskommet ;
intendiamoci bene t låt[om] oss tala rent uti
in-tendetevela fra di voit ordna saken er e«
mellan I
Intendévole a., tydlig, begriplig, klar.
Intendevolménte adv., tydligt, begripligt,
intendiménto sm., förstånd, urskillning,
omdöme ; fattningsgåfva, intelligens ; afsikt,
mening, vilja; föresats, beslut ;
föreställning, begrepp ; mening, betydelse.
Intenditóre sm., kännare, förståsigpåare ; a
buon — poche parole, den kloke förstår
halfkväden visa.
intenebraménto sm., förmörkande,
intenebráre va., förmörka, skymma; (fig.)
omtöckna; grumla; skada,
intenebrlre va., förmörka, -dunkla ; skymma.
vn. o. /~si, förmörkas; mörkna; bli
mörk, grumlas.
Inteneriménto sm., uppmjukande; [sinnes-,
sjä[s]rörelse, medlidande,
intenerire va., göra mör, mjuk; (fig.)
beveka, röra. — vn. o. <~si, bli mör, mjuk;
bli rörd.
intensaménte adv., starkt, häftigt, lifligt,
djupt, i hög grad.
Intensióne, intensitá sf., intensitet, styrka,
häftighet.
Inten8ivaménte se intensamente.
intensivo a., förstärkande ; intensiv, stark.
häftig.
Intènso a., häftig, stark. stor, intensiv,
intentábile a., som det är lönlöst att försöka,
intentaménte adv., uppmärksamt.
Intentáre va., försöka; (jur.) börja, väcka
[process, åtal, etc.].
Intentato pp. af intentáre ; (äfv.) oförsökt ;
noti lasciar nulla éT — per. göra allt
möjligt för att.
intentazióne sf., försök; (jur.) anställande af
process.


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Dec 20 20:03:50 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/itsv1940/0289.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free