Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Italiensk-svensk ordbok - I - invasore ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Invasóre sm., inkräktáre.
Svecchiaménto sm., åldrande,
invecchiare va., gora gammal, äldre; göra
att ngn (ngt) ser gammal (gammalt) ut. —
vn., åldras, bli gammal; föråldras; grána,
få åldrigt utseende ; il primo amore mai
non invecchia, gammal kärlek rostar ej.
Invéce adv., i stället (di för),
invéggia sf., afund[sjuka],
inveire vn., fara ut [i smädelser, skymford];
ifra, häftigt utfara (contro mot).
Invelenire va., förgifta; förvärra, förbittra,
uppreta; underblåsa. — vn. o. — Si,
förgiftas; förvärras; bli förbittrad.
Invellutáto a., klädd i sammet,
invendibile a., osäljbar, oförytterlig.
invendicáto a., ohämnad,
invenduto a., osåld.
invénia sf., ordsvall, svada, ordkram,
öfverflödiga ord; smicker, krus.
vördnadsbety-gelse.
Invenire va., finna, anträffa.
Inventáre va., uppfinna, uppdikta; uttänka,
finna på, komma upp med; — di sana
pianta, gripa ur luften, hitta på.
Inventariáre va., inventera; upptaga i
förteckning.
Inventário sm., inventarium, förteckning;
bouppteckning; beneficio d’t~,
bouppteckningsförmån, urarfva förmån \farl’—, inventera.
Inventiva sf., uppfinningsförmåga.
Inventivo a., uppfinningsrik, fyndig;
uppfinnings*.
Inventóre sm., inventrlce fsf., uppfinnare,
-nerska.
Invenzióne sf., uppfinningsförmåga] ; påfund,
påhitt, skoj, »anka» ; l’— della santa Croce,
korsmässa ; di nuova —, alldeles ny,
underbar.
Inverdire vn., grönska; bli grön; återfå sin
grönska, föryngras.
Inverecondamente adv., oblygt, utan
blygsel.
Inverecóndia sf., bristande blygsamhet,
o-blyghet ; oförskämdhet, skamlöshet,
oförsynthet.
Inverecóndo a., oblyg, oförsynt, skamlös,
oförskämd.
Inverisimigliánza sf., osannolikhet,
inverisfmile a., osannolik,
inverisimilitádine se abbadia.
inverisimilménte adv., osannolikt,
invermigliáre va., göra, färga, måla högröd.
— vn. o. ~si, bli högröd, purpurfärgas.
Invermináre, inverminire vn. o. /-si, alstra,
frambringa maskar; uppfyllas af maskar;
bli maskstungen ; fördärfvas, skämmas, taga
skada.
Invernácolo sm., (bot.) vinterläger,
invernáie a., vinterlig, vinter-,
invernánte a.,(zool.) som ligger i dvala
under vintern.
Invernáre vn., öfvervintra, gå, ligga i
vinterkvarter, i vinterdvala; bli vinter.
Invernåta f/.. vinter[tid]; hela vintern.
invernic[i]áre va., fernissa, lackera ; glasera.
—8Ì, sminka sig, måla sig.
Invernic[i]åta sf., fernissning.
Invernio[i]atöre sm., lackeráre, poleráre;
glaseráre.
invernic[i]atúra Sf, fernissande, lackering;
glasering; (fig.) anstrykning, färg, yta, sken.
Invérno sm., vinter.
invéro adv., sannerligen, verkligen, !
sanning.
inverosimil... se inverisimil...
inversaménte adv., i omvänd ordning, på
omvändt sätt; i omvändt förhållande,
inversióne sf., inversion, omvänd ordning,
invèrso I. a., omvänd, tagen i omvänd
ordning; in ragione inversa, i omvändt
förhållande; f— di. raka motsatsen till, tvärt
om. — II. pp. af invertire. — III. prep.
o. adv., se verso.
invertebráto a. (sm.), ryggradslösa djur],
invértere se invertire.
invertiménto «»..inversion, omvänd ordning;
omhvälfning, omkastning,
invertire va., invertera, taga i omvänd
ordning ; omhvälfva, -kasta, -störta ; vända upp
o. ned på; fördärfva,
invescaménto sm., bestrykning med
fågellim ; insnärjande,
invescáre va., bestryka med fågellim; (fig.)
insnärja. — si, fastna [i fågellim]; komma
i klämman; F bli kär.
investibile a., som kan insättas, placeras &c.
(se investire).
investigábile a., som kan undersökas ; (äfv.)
som ej kan undersökas, ogenomtränglig,
investigaménto sm., [efter]forskning,
-spaning.
investigáre va., undersöka, [ut]forska,
rannsaka, spana,
investigatóre a. (sm.), forskande, -are.
investigazióne sf., [efter]forskning,
«spaning.
investigane se abbadia.
investiménto sm., insättning, investitur ;
omringande, inspärrande ; stöt,
sammanstötning. öfversegling; strandning; öfverfall;
placering [af penningar],
investire va., bekläda, insätta [i en [-värdighet[-] {+värdig-
het]+} ; placera, insätta i en bank ; & anfalla,
göra anfall på; & omringa, innesluta,
inspärra; på-, öfversegla. — vn., stöta ihop;
stranda, komma på grund,
investitúra sf., investitur, insättning [i en
värdighet],
inveterársi vr.. inrota, infästa sig.
inveterato a. o. pp., inrotad, rotfästad,
gammal.
invetr[i]áre va., glasera; förse med
glasrutor; förvandla till glas.
Invetriáta sf., [samtliga] fönster[rutor] ; glas-
dörr; kyrkfönster,
invetriáto a. o. pp., glaserad &c.; (fig.)
fräck, oförskämd, skamlös,
invetriatúra sf., glasering ; glasur.
invetrire vn., förvandlas till glas.
invettiva sf., smäde-, skymf-, okvädinsord,
smädelse; dire invettive a, fara ut i
smädelser mot.
invettlvo a., smäde-.
inviábile a., som kan skickas.
inviaménto sm., afsändande &c.
inviáre va., sätta i gång, hjälpa på väg;
sända, skicka. — si, begifva sig på väg.
inviáto sm., utskickad, sändebud, envoyé,
minister.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
