- Project Runeberg -  Italiensk-svensk ordbok /
287

(1940) [MARC] Author: Carl A. Fahlstedt - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Italiensk-svensk ordbok - I - irriguo ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Irriguo a., som kan vattnas ; vattnings-; rik
på vatten,
irrivelánte a.. oviktig-, obetydlig,
irrimediábile a., ohjälplig, obotlig,
irrimediabilménte adv., ohjälpligt, obotligt,
irrimessfbiie se abbadia.
Immutábile se abbadia.
irrisibile a., löjlig.
Irrisione sf., åtlöje; spe, begabberi,
förhånande.
Irrisivo a., löjlig, gjord på spe.
irrisóre sm., spefågel, skämtáre,
irrisório a., löjlig, gjord på spe.
Irritábile a., [lätt]retlig; retbar.
irritabilitá sf., retlighet, retbarhet.
Irritaménto sm., retning ; retad
sinnesstämning.
Irritante a., retande ; ret-.
irritáre va., [upp]reta, upphetsa, göra
uppbragt; egga, förvärra, -bittra ; irritera. ~si,
bli [uppjretad, uppbragt, vred; eggas &c.
irritativo a., retande,
irritatóre sm., uppviglare.
Irritazióne sf., retning; retad
sinnesstämning.
irrito a., (jur.) annullerad, förklarad ogiltig,
irritrattábile a., oåterkallelig,
irritrosire vn., envisas,
irriuscibile a., som ej kan lyckas,
irrivelábile a., som ej kan uppdagas,
irriverènte a., ovördsam; vanvördig.
irriverenteménte adv., ovördsamt ;
vanvördigt.
Irriverènza sf., vanvördnad, sidovördnad,
irrogare va., på-, ålägga, ådöma [straff],
irrómpere vn., göra infall i ; öfversvämma.
Irroráre va., vattna, fukta, bestänka,
irrorazióne sf., vattning,
irruénte a., inbrytande; öfversvämmande;
häftig.
irrigginire va., göra rostig, komma att rosta;
(fig.) försvaga, -slappa, -soffa. — vn. o.
~si, rosta, rosta sig, bli rostig; försvagas;
komma af sig.
Irruvidire va., göra rå, grof. — vn. o. -SÌ,
bli rå, grof.
Irruzióne sf., [fientligt] infall, inbrott ;
öfversvämning.
Irsuto a., borstig, raggig, ruggig, hårig.
Irto a., sora står som borst, borstig, raggig,
ruggig, taggig, hårig; kinkig, svår; rå,
grof ; di, full[satt], späckad, fullproppad
med.
Isabèlla sf., (np.) Isabella ; color —, Isabell-
färgad.
IsåCCO sf., (np.) Isak.
Isagóge sf., inträdestal,
iságono se abbadia.
Isáia sm., (bibi.) Esaias,
isátide sf., (bot.) vejde (Isatis tlnctoria).
fschia sf., (geogr.) ö vid Neapel,
isohiade sf., (läk.) gikt i länderna, höftvärk.
Ìschio sm., (anat.) höft-, ländben ; (bot,) en
sorts hvit ek.
isoriv ... se inscriv...
iscrizióne se abbadia.
ieorutábile a., outforsklig, outgrundlig,
iscùria sf., (läk.) urinstämma,
lscus... se scus...
fedégno m. fl., se sdegno, etc
Isenáco sm., (geogr.) Eisenach.
iséo (il Lago d’) sm., (geogr.) sjö i norra
Italien.
Iséro sm., (geogr.) Isar.
isiaco a., tillhörigt 1. beträffande gudinnan
Isis.
Iside sf., (myt.) Isis.
Isidéro sm., (np.) Isidor.
islamismo sm., mohammedanska religionen.
islamita sm., islamit.
Islánda sf., (geogr.) Island.
islandése a. (sm.), isländsk, isländare.
islébia sf., (geogr.) Eisleben.
Ismaél[l]e</b> sm., (bibi.) Ismael.
is mo se istmo.
Isécrate sm., (hist.) Isokrates.
isocronismo sm., (mek.) lika lång tid [för
kroppars rörelse],
isócrono a., liktidig, isokron.
isógono a., (mat.) likvinklig.
Ìsola sf., ö, holme; fristående kvarter,
afskild stadsdel,
isolábile a.,(fys.) som kan isoleras,
isolaménto sm., isolering; celia d’—, ensam
cell.
isoláno a.,Ö-. — sm., öbo.
isolánte a., isolerande.
isoláre va., afsöndra, -skilja, isolera, «-si,
lefva för sig själf,
isolário a.,ö-. — sm., bok, som innehåller
beskrifning af öar.
isoláto a. o. pp., afskild, isolerad; enstaka,
enslig ; för sig själf [belägen] ;
ensamstående, fristående. — sm., afskild stadsdel,
fristående kvarter.
Isolatóre sm., (fys.) isolator ; isoleringsämne,
isolerpall.
isolétta sf., i 801 ótto sm., holme, liten ö.
isoperimetro (geom.) som har lika
omkrets.
Isópo sm., (bot.) isop.
isóscele a., (mat.) likbent,
isotérmico a., som har lika
medeltemperatur.
Isótta sf., (np.) Isoide.
ispettóre sm., inspektör, inspektor,
besiktningsman, revisor, [upp]syningsman,
ispezionáre va., besiktiga, undersöka,
inspektera. syna, mönstra,
ispezióne sf., besiktning, undersökning, [til[-]
syn, öfverinseende, inspektion, mönstring.
fspido a., borstig, raggig, ruggig, taggig;
törnig ; (bot.) sträfhårig.
Ispir... se inspir...
Israèle sm., (bibi.) Israel,
israelita sm., israelit,
israelitico a., israelitisk,
issa se abbadia.
Issacár sm., (bibi.) Isaskar.
Issåra Sf, (geogr.) Isar.
issáre va., [upp]hissa.
|ssía sf., (bot.) örtsläkte af svärdsliljornas
familj.
Isso se abbadia.
Issofatto adv., ! o. med det samma, grenoro
själfva sakförhållandet, genast, pä stallet.
Issópo se isopo.
i stab... se instab...
istantaneaménte adv., ögonblickligt: för ty
gonblicket-


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Dec 20 20:03:50 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/itsv1940/0299.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free