- Project Runeberg -  Italiensk-svensk ordbok /
289

(1940) [MARC] Author: Carl A. Fahlstedt - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Italiensk-svensk ordbok - L - la ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


L.
la} best. art., den. — pers. frön., henne,
den ; Er, Eder ; (ibi.) hon ; Ni. — sm.,
(mus.) nottecknet o. tonen a; a-sträng ;
bimolle, ass; diesis, als.
adv., där, dit; correre qua e <—, springa
hit o. dit ; andare troppo in r*, gå för långt
fram; drifva saken för långt ; più in
längre bort, längre fram ; fermo t halt S
stillai zitti tyst där borta; så
där, tämligen ; di al di m» di, bortom.
La Ala Sf, (geogr.) Haag.
Labáno sm., (bibi.) Laban,
labárda sf., hillebard,
lábaro sm., Konstantin den Stores fana.
labbiåle, labbiáto se labiale, labiato.
labbráta Sf, slag på läpparna (munnen),
lábbro sm. (pl.: le labbra sf), läpp; (fig.)
kant ; t* di sopra, di sotto, öfver-,
underläpp ; arricciáre le labbra, hänga läpp ; t*
di Venere, (bot.) kardtistel.
labbróna sf., labbróne fsm., person, som har
stora läppar,
laberfntioo a., labyrlntisk.
laberlnto sm., labyrint ; irrgång ; trassel,
virrvarr.
labiåle a.. läpp-. — sf., läpp-, labialbokstaf.
labiáto a., (bot.) läppformig.
lábile a., glatt, hal; klen, svag, bräcklig.
labilitá sf., svaghet, klenhet.
labirinto se abbadia.
laboratório sm., laboratorium; verkstad;
di chimica, kemiskt laboratorium.
laborio8aménte adv., mödosamt,
laboriositá sf., arbetsamhet, möda.
laborióso a., arbetsam, flitig, idog;
mödosam, sträfsam, svår.
Labradóro sm., (geogr.) Labrador,
láooa sf., gummilacka ; lackfernissa; (slakt.)
bog, bakdel ; cera lack.
lacoétto sm., snörband, snöre ; liten snara,
lacchè sm., lakej, betjänt. . _ .
lacchezzino, lacohézzo sm., läckerbit,
godbit; (fig.) lockelse, lockmat, -bete ; kvickt
Infall.
lácola sf., (zool.) staksill, sardell.
lacciáia sf., rännsnara.
láccio sm., snara, giller; snöre, snörband ;
galge; (fig.) nät, snara, försåt,
lacciólo, lacciuólo sm., snöre; snara; (fig.)
försåt, snara.
Lacedèmone sf., (geogr.) Sparta,
lacedèmoni sm. pl., lacedemonierna.
lacerábile a., som kan 1. får söndenifVas.
laceraménto sm., sönderrifvande, -slitande ;
sorg, smärta,
laceránte a., hjärtsütande, -skärande ;
sönderrifvande.
laceráre va., rifva, slita sönder, i stycken;
sönderrifva ; splittra; (fig.) smärta, sarga;
söndra; förtala, taga heder o. ära af. ~si,
sönderrifvas, gå sönder,
lacerazióne sf., se laceramente.
Italiensk-svensk ordbok.
láoero a., söndersliten ; trasig, klädd I trasor.
sm., nötning, slitning.
LåcHesi sf., (myt.) Lakesis (en af parcerna).
lacóne a. (sm.), lakonisk, lakonier.
iaconioaménte adv., lakoniskt, fåordigt,
laconicismo se abbadia.
lacónico a., lakonisk ; fåordig. — sm.,
lakonier. — adv., lakoniskt,
laconismo sm., lakonism, fåordighet.
láorima m. fl., se lagrima, etc.
Lácrima-Christl, Laorimacristl sm., en sorts
muskatvin.
iacrim... se lagrim...
lacùna sf., lagun ; lucka, brist, ngt som fattas,
lacur.åie a„ lagun-; sumpig,
iacunáre sm., (ark.) rutor 1. kvadratformlga
fördjupningar i tak 1. hvalf; plafond,
lacunóso a., lagun-; sumpig,
lacustre a., insjö-.
laddóve adv., där hvarest. — konj., under
det att däremot, då däremot; förutsatt att,
[om] bara.
Lacilsláo sm., (np.) Ladislas, Ladislav.
I ádra sf., [kvinnlig] tjuf; inner-, lönnficka,
ladraménte adv., som en tjuf; förstulet, i
smyg; dåligt, uselt,
ladreria sf., tjufveri, stöld,
lådro I. sm., tjuf, röfvare; skojare ; ~ di
strada, stråtröfvare ; al t* l tag fast
tjufven i l’occasione (la comoditá) fa l’uomo
tillfället gör tjufven. — II. a.: cosa ladra,
alldeles oduglig sak; un lavoro t*, ett
hund-göra; occhi ladri, mycket vackra,
skälmska ögon; tutore , sniken förmyndare,
ladrocinio sm., stråtröfveri.
ladronáia sf., tjufband; (fig.) tjufveri,
rofferi, plundring,
ladroncéllo sm., småtjuf, snattáre; ficktjuf.
ladróne sm., tjuf; [stråt]röfvare; le Isole de’
Ladroni, (geogr.) Ladronerna.
ladronéccio, ladroneggio sm., ladroneria
sf, snatteri, stöld; tjufveri.
ladronésco a., tjufaktig, tjuf-,
ladrùcolo, ladrùncolo sm., småtjuf, ung tjuf.
Laérte sm., (hist.) Laertes,
laggiù, iaggiú30 adv., där nere, där borta;
dit ned.
(aghétto sm., liten sjö.
lágna sf., bekymmer, sorg; klagan,
iagnånza Sf, klagan ; klagomål, besvär
(intomo öfver),
iagnársl vr., beklaga, jämra sig, klaga;
besvära sig (di öfver),
lagnévole a., klagande,
låg HO sm., klagan ; klagomål,
lagnóso a., klagande, jämmerlig,
lágo sm., sjo; di sangue, blodpol ; laghi
del cuore, (anat.) hlärtkamrar.
lagóne sm., «tör »jö ; (geogr.) liten insjö med
saltvatten ; lagun,
lágrima sf. tår; (fig.) droppe ; dare in
lagrime, utbrista i tårar.



<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Dec 20 20:03:50 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/itsv1940/0301.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free