Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Italiensk-svensk ordbok - L - largitore ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
largitóre sm., [frikostig] gifvare.
largizióne sf., utdelning, gåfva; frikostighet.
lårgo I. a.. bred, vid, stor. rymlig, vidsträckt;
betydlig, ansenlig; riklig; frikostig,
liberal ; öppen (vid uttal) ; (mus.) långsam ; un’e
larga, öppet e; dare a larga mano, gifva
med fulla händer ; alla larga, rikligt,
rundligt ; på afstånd ; stáre alla larga, vara på
sin vakt, taga sig i akt ; hålla sig undan ;
alla larga l se upp i ur vägen ! & hvila !
— II. sm., bredd ; vidd ; rymd ; öppna
fältet ; öppna hafvet, öppna sjön ; pigliáre il
—, gå ut till sjös ; (fig.) rymma [fältet] ; in
lungo ed in —, härs o. tvärs, af o. an, fram
o. tillbaka ; vidt o. bredt ; fullt upp ; far
—, ge rum ; farsi —, bana sig fram, röja
sig en väg. — III. adv., rikligt, rikligen,
rundligt, frikostigt ; — da. långt från ;
volgere —, undvika svårigheterna, sky faran ;
— / (interj.) se upp i akta er ! ur vägen 1
larøüme sm., vidd, bredd ; prendere —,
utbreda sig.
lári sm. pl., lärer, husgudar; (fig.) hem.
lárice sm., (bot.) lärkträd,
laringe sf., (anat.) struphufvud,
laringéo a., (anat.) struphufvuds-.
iaringlte sf., (läk.) strupinfiammation.
iårva Sf., (zool.) larv; spöke, vålnad ; (fig.)
mask, sken.
larvataménte adv,, maskeradt, fördoldt,
larváto a., förklädd, -ställd, -dold, -täckt,
laságna sf., (mest i //.) ett slags
hemmagjorda breda makaroner; nuotáre nelle
la-sagne, ha fullt upp af allting; aspettáre che
le lasagne ci piovano in bocca, vänta att
stekta sparfvar skola flyga i munnen.
Ia8agnin0 a., krusig, krus- (om kål),
lasagnóne sm., dummerjöns, dumbom,
lásca sf., (zool.) mört, sarf; sano come una
—, frisk som en nötkärna,
lasciamistáre sm., odåga, trögmåns.
lascia-passáre sm., militärpass.
iasciáre va., lämna [kvar, i förvar, efter sig,
från sig, åt sig sjä[f]» kvarglömma ; låta
behålla; öfverlämna, -låta; gifva; afstå från;
öfvergifva ; underlåta ; utelämna ; låta vara 1.
ligga, låta stå; låta, tillåta; upphöra, sluta
(di med att) ; — dire, —fare, ej bry sig om
hvad andra säga 1. göra ; — stáre, lämna i
fred ; lasciami stáre, låt mig [få] vara i fred;
lasciamo stáre, vi skola ej tala därom; —
andare un colpo, lossa ett skott ; — uscire di
bocca una parola, fälla ett godt ord. ~si,
låta... sig; — andare, besinningslöst följa
sitt tycke ; — vedere, låta se sig, visa sig.
lasciáto sm., lasoiatúra fsf., (boktr.) lik.
láscio sm., legat; kvarlåtenskap; koppel,
ledband.
láscito sm., legat, testamentarisk gåfva ;
stiftelsefond,
lascivaménte adv., kättjefullt &c.
lascivézza, lascivia sf., kättja. otukt &c.
lasoiviáre, re, vn., bli otuktig.
lascivo a., kättjefull, otuktig, okysk,
lättfärdig.
lássa sf., koppel, ledband ; fare —, lössläp-
pa hundarna; stáre a —, stå på lur.
lassáre va., trötta; se äfven lasciáre.
iassatfvo (Iak.) l&xerande, afförande. —
sm., laxermedel.
lassazlóne, lassézza Sf, trötthet ; mattighet,
låsso I. a., trött, uttröttad; slapp, slak;
o-lycklig; — mel jag olycklige i ahi — t o
ve l — II. sm., tidrymd; affälling ; lasso;
dopo un — di tempo, efter ngn tid ; dare
il — ad uno, ge ngn afsked på grått papper.
la88Ù, lassùso adv., där uppe, dit upp.
lástra sf., stenhäll, plan-, kvadersten ;
gatsten ; skifva, plåt, bleck, bricka, platta ;
slagbur ; — di marmo, marmorskifva ; —
di vetro, fönsterruta,
lastraiuólo sm., stenläggare.
lastricaménto sm., beläggning med
stenhällar ; sten-, gatläggning[sarbete].
lastricáre va., belägga med stenhällar,
sten-lägga ; täcka [tak] ; — ad uno la via, (fig.)
jämna vägen, bereda väg för ngn.
lastricato sm., sten-, gatläggning, stenlagd
gata. — a. o. pp., stenlagd.
lastricatóre sm., sten-, gatläggare.
lastricatúra sf., sten-, gatläggning[sarbete].
lástrico sm., sten-, gatläggning; stenlagd
gata, stengata; essere sul —, stå på bar
backe; ridursi sul —, vara bragt till
tig-garstafven.
lastróne sm., stor kvadersten, stenhäll;
marmorskifva, stentafla,
latébra, látèbra sf., gömställe, gömma,
fördold vrå ; le latebre del cuore, hjärtats
vinklar o. vrår.
latebróso a., fördold, undangömd,
latènte a., dold, hemlig ; (fys.) latent ; (veter.)
smygande,
latenteménte adv., fördoldt,
laterále a., sido-.
lateralménte adv., på, vid, från 1. åt sidan,
iaterizio a., af tegel[sten], tegel-,
latibolo, latibulo sm., gömställe, håla ;
hemlighet.
latifóndi sm. pl., stora jordagods,
latina sf., o. a.f: [ve[a] —. latinskt segel,
sprisegel.
latináccio sm., kökslatin,
latinaménte adv., på latinskt vis; på godt
latin; (fig.) klart o. tydligt, rent ut
latineggiáre se latinizzare.
iati nism 0 sm., latinsk språkegenhet,
ordvändning,
latinista sm., latinare.
latinitá sf., latinska språket; la bassa —,
medeltidens latin,
latinizzaménto sm., latinisering.
latinizzáre va., latinisera, gifva latinsk form
åt. — vn., tala latin,
latino I. a., latinsk ; latin-. — II. sm., latin,
latinska språket; — di sacristia, kökslatin;
in buon —, klart o. tydligt, rent ut. — III.
adv., på latinskt sätt; på latin,
latinúccio sm., latinskrifning (i skolan),
iatitánte a., (jur.) som håller sig undan, [för-]
döljer sig; rendersi —, rymma; fly undan
straffet.
latitùdine sf., bredd; latitud, polhöjd; (fig.)
vidd, utsträckning, vidsträckt betydelse ;
frihet ; grado di —, breddgrad,
|áto a., bred, vid, vidsträckt. — sm., sida;
håll, riktning ; dal — mio, å min sida ; da
questo —, från denna synpunkt; a —, da
—, vid sidan, bredvid ; afsides ; i
jämförelse med ; in ogni —, Öfverallt ; per ti — di,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
