Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Italiensk-svensk ordbok - L - lavorativo ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
vn., arbeta; ha arbete, verka, vara i
verksamhet ; sträfva, släpa ; plugga ; di
cesello, ciselera ; <— di smalto, emalj era ; <—
di mano, göra handarbete ; (fig.) stjäla ; <->
sott’acqua, (fig.) stämpla,
lavorati[v]o a., odlingsbar; giorno
lavorativo, arbetsdag,
lavoráto a. o. pp., utarbetad, uppodlad &c.;
fuoco fyrverkeri ; orolig människa,
lavoratóre sm., lavoratrice fsf., arbetsam
människa ; arbetsmyra, plugghäst ; arbetáre,
arbeterska; åkerbrukare, bonde,
lavoratóre sf., be-, förarbetning; brukning,
odling.
lavorazióne sf., arbete; utarbetande,
bearbetning; åker-, jordbruk, plöjning; form,
fason.
lavorio sm., arbete; sträfvande,
lavóro sm., arbete; verk, alster; skriftligt
hemarbete, tema, uppsats; plöjning, häfd,
bruk; verksamhet; tjänst; <— manuale,
handarbete ; lavori forzati, straffarbete ;
giorno di r*, arbetsdag, söckendag;
fatto, denari aspetta, arbetaren är sin lön
värd.
Lázio sm., (geogr.) Latium.
lazzarétto se lazzeretto.
lázzaro, lazzaróne sm., lazaron, lätting,
dagdrifvare, hamnbuse [i Neapel].
Lázzaro sm., (np.) Lasarus,
lazzerétto sm., karantänsplats, -hus ; lasarett,
lazzcruóla sf., frukten af följ.
lazzeruólo sm., (bot.) lazerolträdet (ett slags
oxel).
1. lázzo (utt. med tonlöst z) a., skarp, sur,
bitter.
2. lázzo (utt. med tonande g) sm., groft
skämt, upptåg, putslustigheter ; grimasering;
tenere il förstå sig på skämt.
le best. art. f.: pl., de. — pers. pron. pl.
ack., dem; f.: sing. dat., [åt]" henne, [åt]
Eder.
leáie a., redlig, redbar,
iealménte adv., redligt, redbart,
lealtá sf., redlighet, redbarhet.
leándro se abbadia.
leårdo I. a., hvit; cavallo pomato, rotato,
apelkastad häst. — II. sm., apelkastad häst.
lébbra, lébbre, lebbrosía sf., spetälska,
lebbroseria sf., sjukhus för spetälska,
lebbróso a. (sm.), spetälsk.
lebéte sm., kittel,
leccaménto sm., slickande,
leccapestélli sut., odåga.
leccapiátti sm., storätáre ; tallriksslickare,
matfriáre, snyltgäst,
leccárda sf., (kok.) dryppanna.
leccardia sf., glupskhet.
leccárdo a., glupsk. — sm., storätáre.
leccáre va., slicka; läppja på; snudda vid,
lätt vidröra; måla petigt, alltför
omsorgsfullt utarbeta; klösa, rifva; (fig.) få, vinna,
förtjäna ; smickra ; r~si le dita, f slicka sig
om munnen [af förtjusning],
leccascodélle se leccapiatti.
leccáta sf., slickande.
leccataménte adv., med ängslig
noggrannhet, tillgjorda
leocáto a. o .pp., slickad; (fig.) med ängslig
noggrannhet utarbetad. _ _
lecchino sm., p snobb, sprätt,
leccatóre sm., en som slickar; storätáre;
snyltgäst.
leccatóre sf., slickande; smickrande,
smicker; lindrigt sår.
leccazámpe sm., smickráre, lismare.
Lécce sf., (geogr.) stad i Syditalien,
leccéto sm., ställe, planteradt med järnekar;
(fig.) förveckling, bryderi,
leochétto sm., läckerbit; lockelse,
léccia sf., frukten på järneken,
lèccio sm., (bot.) järn-, stenek,
lécco sm., (spelt.) klot, som begagnas vid
tekning, mål; läckerbit, läckerheter; (fig.)
lockelse, lockbete.
Lécco sf., (geogr.) it. stad vid Comosjön.
leccóne sm., storätáre, frossare; snyltgäst,
lecco[r]nia sf., läckerhet, läckerbit;
glupskhet; vinst, fördel,
leccóme sm., läckerbit; lockbete,
lecitaménte adv., lofligt, lagligt,
lécito a., loflig, tillåten, laglig ; farsi di,
taga sig friheten att.
lèdere va., förfördela; (kir.) skada,
leèna sf., lejoninna.
léga sf., förbund, liga; kabal[er]; parti,
anhang, sammangaddning ; legering ; halt,
lö-dighet ; fransk mil (= lieue) ; band ; far <—
con, sluta förbund med; non di buona <—,
af dålig halt, beskaffenhet ; di bassa <—, af
låg härkomst,
legáccio[o] sm., band ; snöre, rep ; strumpe-
legággio sm., förteckning, lista, faktura ;
omslag.
legále a., laglig, lagenlig, laga, rättsenlig. —
sm., rättslärd, lagkarl; advokat,
legalitá sf., laglighet.
legalizzáre va., vederbörligen styrka,
lagligen bekräfta,
legalizzazióne sf., laga bekräftelse,
legalménte adv., lagligen, lagligt, -likmätigt.
legáme sm., band, snöre, rep; boja;
sammanhang, samband, förbindelse,
föreningsband; träldom,
legaménto sm., [samman-, hop]bindning,
förening; kedja, sammanhang; samband,
förbindelse; (anat.) ligament, [sen]band; (mur.)
bindningssten; behag, lockelse»
Iegament080 a., (anat.) bandlik; (bot.)
tråd-aktig.
legáre va., [hop-, samman-, fast-, för-, upp-]
binda; [-]knyta; surra fast; infatta [-[ädelstenar[-] {+[ädel-
stenar]+} ; inbinda [böcker] ; testamentera,
donera, lämna i arf ; sända [som sändebud];
förena, fängsla, binda; amicizia con,
ingå vänskap med; <~> l’asino, il ciuco.
F djupt insomna; l’asino dove vuole il
padrone, lyda blindt, ~si, förbinda sig,
förena sig, förbindas; sluta förbund;
förplikta sig; binda sig, vara bunden,
legatário sm., testaments- 1. gåfvotagare.
leg áto sm., legat, påfligt sändebud; legat,
testamentarisk gåfva. — a. o. pp., bunden;
in-, om-, fastbunden ; bunden, fästad vid,
tillgifven ; besvärad, hindrad ; stel, tvungen,
legatóio sm., bokbinderiverkstad ; pazzo
dårhushjon.
legatóre sm., bokbindare,
legatóre sf., bindning; band; (kir.) ligatur!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
