Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Italiensk-svensk ordbok - L - legazione ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
förband; inbindning; surrning; (mur.)
murbruk till fogstrykning ; — alla francese,
franskt band, skinnband,
legazióne sf., legation, beskickning,
légge sf., lag, rätt; regel; makt; föreskrift;
rattslära, -vetenskap, juridik ; studiáre la —,
studera juridik; la necessitá non ha —,
nöden har ingen lag; di —, med rätta,
lagligt; med våld, af nödtvång,
leggènda sf., legend; saga, sägen,
leggendáio sm., legendskrifvare, -samlare,
leggendario sm., samling af legender. — a.,
legend-, sago-,
lèggere va., läsa [innantill, upp], föreläsa;
göra afläsning på; — speditamente, läsa
flytande ; — a compito, stafva ; — ad alta
voce, läsa högt ; piano, läsa lågt ; läsa
tyst, för sig själf; läsa långsamt; — la vita
ad uno, tala illa om ngn.
leggerézza sf., lätthet, lättsinne &c. (se
leggiero).
leggerménte adv., lätt, -vindlgt, -slnnlgt,
lösligt, obetänksamt; något [litet],
leggéro se leggiero.
leggiadraménte adv., behagligt, täckt, fint,
smakfullt.
leggiadrìa Sf, behag[ligt väsende], täckhet.
fägring, tjuskraft; finhet, prydlighet.
leggiádro a., behaglig; täck, fin, fager,
smakfull ; prydlig. — sm., älskare, älskade,
leggiaiuólo a., som ständigt vill ha rätt; in-
bilsk, förmäten, anspråksftill.
leggibile a., läslig, -bar.
leggicchiáre va., läsa utan att fästa tankarna
vid hvad man läser, bläddra genom; läsa
illa, hacka,
leggiére se leggiero.
leggiéri (di) adv., lätt, -vindigt, -slnnlgt,
lösligt, obetänksamt; allt för lätt.
leggiéro a., lätt; svag, obetydlig, liten,
lindrig, tunn ; ej fullviktig ; ledig,
obehind-rad ; lätthändt, flink, vig ; lättstörd [sömn] ;
böjlig [röst]; otvungen, behaglig; (fig.)
lättsinnig ; lättsmält; lättrustad; obetänksam,
tanklös.
leggfno sm., härsklysten människa,
leggio sm., bok-, notpulpet, notställare.
leggitóre sm., leggitrloe Sf, läsare,
läsarinna; en som läser,
leggiucchiare se abbadia.
legionário a., legions-. — sm.,
legionssoldat.
legióne sf., legion; massa, skara; — d"onore,
hederslegion,
legislativo a., lagstiftande, lagstiftnings-,
legislatóre sm., lagstiftáre, -ande.
legislatóri a., lagstiftande,
legislatura sf., lagstiftning, lagstiftandemakt;
riksdagsperiod,
legislazióne sf., lagstiftning, lagfarenhet.
legista sm., rättslärd.
legitimo se abbadia.
legittima sf., laglig arfslott.
legittimaménte adv., lagligt, lagligen, rätts-
enligt ; billigt,
legittimáre va., förklara för laglig 1. äkta,
erkänna; berättiga ; styrka.
legittimazióne sf., förklarande för laglig,
akta.
legittimista sm., legitimist.
legittimitá sf., laglighet, billighet; äkta börd.
legittimo a., lag[en]lig, laga; rättvis,
-mä-tig, billig, berättigad ; af äkta börd ; etá
legittima, myndig ålder,
légna sf., Pl., ved, bränsle; mettere,
aggiungere — al fuoco, (fig.) gjuta olja på elden,
legnáceo a., träaktig, -artad, -ig, trä-,
legnággio sm., ätt[ledning], släkt, härkomst,
stam.
legnáia sf., vedbod, -gård; vedhög, -stapel,
legnaiuólo, legnamáro sm., snickare; tim-
merman; vedhuggare,
legnáme sm., trä, virke; ved, bränsle;
timmer ; möbler,
legnáre va., prygla. — vn., taga virke,
samla ved.
legnáta sf., käpprapp, prygel,
legnático sm., rätt att hugga ved, taga virke,
legnétto sm., litet vedträ; liten båt &c.
légno sm., trä, virke, timmer; skepp, båt;
vagn, droska, åkdon,
legnositá sf., träaktighet.
legnóso a., träaktig, -artad, -ig, trä-,
legulèio sm., rättslärd; F dålig advokat,
brannvinsadvokat.
legúme sm., skidírukt, legym; (i //.)
grönsaker.
leguminóso a., art-, skid[frukts]-.
iéipers.pron. fi sing., hon; Ni; henne; Eder.
Leicéstria sf., (geogr.) Leicester.
Léida sf., (geogr.) Leyden.
Lemán[n]o (Lago) sm., (geogr.) Genèvesjön.
lémbo sm., kant. flik, rand, fåll; bryn;
yttersta delen, ändan; (mat.) limb, graderad
skifva ; (bot.) bräm ; (astr.) kant, rand.
lèmma sm., (mat.) lemma,
lémme lémme adv., långsamt, sakta.
Lémmo, Lémno Sf, (geogr.) Lemnos.
lemósina se abbadia.
lèmuri sm. pl., (rom. myt.) de aflidnas
vålnader.
léna sf., ande[dräkt], anda; hvila; paus;
styrka, kraft; mi sento in —, jag känner
mig glad o. munter; jag känner mig
hågad; pigliar —, hämta andan; a una —,
i ett andetag.
Léna sf., (np.) Magdalena, Lena.
léndine sm. o. sf., gnet; odugling,
lendinóso a., full med gnetter; lusig.
Iène a., mild, blid, len, stilla, lätt, mjuk,
sakta, lindrig; — — (ss. adv.), stilla, sakta,
leneménte adv., stilla, sakta, mildt,
behagligt, lätt, fint.
lenézza sf., mildhet &c.
lenificáre va., lena upp; stilla, mildra,
lenificativo se abbadia.
leniménto sm., mildring, stillande; lindring,
lättnad, lisa, tröst,
lenire se abbadia.
lenitá sf., mildhet, lenhet &c.
lenitivo a., lenande, lindrande, stillande. —
sm., (läk.) lindrande medel; (fig.) lindring,
tröst.
Lénno se Lémmo.
lenoclnio sm., koppleri; tjus-,
dragningskraft, tjusning, behag,
lenóne sm., kopplare.
lenonfa sf., koppleri,
lentaménte adv., långsamt; Slappt,
lentáre se abbadia.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
