Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Italiensk-svensk ordbok - L - lente ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
lénte sf., (bot., opt.) lins; pendelskifva; (i
pl.) glasögon, pince-nez.
lenteggiáre vn., slakna, gifva efter; icke
passa.
lentézza sf., långsamhet, senfärdighet ;
tröghet.
lenticchia sf., lentfochlo fsm., (bot.) lins,
linsärt.
lenticoláre a., linsformig, lins-,
lentlcoláto a., linsformig,
lentiggine sf., (läk.) fräknar,
lentigginóso a.. fräknig.
lentischio sm., mastixträd,
(entitá Sf, böjlighet.
lénto I. a„ långsam, sen[färd[g], trög ; säflig ;
sakta ; slak, slapp, lös ; böjlig ; far bollire
a fuoco <•>. koka vid sakta eld ; pioggia
lenta, fint regn, duggregn. — II. adv.,
långsamt &c.
lentóre sm., långsamhet; seghet,
lénza sf., metref ; pigliáre, mordere la
nappa [på kroken],
lenzuólo sm. (i pl.: le lenzuola sf), lakan ;
svepning, svepkläde.
Leonárdo sm., (np.) Leonard,
leoncéllo, leoncino sm., lejonunge,
leóne sm., lejon.
Leóne sm., (np.) Leo.
leonésco a., lejon-,
leonéssa sf., lejoninna.
Leónida sm., (hist.) Leonidas,
leonino a., lejon-.
Leopárdl sm., (hist.) itallcn-k skald (1798—
1837).
leopárdo sm., (zool.) leopard.
Leopoldo sm., (np.) Leopold.
Leópoli sf., (geogr.) Lemberg.
Lépanto sf., (geogr.) stad i Grekland,
lepidaménte adv., lustigt, skämtsamt,
tokroligt.
lepidézza sf., skämtsamhet, tokrolighet ;
lustigt infall, skämt,
lèpido a., angenäm, behaglig; glad,
tokrolig. putslustig, löjlig, skämtsam, kvick,
lepidóttero sm., (zool.) fjäril, fjällvinge,
lepóre se abbadia.
leporino a., har-; labbro harmynt, -het.
leprátto se abbadia.
lèpre [sm. o.] sf., hare ; avere più debiti che
la vara i skuld öfver öronen.
Icpronoéllo sm., harunge, ung hare.
leprótto sm., harunge, ung hare.
lerciáre va., nedsmutsa,
lèrcio, Ier0i080 a., smutsig, snaskig, osnygg,
snuskig.
Lésbo sf., (geogr.) Lesbos,
lésina sf., (skom.) syl; knussüghet, knussel;
gnidare. smulgråt,
lesináio, io, sm., gnidare, snålvarg,
girigbuk.
Ie8ináre vn., knussla, vara knusslig; sul
prezzo, småaktigt pruta,
lesineria sf., knussüghet, knusslande,
knussel. gnideri, snålhet,
lesionáre va., skada, såra.
lesióne sf., förfördelande, förfång; (kir.)
skada, lesion ; fel.
lesivo a., som gör förfång, förfördelar,
skadar.
léso «. o. pp. (af ledere), förfördelad, ska-
dad; kränkt, våldförd; re» di lesa maestá,
skyldig till majestätsbrott,
lessáre va., koka i vatten, förvälla,
lessatára sf., kokning, förvällning.
lèssico sm., lexikon, ordbok,
lessicografia sf., lexikograf^
ordboksförfat-tande.
lessicógrafo sm., ordboksförfattáre,
lessicologia sf., lexikologi ; ord-, formlära.
lessicológico a., lexikologisk.
lessigrafla sf., konsten att skrifva korrekt,
lesslgráfico a., lexigrafisk.
lésso a., kokt ; förvälld. — sm., kokt oxkött,
sopp-, buljongkött ; a kokt; cuocere a
koka [i vatten] ; förvälla.
Iestaménte adv., raskt, flinkt ; rörligt, kvickt;
vigt, behändigt, skickligt,
lestézza sf., vighet, kvickhet i rörelser,
rörlighet; snabbhet, skyndsamhet ;
skicklighet, fintlighet.
Ié8t01, a., rörlig, rask, flink, lätt, ledig;
skyndsam, snabb ; fintlig, behändig, rådig ; lätt
utrustad ; beredd, utrustad, färdig ; essere
t*, (äfv.) skynda sig, raska på; alla lesta,
skyndsamt, hastigt, fort. — II. adv., fort,
snabbt, flinkt,
letále a., dödande, dödlig,
letamáio sm., gödselhög,
letamaiuólo sm., gatsopare ; lumpsamlare,
letamáre va., (agr.) gödsla,
letáme sm., gödsel, dyn ga.
ietamináre se letamare.
letåne. ietanfe se litanie.
letargia sf., skendöd ; dvala,
letárgico a., letargisk, dvallik ; sömnaktig,
-sjuk. — sm., skendöd, en som ligger i
dvala.
letárgo sm., skendöd ; dvala; sömnsjuka;
(fig.) dåsighet, försoffning.
Lète sm., (myt.) floden Lete ; (fig.) glömska,
leticáre se litigare.
letichlo sm., ständigt gräl, dispyter, käbbel,
letifero a., dödlig,
letificáre va., glädja.
letizia sf., glädje, förnöjelse, lycka ;
glädtighet.
ietlziáre vn., glädja sig, fröjdas,
lètta sf., genomögnande [af en bok o. d.].
lettácolo sm., eländig, usel säng (bädd),
lèttera sf., bokstaf ; (boktr.) stil, typ; (fig.)
bokstaf[smening] ; bref, skrifvelse ; alla f,
secondo la a ~, efter bokstafven,
orden, i bokstaflig mening ; noga, punktligt,
till punkt o. pricka; ord för ord;
formligen ; cieca, anonymt bref; t*
raccomandata, rekommenderadt bref; di
cambio, växel ; di credito, kreditbref ;
kreditiv ; circolare, rundskrifvelse, cirkulär;
k» di vettura, forsedel ; le belle lettere,
vitterhet, de sköna vetenskaperna ; facoltá
delle belle lettere, den humanistiska
sektionen af filosofiska fakulteten [vid
universitetet).
letterále a., bokstaflig ; ordagrann;
bok-stafs-.
letteralménte adv., bokstafligen, efter
orden, ordagrannt,
letterário a., litterär, vitter, litteratur- ;
gabinetto iäsesalong.
letteratamente adv., i litterärt afseende.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
