Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Italiensk-svensk ordbok - L - lievito ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
lièvito sm., jäsning ; jäsningsämne, -medel ;
jäst ; (fig.) frö.
ligaménto sm., (anat.) ligament, senband;
(mur.) bindningssten.
ligamentóso a.. ligamentös, ligaments-; band-
lik; (bot.) trådig.
ligáre m. fi., se legare, etc.
ligiáre m. fl., se lisciáre, etc.
ligio a., länspliktig ; underdånig, beroende.
— sm., vasall,
ligióne se abbadia.
lignággio se abbadia.
ligneo a., träaktig, -artad, -ig, trä-,
lignite sf., (miner.) brunkol.
Ugno se abbadia.
ligure a., ligurisk ; i liguri, Ugurerna.
Ligüria sf., (geogr.) Ligurien.
ligùstico a., ligurisk. — sm., libsticka (ört).
ligústro sm., (bot.) liguster.
liliácee sf., pl., liljeväxter.
liliáceo sf., liljelik.
Ulla sf., syren ; -buske; gredelin färg.
Lilla sf., (geogr.) Lilles,
lillipuziáno a., lilliput-,
lima sf., $ fil,rasp; (zool.) flundra; (bot.) en
sorts limön (Citrus limetta); — sorda, fil,
belagd med bly, för att gä tyst; (fig.)
luf-ver; dare la — a, affila,
limábile a., som kan filas,
limáccio sm., gyttja, dy, mudder,
limaccióso a., gyttjig, dyig, muddrig.
limaménto sm., filning,
limáre va., fila; feja, polera; (fig.) genomse
o. förbättra ; túra, fräta, förtúra, -minska,
limataménte adv., med rättelser;
omsorgsfullt, noggrant,
iimatézza sf., korrekthet,
limatóre sm., filare,
iimatúra sf., filning; filspán.
limbéllo sm., $ afskaf, bortklippning [af [-läder].-] {+lä-
der].+}
limbo sm., (teol.) limbus, helvete; (astron.)
kant, rand; (mat.) limb, graderad skifva,
limburghése a., limburger-.
Limbürgo sf., (geogr.) Limburg.
limiéro sm., spárhund, stöfvare; (fig.)
polisspion.
limitáre va., begränsa; bestämma 1. sätta
[en] gräns för; inskränka, ~si, begränsas;
inskränka sig (<z till) ; nöja sig (a med),
limitáre sm., tröskel; (fig.) början,
begynnelse.
limitataménte adv., inskränkt, begränsadt
(a till).
iimitatfVO a., (jur.) inskränkande,
bestämmande.
limitáto a., begränsad; inskränkt. — adv.,
inskränkt ; begränsadt,
limitazióne sf., inskränkning, begränsning;
gräns.
limite sm., gräns[skillnad], -värde, rågång ;
råmärke, -sten ; (fig.) måtta, skranka ; porre
i limiti ad un terreno, uppgå 1. rösa rågång
till ett jordstycke ; i limiti d’una proprietá,
gränserna, närmaste omgifningarna till en
egendom,
limitrofo a., grann-; [an]gränsande.
limo sm., gyttja, dy, mudder.
limonáio sm., citronförsäljare,
fimonáti sf., lemonad.
limoncéllo sm., liten citron, apelsin,
limóne sm., citron, -träd.
limósina sf., allmosa.
Iim08ináre vn., begära allmosa, tigga; bettla;
gä omkring o. tigga ; ge allmosa. — va.,
tigga [om].
Ilmosiniére sm., allmoseutdelare. — a..
barmhärtig, välgörande,
limositá sf., gyttja, dy, siam.
limóso a., gyttjig, dyig, muddrig.
limpidaménte adv., klart, redigt, tydligt,
limpidézza, limpiditá sf., klarhet, renhet;
redighet.
limpido a., klar; tydlig, redig; ren.
linaiuólo, linaruólo sm., linkrämare.
lince sm. o. sf., (zool.) lo[djur].
llnoeo, lincèo a., lodjurs-; occhi lincei, [-[riktiga[-] {+[rik-
tiga]+} kattögon ; F Accademia dei lincei.
Vetenskapsakademien i Rom.
Lincopinga sf., (geogr.) Linköping,
linda sf., (mat.) diopterlinjal.
lindaménte adv., snyggt, natt.
lindézza sf., renlighet, snygghet, nätthet,
lindo a., ren, snygg, nätt.
lindùra sf., renlighet, snygghet,
linea sf., linje, streck; rad; sträcka, bana;
riktning, väg; [penn]drag; [släkt]led; &
förskansningslinje; slaglinje; linjeflotta;
(ibi.) linjal; — equinoziale,
dagjämnings-linjen, ekvatorn; tratto di —, bindestreck;
— di condotta, tillvägagående ; —
telegrafica, telegraflinje ; — [di strada ferrata],
järnvägslinje, bana; tener la — diritta,
handla rätt, göra [ngt] bra; in —rättning!
ilneaménto^., linjerande; grundlinje,
grunddrag, kontur; (i pl.) ansiktsdrag,
lineáre va., liniera. — a., linear-,
linearménte adv., snörrätt,
lineatúra sf., linjering.
lineétta sf., bindestreck,
linfa sf., lymfa, blodvatten; (bot.) saft.
linfático a., lymfatisk, lymf-.
lingeria sf., linne, tvättkläder,
lingua sf., tunga; språk, tungomål; tal,
uttal ; — di terra, landtunga ; cattiva 1. mala
giftig, äreskändande tunga; illvillig
person; prendere —, göra sig underrättad,
inhämta upplysningar; avere la lunga —, ha
godt munläder, ej kunna hålla mun ; la —
batte dove il dente duole, däraf hjärtat är
fullt, därom talar munnen ; l’ho sulla punta
della —, jag har det på tungan,
linguáccia sf., ond, giftig, elak tunga,
iinguacciùto a., pratsjuk, siadderaktig. —
sm., pratmakare.
Linguadóca sf., (geogr.) Languedoc,
linguággio sm., språk, tungomål; tal.
linguále a., tung-,
lingueggiáre se chiacchieráre.
linguétta, linguétta sf., liten tunga; udd,
tagg; klaff, tunga [på orgelpipa o. vissa
blåsinstrument]; liten låga, flamma; filtrum,
sil[duk]; ø borrkrats.
iinguettáre va. o. vn., stamma; sila, filtrera,
linguifórme a., tungformad.
lingufno sm., liten tunga; fare il -, slicka
sig om munnen (af förtjusning],
linguista sm., språkforskare, lingvist,
linguistica sf., språkforskning, -vetenskap.
linguistioQ a., lingvistiskt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
