Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Italiensk-svensk ordbok - L - linificio ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
linificio sm., spinneri ; linnetillverkning,
liniménto sm., (Iak.) lìniraent.
Llnnéo m., (hist.) Linné (1707—1778).
|fno sm., lin; lingarn; linne, lärft. — a.,
linne-, af linne; panno —, linne, lärft; (i
f/.) linnekläder, -saker,
linséme sm., linfrö.
Ifnteo a., lin-, linne». — sm., linnekläder,
linnesaker.
Ilntlgfg]ine se lentiggine.
liocorno sm., (myt.) enhörning; — marino,
narhval.
I lon áto a., ljusgul; — seuro, mörkbrun.
Llóne sf., (geogr.) Lyon.
iionése a.. från Lyon. — sm., invånare I
Lyon.
Lipari (Le Isole) sf., pl., (geogr.) Lipariska
öarna.
lippa sf., (bot.) landhafre; lek med »pims»
(barnlek).
Ifppo a., surögd; närsynt.
Lipsía sf., (geogr.) Leipzig,
lipsiáno sm., leipzigerbo.
liquóre va., lösa, förklara.
iiquatfVO a., som kan lösas, löslig,
iiquofáre va., [komma att] smälta, ~si,
smälta, bli flytande,
liquefattibile a., smältbar,
liquefattfvo a.. som frambringar smältning,
lösande.
liquefattóre sm., smältningsmedel, fluss.
liquefazióne sf., smältning, smalt tillstånd,
liquidaménte adv., klart, ostridigt ;
flytande.
Ilquidáre va., göra flytande, smälta ; utreda,
uppgöra, likvidera, [afjbetala, gälda,
liquidatóre sm., utredningsman,
liquidazióne sf., smältning; utredning af
räkenskaper, administration, afveckling af
affär; sluträkning ; realisation,
liquidézza, liquiditá sf., flytande ämne,
tillstånd.
liquido I. a., flytande; smält; (fig.) ostridig,
ograverad, klar, behållen; consonante
liquida, flytande bokstaf, likvid (1, m, n, r).
— II. sm., vätska, våtvara.
liquirizia sf., lakrits.
liquóre sm., flytande ämne, vätska; likör;
dryck.
liquorista sm., likörfabrikant, -försäljare;
bottega di —, likörförsäljning; kafé, »bar»,
liquoróso a., sötaktig, för söt; (ibi.) stark
(om vin).
|fra sf., lira (Italienskt mynt s= 79 öre); lyra;
(fig.) skaldekonst; — sterlina, pund [-[sterling],-] {+[ster-
ling],+}
lirica sf., lyrik.
Ifrico a., lyrisk; poeta —, lyriker,
lirismo sm., lyrisk stil, patos,
iirista sm., en som spelar lyra.
Llsabétta sf., (np.) Elisabet.
Lisándro sm., (np.) Lysander.
Llsbóna sf., (geogr.) Lissabon,
||sea sf., (agr.) hampskäfvor ; [fisk]ben ; (fig.)
liten smula, något litet ; ogni pesce ha la
sua —, (fig.) ingen ros utan törnen,
liscézza sf., glatthet, glans, polityr ; (mål.)
lenhet o. fyllighet.
liscia sf., $ poler-, glättsten 1. -ben, glatträ;
strykjärn.
lisciaménto adv.» ledigt, lätt, flytande; helt
enkelt, af sig själft, som en dans. utan
o-lägenheter,
lisciaménto sm., polering; (fig.) smicker,
lisoiapiánte sm., (skom.) polerträ.
lisciáre va., polera, glatta, glansa, glanska;
satinera; glätta [papper]; sminka; stryka
[skägget]; (fig.) smickra, ställa sig in hos;
pryda, försköna; slicka, ~si, sminka sig.
lisoláta sf., polering.
lisciatóio sm., ⚙ poler-, glättsten, -ben, -stål.
lisciatura sf., polering, glanskning,
glättning, glättning, satinering ; sminkning ;
smink.
If80l0 I. a., slät, jämn, glatt; polerad,
glättad, glanskad ; klar, tydlig ; passarla liscia,
reda sig, komma helskinnad från saken ;
non la passerai liscia, det kommer du att
fi betala dyrt. — II. sm., glatthet, glans,
polityr ; smink ; darsi il —, sminka sig.
liscfva sf., lut.
liscóso a., full med hampskäfvor; som har
[mycket] ben (om fisk).
Lisfmaco sm., (hist.) Lysimakus.
lista sf., remsa, list; lista, förteckning,
katalog; — [delle vivande], matsedel; — dei
prezzi, priskurant; la Lista civile,
civillistan; essere in capo —, stå först på
[kandidatlistan ; komma på en idé, först
komma upp med ett förslag,
listáre va., kanta, bebräma, förse med bräm;
giornale listato di nero, tidning med
sorgkanter.
Ilstélla sf., listéllo fsm., liften list; listverk;
reffelbalk på pelare,
listino sm., taxerings-, kurslista,
litanie sf., pl., litania ; (fig. äfv.) lång ramsa,
iltantráoe sm., stenkol,
litargir[l]o sm., [b[y]giitt.
lite sf., tvist, gräl, träta, dispyt, strid ;
rättegång, process ; appiccáre — con. börja gräl
med, diskutera med; intentáre (muovere)
una — a, åtala, börja process mot.
litiasi sf., (läk.) sten i blåsan,
iitlcáre m. fl., se litigare, etc.
litichío sm., ständigt gräl.
litigaménto sm., gräl, tvist, träta,
litigánte a., trätgirig, stridslysten ; som
processar, tvistar. — sm., processmakar e ;
målsägande ; krångelmakare.
iitigáre vn., gräla, tvista, träta, disputera,
strida ; processa, föra talan inför rätta;
krångla.
I iti g atö re sm., processmakare.
litighino sm., grälmakare.
litigio sm., tvist, gräl, träta,
litigióso se abbadia.
litografáre va., litograferá, utföra i
stentryck.
litografia sf., litografi, stentryck, stentryckar-
konst, stentryckeri, stentryckning.
litográfico a., litografisk,
litógrafo sm., litograf,
litologia sf., läran om stenrikets alster,
litorále se littorale.
litotomia sf., (kir.) stenskärning.
litotomista, litótomo sm., (kir.)
stenopera-tör.
litotrfzia sf., (kir.) stenkrossningsoperatlon.
iftrø sm., liter.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
