Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Italiensk-svensk ordbok - L - lunare ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
fullmåne ; — di miele, smekmånad ; mezza
—, (fortif.) ravelin, lunett; halfmåne; a mezza
—, halfmånformiga avere la — 1. le lune, vara
vid dåligt lynne; essere in buona —, vara
vid godt lynne ; essere a lune, ha
fantasier, idéer, infall ; mostráre 1. far vedere la
— nel pozzo, visa ngn en sak i stället för
en annan, narra ; esser più tondo della luna,
vara vådligt dum, vara lika dum som Gud
är vis.
lunáre a., mån-, månformig. — sm., mån-
hvarf, -omlopp,
lunária sf., (bot.) månviol,
lunário sm., almanacka; fare dei lunari,
(fig.) bygga luftslott,
lunarista sm., almanacksfbrfattáre.
iunáta sf., krökning, bukt.
lunático a. (sm.), underkastad månens
inflytande ; nyckfull [människa], fantast,
fantastisk; månadsrasande,
lunáto a., mån-, månformig.
lunazióne sf., månhvarf, -omlopp, månad,
lunedi sm., måndag,
lunediána Sf, frimåndag,
lunétta sf., (fortif.) lunett ; 0 dragring.
Idnøa sf., [läder]rem ; längd ; lång ringning
i kyrkklockorna ; (mus.) hel not; andare
per le lunghe, söla med ngt; vara
vidlyftig, utförlig, långrandig I sitt tal ; se äfv.
under lungo.
lungággine sf., långsamhet, -trådighet,
utförlighet, långrandighet ; omsvep,
lungagnáta sf., lång ramsa, långrandigt tal.
lungágnola sf., nät [för harfångst, etc.]; fälla;
långrandigt tal.
lungaménte adv., länge, långt, utförligt,
lunganim... se longanim...
lungáre va., uppskjuta,
lungárno sm., (i Florens o. Pisa :) gata långs
Arno, kaj.
lunghédine, lungheria se lungaggine.
lunghésso prep., långs [efter], utmed,
utefter.
lunghézza sf., längd ; långvarighet,
varaktighet, långrandighet.
lunghiéra sf., långrandigt tal; omsvep,
lángi adv., o.prep., långt bort, borta ; fjärran ;
bort ; da —, på långt håll, på [långt]
afstånd ; stáre — dai cattivi compagni,
undvika dåligt sällskap ; da. långt [i]från.
lungo I. a., lång; långvarig ; långsam, sölig;
utspädd [med vatten] ; in — ed in largo,
kors o. tvärs, af o. an ; andare in —, draga
ut på tiden, längden ; söla med; brodo —,
utspädd, klen buljong ; al più —, alla più
lunga, allra senast, på sin höjd ; alla lunga,
i längden, med tiden; a — andare, på sin
höid; digran lunga, mycket, betydligt [mer];
saperla lunga, vara slug, fintlig. — II. prep.,
långs [efter, med] ; utmed, utefter ; vid ; —
il Po, långs med Po ; (ss. subst.:) il — Po.
kajen vid Po. — III. adv., långt, utförligt,
länge. — IV. sm., längd ; a —, långt,
lunioola sf., månmänniska,
lùnula sf., (geom.) halfmånformig figur.
lUÓOO se luogo.
luógo sm., ställe, rum, plats, ort, trakt ;
tillfälle, tid; anledning ; härkomst ; familj ;
rang, värdighet; — [comodo], afträda; in
— di, I stället för, i stället att; luoghi co-
muni 1. topici, (retor.) allmänna satser,
allmänna uttryck; utslitna, banala fraser; —
pio, from stiftelse, inrättning ; kloster; avere
—, äga rum; hafva plats, placeras; non
trovar —, icke finna ro ; a tempo e —, vid
lägligt tillfälle ; sul — del —, på ort o.
ställe ; di buon —, af trovärdig sagesman,
från säker källa ; a — a —, här o, där.
luogotenénte sm., löjtnant ; vikarie ;
ställföreträdare; riksföreståndare ; (fig.) närmaste
man.
luogotenènza sf., löjtnants, etc. tjänst, grad.
lùpa sf., varginna ; (fig.) hora ; f varghunger,
iupacchíno sm., vargunge,
lupanáio, lupanáre sm., liderligt hus,
bordell.
lupercáli sm. pl., (rom. myt.) lupercali»,
lupicino sm., vargunge,
lupináio sm., försäljare af lupiner ; (fig.)
dumbom.
lupinaménte adv., på vargarnas sätt, som
en varg; illmarigt, argt.
lupinèlla sf., (bot.) en klöfverart (Trifolium
incarnatum).
lupinéilo sm., (bot.) spansk klöfver,
lupino sm., (bot.) lupin, vargböna. — a.,
varg-.
lúpo sm., varg, ulf; girigbuk ; — cerviere 1.
cerviero, [katt]lo ; — dorato, schakal ; —
mannaro, varulf ; — marino, en sorts säl;
— di mare, (fig.) sjögast; fare il —
pecoraio, sätta bocken till trädgårdsmästáre ;
chi ha il — in bocca, lo ha sulla coppa,
när man talar om trollen, dansa de i farstun,
lúppolo sm., (bot.) humle,
lùrco a., lysten, girig, sniken,
lùrido a., gråblek; smutsig, vederstygglig.
Lusázia sf., (geogr.) Lausitz.
lùsco se losco.
lusinga sf., smicker, smek; lockbete; hopp,
förhoppning; attiráre con lusinghe, locka,
förleda,
lusingaménto sm., smicker,
iusingáre va., locka, förleda; smickra ;
smeka, ställa sig in hos. ~si, smickra sig
[med att] ; vara öfvertygad,
lusingatóre sm., iuslngatrioe fsf., smickráre,
smickrerska.
lusinghévole a., smickrande, inställsam,
smekande, tilldragande, angenäm,
luslnghevolménte adv., på ett smickrande
sätt ; angenämt, ljuft,
lusinghière, lusinghiéro a., lockande,
tilldragande, smickrande, smekande, ljuf,
intagande. — sm., smickráre.
LU8itánia sf., (geogr.) Lusitanien, Portugal,
iussáre va. o. ~si, (kir.) vrida ur led [pi
sig].
lussazióne sf., (läk.) ledvridning.
Lussemhùrgo sm., (geogr.) Luxemburg.
iù8so sm., lyx, yppighet, prakt ; ymnighet,
rikedom, öfverflöd.
IU88Ureggiánte a., yppig, präktig, praktfull,
lussureggiáre vn., lefva i yppighet; föra ett
otuktigt lif ; frodas, växa alltför yppigt (om
växter).
lussúria sf., otukt, kättja; otuktigt lif;
yppighet.
iussurlánte yppig; (bot.) alltför frodig;
vällustig.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
