Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Italiensk-svensk ordbok - M - mattina ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
mattina sf., morgon; förmiddag; domani
—, i morgon bittida; dalla — alla sera,
från bittida till sent, från morgon till
kväll.
mattináie a., morgon-; tidig,
matti náta sf., morgon, förmiddag; matiné ;
di —, tidigt,
mattinièro a., tidig [om morgnarna, af sig],
tidigt uppe, morgonfrisk.
mattino sm., morgon; förmiddag; öster. —
adv., bittida, tidigt; di buon (bel) —,
tidigt [på morgonen], bittida,
måtto I. a,, galen, tokig, vansinnig; dår-,
narraktig ; tokrolig ; vild ; uppsluppen ; sjuk;
(schacksp.) matt ; essere 1. andar — di 1.
per, vara tokig i ; avere un gusto — a,
finna ett oerhördt nöje 1. — II. sm., tokig
1. vansinnig människa; dåre, galning; tok;
muntergök, tokstolle ; ne sa più un — in
casa sua che un savio in quella degli
altri, man vet själf bäst, hvar skon
klämmer; chi — manda, — aspetti, själf är
bäst dräng ; dar nel —, begå dårskaper,
mattolina sf., (zool.) ängslärka,
mattonáia sf., tegelbruk, -slageri.
mattonáio sm., tegelbrännare, -slagare.
mattonáme sm., affall af tegelsten,
matto náto se ammattonato.
mattóne sm., tegel[sten], murtegel ; (i //.)
ruter [i kortspel],
mattonèlla sf., vallén på en biljard; far —,
(bilj.) stöta bollen så att han återstudsar;
di —, (bilj.) doublé; på omväg, indirekt,
mattftgio[[o] a., liten (om fåglar),
mattutina sf., morgon,
m attuti náie a., morgon-,
mattutino I. a., morgon-; le ore mattutine,
morgontimmarna; ottesång. — II. sm.,
morgon; ottesång.
maturaménte adv., moget,
maturaménto sm., mognande; mognad,
maturáre va., bringa till mognad, göra
mogen; lösa [hostan] ; öfverväga. — vn.,
mogna; stadga sig; col tempo e colla paglia
si maturan le sorbe, (fig.) trägen vinner,
maturáto a. o. pp., mogen ; gammal ;
förfallen [till betalning],
maturazióne sf., mognande, mognad,
maturézza sf., mogenhet,
maturitá sf., mogenhet, mognad, mognande;
mogen ålder ; — di giudizio, mogen
öfverläggning.
matùro a., mogen; utvecklad; förståndig;
etá matura, mogen ålder, medelålder.
Matusalèmme sm., (bibi.) Metusalem.
mauriziáno a.: cavaliere —, riddare af den
hel. Mauritsorden (ordine dei Santi Maw
rizio e Lazzaro).
Maurizio sm., (np.) Maurits; isola —, (geogr.)
ön Mauritius,
mausolèo sm., grafvård, mausoleum;
katafalk,
mavì a., ljusblå.
máximum sm., högsta graden, priset, etc.
Mazarlno sm., (hist.) Mazarin (1602—1661).
mázza sf., käpp, staf, påk; rör-, spatserkäpp;
kommandostaf ; akademistaf ; målar käpp ;
[strids]klubba ; knoster; mettere troppa —,
öfverdrifva; menar la — tonda, icke taga
hänsyn till ngn 1. ngt.
mazzacavállo sm., slag-, fäll-, häfbom;
brunnssvängel.
mazzapicchiáre va., hamra, jämnklappa;
nedslå med klubba,
mazzapicchio sm., [trä]klubba; knoster;
pålklubba.
mazzastånga (a) adv., af alla krafter, med
ali makt.
mazzáta sf., slag med klubba,
mazzatéilo se mazzetto.
mázzera sf., påse med sten [som fästes vid
fisknät].
mazzeranga sf., stenläggar-, pålklubba, stöt.
mazzeranghe va., nedslå med pålklubba.
mázzero sm., grof käpp; knölpåk; osyradt
bröd.
mazzétta sf., kalfathammare ; spö, käpp.
mazzettfna sf., fin spatserkäpp,
mazzétto sm., [blom]bukett ; liten knippa,
bunt, hög.
mazzière sm., stafbäráre, pedell; ålderman
[i ett skrå]; romersk liktor.
mázzo sm., knippa, hög, hop, binge ;
bukett ; bunt, packe ; klubba, stöt ; — di carte,
kortlek; — di chiavi, nyckelknippa; iti
[««] —, i sin helhet, alla tillsammans;
öfver en kam.
mazzócchio sm., skott, telning; en sorts
hvete; hop, mängd; bunt; hårfláta,
mazzolino sm., liten bukett,
mazzuólo sm., [trä]klubba, [-]hammare;
knoster; knippa, bunt; liten bukett,
me pers. pron., mig; per —, hvad mig
beträffar.
meándro sm., slingring, krökning, bukt;
(fig.) smygväg,
meáre vn. o. /-si, härflyta.
meáto sm., (anat.) gång, rör, kanal.
Mècca (La) sf., (geogr.) Mecka.
meccánica sf., mekanik,
meccanicaménte adv., mekaniskt,
maskinmässigt.
meccánico I. a., mekanisk, maskinmässig
(äfv. fig.); maskin-; handtverksmässig ; le
arti meccaniche, handtverken, slöjderna. —
II. sm., mekaniker, mekanikus.
meccanismo sm., mekanism; maskineri,
meccáno a., från Mecka. — sm., Meckabo.
Mecenate sm., (hist.) Mecenas; mecenat,
meclenburghése a., mecklenburgsk, meck-
lenburgare.
Meclenbórgo sm., (geogr.) Mecklenburg,
mèco (= con me), med mig; mot mig; för mig
själf; (ibi.) con —, med mig; a teco —,
mellan fyra ögon.
mecónio sm., (läk.) barnbeck ; vallmosaft.
medáglia sf., minnes-, skådepenning;
medalj; mynt; il rovescio della —, medaljens
frånsida; — di presenza, pollett till bevis
att man varit närvarande vid ett visst
sammanträde,
medagliáio sm., mynthandlare,
medaglière sm., medaljsamling; myntskåp,
myntkabinett,
medaglióne sm., medaljong,
medaglista sm., medalj-, myntsamlare,
-kännare.
medesimaménte adv., på [alldeles] samma
sätt; likaledes,
medesimársi se abbadia.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
