Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Italiensk-svensk ordbok - M - medesimo ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
medésimo I. a.. samme, själf[ ve] ; lika, -dan;
meco -, med mig själf, för mig själf; alle
medesime, pä samma ståndpunkt. — II. sm.,
samma sak.
mèdia 4/1, medeltal ; in —, i genomsnitt.
Mèdia sf., (gam. geogr.) Medien.
mediáno a., midt-, medel-, mellan-, median-;
medelmåttig, -stor.
mediánte prep., medelst, genom; med; I
midten, [midt] emellan,
mediástino sm., (anat.) brösthinna,
mediataménte, mediáte adv., medelbart,
mediatizzáre va., förmedla,
mediáto a., medelbar; i midten liggande;
(ibi.) bekväm,
mediatóre sm., mediatrfce fsf., medlare;
mäklare; förmedlande person,
mediazióne sf., [be]medlande, bemedling;
mäklararfvode, -tjänst,
mèdica sf., (bot.) spansk klöfver,
medicábile a., botlig, som kan botas,
medicáio a., läke-, medicina!-,
medicamentário a., medikaments-; coda —,
farmakopé.
medicaménto sm., [läkare]behandling ;
skötsel af sår ; läkemedel,
medicamentóso a., läkekraftig, medicinsk,
medicáre va., behandla, kurera, sköta;
förbinda [sår] ; (fig.) bota, [af]hjälpa, råda bot
för. ~si, medicinera.
medicå8trof medicastrónzolo sm., kvack-
salfvare.
medioáto pp. af medicáre; vino —, med
medicin uppblandadt vin.
medicatóre sm., läkare,
medicatúra sf., behandling, skötsel;
förbindning.
medicazióne sf., [läkare]behandling,
skötsel.
mediceo, medicéo a., tillhörande släkten
de’Medici.
medicheria sf., kirurgiskt kabinett;
mottagningsrum i sjukhus.
mediché88a sf., kvinnlig läkare,
medichévole a., helande, läke-.
Mèdici sm. pl., (hist.) florentinsk släkt,
medicina sf., medicin, läk[ar]ekonst,
läkedom ; läkemedel, medikament ;
läkarbehandling; [läke]dryck ; (fig.) botemedel;
— legale, rättsmedicin; — operatoria,
kirurgi ; scuola di —, klinik ; — da cavalli,
hästkur; — santa, (fig.) hälsosam lektion.
medicinále a., medicinsk, läkande, helande;
läke-, hälsö-; medicina!-. — sm., läke-,
botemedel, medikament,
medicinalménte adv., medicinskt,
medicináre se medicáre.
mèdico a., medicinsk ; läkare- ; hälsö-; läke-,
läkedoms-. — sm., läkare; [medicine] doktor;
— di casa, husläkare ; — veterinario,
djurläkare; — chirurgo, doktor som
praktiserar både som läkare o. kirurg ; — condotto,
städs-, distriktsläkare.
medicónzolo sm., kvacksalfvare.
medietá sf., hälft, halfhet; proportionerlig-
het, proportion,
medievále a., medeltids-.
Medina sf., (geogr.) Medina,
medinése sm., Medinabo.
mèdio I. a., medel-, midt-; medelstor; dit»
—, långfinger; il — evo, medeltiden. —
II. sm., långfinger,
mediócre a., medelmåttig, -stor.
mediocreménte adv., medelmåttigt,
mediocritá sf., medelmåttighet, -måtta
(medelmåttig talang, förmögenhet, etc.),
medioevále a., medeltids-,
medioèvo sm., medeltiden,
meditabóndo a., begrundande, grubblande,
meditaménto sm., se meditazione.
meditáre va. o. vn., begrunda, anställa
betraktelser [öfver], fundera [på], tänka;
hafva i sinnet; öfvertänka.
meditataménte adv., med flit, öfverlagdt,
med uppsåt,
meditativo a., begrundande,
meditazióne sf., begrundande; [andäktig]
betraktelse; stilla bön; andaktsstund,
mediterráneo a., landomsluten ; Medelhafs-j
il [mare] Mediterraneo, Medelhafvet,
medása sf., (zool.) manet.
Mefistófele sm., (np.) Mefistofeles; (fig.)
frestáre.
mefistofèlico a.. som en Mefistofeles,
mefite sf., stinkande, osund dunst.
mefitico a., förpestad, förpestande, giftig,
mefitisk.
mefitismo sm. mefitisk beskaffenhet;
stinkande dunst.
megatério sm., (naturhist.) megatherium (ett
af urvärldens jättedjur).
Mégara sf., (geogr.) Megara.
megèra sf., megära, furie, ragata.
meggióne a. (sm.), långsam, trög [person],
mèglio I. adv., bättre, bäst; hellre, förr,
mer; vale —, det är bättre, tjänligare,
råd-ligare ; alla —, så bra som möjligt. — II.
sm., det bästa, förnämsta ; fare il — che
si puó, göra sitt bästa ; di bene in —, allt
bättre; il — —, det allra bästa,
meglior... se miglior...
mei’ se meglio.
Meininga sf., (geogr.) Meiningen.
mèla sf., äpple ; (i pl.) p klinkor ; — cotogna,
kvitten,
melacchino a., mycket söt.
melacotégna sf., (bot.) kvitten,
meladdoloito a., honungssöt.
melagrána, melagranáta sf., granatäpple,
melagráno sm., (bot.) granatträd.
melanoolia se abbadia.
melángola sf., pomerans.
Melánia, Melania sf., (np.) Melania,
melanite sf., (min.) melanit, svart granat.
Meiantóne sm., (hist.) Melanchton (r497—
1560).
melanzána sf., (bot.) äggplanta,
melaráncia sf., pomerans; (fig.) förställning,
list.
melaráncio sm., pomeransträd ; fasciáre,
ricoprire il —, (fig.) kläda sig varmt,
meláre va., bestryka, blanda med honung;
kasta [ruttna] äpplen på [ngn]; hána,
begabba ; farsi —, bli uthvisslad.
melário sm., bistock,
meiássa sf., [socker]sirap.
meláta sf., honungsdagg; dagg under
augusti månad; äppelmos,
meléto a., bestruken, blandad med honung ;
honungsartad, -sot.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
