Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Italiensk-svensk ordbok - M - mesere ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
mésere sm., dok, slöja [på bondkvinnor],
mesmerismo sm., läran om animalisk
magnetism.
Mesopotámla sf., (geogr.) Mesopotamien,
mesopótamo a. (sm.), mesopotamisk, -ier.
méssa sf., mässa; insats; skott, telning ; rätt
[vid en måltid] ; [für]sättande &c. (se
mettere) ; dir —, läsa mässan ; — piatta, stilla
mässa ; — cantata, högmässa ; — in scena,
iscensättning, uppsättning,
messaggeria sf., beskickning; dillgens[kon-
tor]; ångbåtskontor,
messaggiéra sf., budbärerska,
messaggiére, messaggiéro sm., budbäráre;
[sände]bud.
messággio sm., bud, -skåp, ärende ; [sände-]
bud ; proposition från regeringen, bådskap.
massáie sm., mässbok, missal. — a., mäss-.
Messalina sf., (hist.) Messalina,
mésse sf., skörd; skördande; (fig.) vinst,
utbyte; le messi, skörden, säden.
Me8sénia sf., (geogr.) Messenien.
messère sm., herr, mäster.
Messía sm., Messias.
messicáno a., mexikansk. — sm., mexikan.
Méssico sm., (geogr.) Mexiko; golfo del f,
Mexikanska viken,
messidóro sm., (hist.) messidor.
Messina sf., (geogr.) stad på Sicilien,
messinése sm., Messinabo.
messitlcoio sm., skott [på träd],
mésso sm., bud[bärarej; sändebud; kurir,
ilbud ; vaktmästáre, rätts-, stadstjänare ; rätt
[vid en måltid],
mestaménto adv., sorgset &c. (se mesto).
mestáre va., röra om, omkring i ; omröra,
[upp-, hop]blanda; (fig.) uppvigla. — vn.,
vara i verksamhet, jäkta, vara orolig ; bråka,
mestatóio sm., sked, spade, pinne [att röra
om med].
mestatóre sm., krångel-, bråkmakare ;
uppviglare, orostiftáre,
méstica sf., (mål.) grund[mål]ning;
färgblandning.
mesticáre va., (mål.) grunda. — vn., blanda
färgerna.
mesticciáre vn., blanda (lägga) sig i ngt.
mesticoióne sm., bråk-, krångelmakare ; en
som blandar sig i allting,
mesticheria sf., färghandel; färgblandning,
mestichino sm., målarespade; palett,
mestierante sm., handtverkare, yrkesman,
mestière, mestièri sm., handtverk,
handtering ; [lefnads]yrke, kall, stånd ; behof ;
strapazzare il —, slarfva ifrån sig ; fuska;
far mestieri, essere mestieri, behöfvas,
vara nödvändigt, af nöden ; essere del —,
vara hemma i ngt.
mestizia sf., sorgsenhet, sorgbundenhet,
sorg.
mestizio, mestizzo sm., mestis.
mésto a., sorgsen, sorgbunden; sorglig,
bedröflig.
méstola sf., [sopp-, köks]slef; murslef ; stång
1. spade att omröra murbruk, etc. med;
sältra, sällträ.
mestolata sf., en slef [fu[l] ; ett slag med
slef.
méstolo sm., slef; stång I. spade att omröra
æed.
mestolóne sm., dumbom, dummerjöns.
mestóne sm., stång att omröra polenta med,
visp; (fig.) bråkmakare, orostiftáre,
mestruale a., hörande till månadsrening,
mestruante a., (läk.) som har månadsrening,
mestruazióne sf., månadsrening,
mèstruo sm., månadsrening. — a., månatlig,
mestúra sf., blandning,
metá sf., hälft, halfpart, halfva; (fig.) äkta,
bättre hälft; [ti[l] hälften; a —, half, till
hälften ; più di —, mer än hälften ; fare
a —, itudela.
1. mèta (utt. med Öppet e) sf., mål, gräns,
slut, ögonmärke, sikte; syfte, -mål, afsikt;
porre — a, göra slut på, afsluta.
2. méta (utt. med slutet e) sf., oxträck.
metacárp[i]O sm., (anat.) mellanhand,
metacronfsmo sm., tidräkningsfel.
metafisica sf., metafysik,
metafisicaménte adv., metafysiskt,
metafisico a., metafysisk. — sm.,
metafysiker.
metáfora sf., bild[ligt uttryck], liknelse,
metafor.
metaforicaménte adv., metaforiskt,
bildligt.
metafórico a., bildlig, metaforisk,
metaforizzáre vn., tala i bilder, använda
metaforer,
metáfrasi sf., bokstaflig öfversättning,
metafraste sm., bokstaflig öfversättáre,
metállico a., metallisk, metall-,
metanière sm., metallarbetáre,
metallifero a., som innehåller metall,
metallino a., metallisk, metall-, malm-,
metallizzáre va., (kem.) förvandla till
metall.
metallizzazióne sf., metallernas bildning i
jorden; (kem.) en metalloxids reducering
till metall.
metállo sm., metall, malm ; metalli
preziosi. ädla metaller; metalli bellici, (poet.)
kanoner.
metallóide a., lik metall, metallik. — sm.,
metalloid (icke-metall).
metallurgia sf., metallurgi, hyttkunskap,
metallùrgico a., metallurgisk,
metallurgista, metailùrgo sm., en som är
kunnig i bergsvetenskapen,
metamórfose, metamórfosi sf., förvandling,
metamorfos,
metástasi sf., (läk.) en sjukdoms flyttning
från en kroppsdel till en annan.
Metaståslo (eg. Pietro Trapassi) sm., ital.
skald (1698—1782).
metatarso sm., (anat.) mellanfot.
metátesi sf., (gram.) bokstafsomkastning.
metempsicósi sf., (filos.) själavandring,
metèora Sf, luftfenomen, meteor,
meteórico a., meteorisk.
meteorismo sm., (läk.) smärtsam
väderspänning i underlifvet,
meteorista se abbadia.
meteorologia sf., meteorologi,
meteorológico a., meteorologisk,
meteorologista, meteorólogo sm.,
meteorolog.
meticcio sm. (a.), mestis[-].
meticolosággine se abbadia.
meticolosaménte adi,., skyggt arc-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
