Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Italiensk-svensk ordbok - M - militarmente ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
förmån. — II. a., krigs-, militärisk, militär-;
fält-; örlogs-; l’architettura —.
fästningsbyggnadskonsten; ordine —, riddarorden;
alla —, militäriskt. — III. sm., militär,
soldat.
militarménte adv., militäriskt; på
krigsman-navis, efter krigsbruk, -rätt, enligt
krigslagen.
milite sm., militär, soldat.
milizia sf., ⚓ milis, beväring, landtvärn;
härskara; krigsväsen[de], krigskonst,
miilånta a. (sm. o. sf), många, ett stort
antal, en mängd; tu hai — ragioni, du har
alla skäl i världen,
millantáre va., berömma, skryta af;
öfverdrifna, skarfva. <~si, skräfla. skryta (di med,
öfver), berömma sig [af],
millantatóre sm., millantatrice sf.
skrytsam människa, storskrytáre, skräflare,
skräf-lerska.
millanteria sf., skryt, skräfvel.
mille räkn., tusen; a — a—, tusentals; mi
paiono milVanni che..., jag längtar
otåligt efter att, väntar otåligt på att...; star
[in] sul —, skryta, skräfla ; — e —, tusen
sinom tusen ; i pl. : mila: due mila, två
tusen.
millècuplo a., tusen ggr så stor ; tusenfaldig,
millefóglie, miilefóglio sm., (bot.) röliika,
millefolium.
milielátero a., tusenhörnig.
millenário a., tusen-; tusenårig. — sm.,
årtusende; (kyrkoh.) kiliast.
millénnio sm., tusen år, årtusende,
millepièdi sm., (zool.) tusenfoting; grásugga.
millés[i]mo räkn., tusende. — sm., tusen
år ; tusentalet [i årtal] ; årtal [på mynt] ;
tusendel.
miiligrámma, mma, sm., milligram,
millilitro sm., en tusendedels liter,
millimetro sm., millimeter,
millióne m. fl., se milione etc.
tnilórde sm., lord; (fig.) Kresus.
milordlno sm., sprätt,
milza sf., (anat.) mjälte.
Milziade sm., (hist.) Miltiades,
mllzo a., slapp, vek, kraftlös,
mimètica sf., skådespelarkonst,
mimioa sf., mimik,
mimico a., mimisk; härmande,
mlmma sf., liten [trindlagd] flicka,
mimmo sm., liten [trindlagd] pojke,
barnunge.
mimo sm., [burlesk] komiker ; mim (fars),
mimógrafo sm., författáre af balletter,
mimiska framställningar,
mimósa sf., (bot.) sensitiva, mimosa,
mina sf., ett slags mått (en half skäppa) ;
[landt]mina; grufva, bergverk; (antik.)
mina = 70 kr. ; colpo di —, sprängskott,
minaccévole a., hotande, hotfull,
minaccevolménte adv., på ett hotande sätt.
med hot.
mináccia sf., hot, hotelse ; far minacce a,
hota.
minacciante hotande; hotfull,
minacciare va., hota, höta åt ; — rovina,
hota att störta In, vara fallfärdig,
minacciosaménte adv., på ett hotande sätt,
hotfullt; genom hotelser.
minaccióso a., hotande, hotfull,
mináre va., [under]minera, -gräfva.
minarét[t]O sm., minaret,
minatóre sm., minör, skansgräfvare;
grofarbetáre.
minatório a., hotande, -full; lettera
minatoria, salmonibref.
minchiáte sf., pl., en sorts tarockspel.
minchionáre va., göra spe, spektakel af,
drifva med, gyckla; non —, icke skämta,
minchionatóre sm., spefågel, spjufver.
minchionatório a., gäckande ; spe-, hånfull;
groft skämtande,
minchionatóra sf., gyckel, skämt, spe.
minchióne sm., dumbom, dummerjöns, nöt,
fän, våp ; ogni fedel — F alla [människor],
en o. hvar.
minchioneria sf., skämt; enfald, våpighet,
dumhet; lappri, strunt, nonsens.
Minda sf., (geogr.) Minden.
mineráie a., mineralisk, berg-, sten-,
mineral-. — sm., mineral; malm, -art.
mineralista sm., mineralog,
mineralizzáre va., mineralisera.
mineralizzazióne sf., mineralisering.
mineralogia sf., mineralogi,
mineralógico a., mineralogisk,
mineralogfsta, minerálogo sm., mineralog,
minerário sm., grufarbetáre. —a„ gruf-,
bergs-.
Minèrva sf., (myt.) Minerva,
minéstra sf., soppa, supanmat; makaroner
af olika slag [antingen i buljong eller på
annat sätt tillagade] ; (fig.) sak,
angelägenhet; — digrasso, makaroner i buljong eller
med köttsås ; köttsoppa ; — di magro,
makaroner med tomatsås, med smör o. ost 1.
med sardeller o. olja; vattensoppa,
grönsoppa, grönsaker; — ii riso, soppa med
risgryn uti.
minestráio sm., en som tycker om
supanmat, soppvän.
minestrare vn., servera soppan, supanmaten;
(fig.) härska, styra,
minestróne sm., soppa med risgryn o.
mycket grönsaker (vanlig i Milano); f
dumbom.
mingherlino a., smärt, lång o. smal,
spenslig, magerlagd; klen, svag.
miniáre va., måla i miniatyr ; (fig.) fint
utarbeta. #—Sl, sminka sig; parere (essere)
tutto miniato, vara slående lik[t],
miniatóre sm., miniatyrmålare,
miniatura sf., miniaturmålning, -porträtt],
minièra sf., grufva, bergverk ; malmbrott;
malmgång, -åder; (fig.) källa,
minima sf., (mus.) half not.
minimaménte adv., nästan icke, nästan intet,
ytterst litet,
minimáre se menomare.
minimo a., ytterst liten, högst obetydlig;
minst. — sm., minsta grad, belopp, etc.; un
— [che], en liten smula, en obetydlighet,
minimum sm., minimum, minsta grad, etc.
mfllio sm., (miner.) mönja,
ministeriäle <*.. ministeriell, minister- ;
regeringsvänlig. — sf., ministerialreskript.
ministér[i]O sm., ämbete, tjänst;
prästämbete, prästkall; minister-, statsrådsämbete, -tid ;
ministerhotell ; ministären i en stat 1. alla
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
