Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Italiensk-svensk ordbok - M - misurare ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
m is ur ár e va., [af-, upp]mäta; afpassa, lämpa,
rätta; [af]väga; öfverväga, moderera;
bedöma. ~si : «— con uno, vilja mäta sig
med ngn ; «— nello spendere, vara måttlig
i sina utgifter ; «— un vestito, ta mått till
en dräkt.
misurataménte adv., med måtta, måttfullt,
misuratézza sf., måtta, måttlighet, måttfullhet,
misuráto a. o. pp., [af-, upp]mätt; moderat;
inskränkt, knapp ; (fig.) afmätt,
misuratóre sm., mätáre; «— del gas,
gasmätáre.
misuratura, misurazióne sf., se
misuramento.
mite a., mild, blid, len; stilla; tam, spak,
saktmodig, godsint ; (läk.) lindrig ; prezzo
f—, billigt pris.
mitera sf., pappersmössa på förbrytáre, som
stodo vid skampålen,
mitézza sf., mildhet &c. ; måttligt belopp,
ringhet (om pris),
miticáre se mitigare.
mitico a., mytisk, sagolik,
mi tid io sm., F omdöme[sförmåga],
urskill-ning.
mitigábile a., som kan mildras, lindras,
mitigaménto sm., mildring, lindring,
mitigáre va., fför]mildra, lindra ; jämka, «-si,
mildras, lindras; bli mildare,
mitigativo a. (sm.), mildrande, lindrande
[medel].
mitigazióne sf., mildring, lindring,
miting sm., ‡ meeting, möte.
mito sm., myt, [guda-, hjälte]saga; dikt.
mitologia sf., mytologi, gudalära,
mitologicaménte adv., mytologiskt,
mitológico a., mytologisk,
mitologista, mitólogo sm., mytolog.
mitra sf., biskopsmössa; ett slags
hufvudbonad för romerska fruntimmer ; mössa
under kejserliga kronan,
mitráglia sf., ⚓ skrot, drufhagel.
mitraglière va., [be]skjuta med skrot,
kar-tescher.
mitragliáta sf., laddning med skrot,
mitragliatrice sf., ⚓ kulspruta,
mitr[i]áto a., iklädd biskopsmössa.
Mitridate sm., (hist.) Mitridates.
mitridático, mitridáto sm., (farm.) motgift
mitténte sm., afsändare.
mnemónica sf., minneskonst,
mnemónico a., minnes-,
mnemoteonia sf., minneskonst,
mo, mó adv., nu ; da <— innanzi, hädanefter;
«— #—, genast ; guarda <— I men titta då!
mo’ sm. ( = moto), sätt, vis; a t* di dire,
a «— d’esempio, till exempel, såsom,
moabiti sm. pl., moabiter.
mobiglia se abbadia.
móbile I. a., rörlig, flyttbar; ostadig,
föränderlig, obeständig; sabbia «—, flj’gsand ;
guardia a., ~ mobilgardet ; beni mobili,
lösegendom. — II. sm., möbel; (i //.)
lösören, -örebo, -egendom ; bohag ; un bel «—,
(fig.) en galgfågel, en snygg persedel,
mobilia sf., lösören, bohag, möbler,
möblemang.
mobiliáre va., möblera. — a., (jur.) rörlig,
lös ; lösöre-, bestående i lösegendom ; af,
pä lösegendom.
mobiliatúra sf., möbler[ing], möblemang,
mobilitá sf., rörlighet &c. (se mobile).
mobilitáre va., göra rörlig; (jur.) gifva na-
tur af lösegendom ; & mobilisera,
mobilitazióne sf., mobilisering &c. (se
föregående),
mobilizzáre va., ⚓ mobilisera,
mobilizzazióne sf., ⚓ mobilisering,
mobilménte adv., med rörlighet; på ett
rörligt, föränderligt sätt.
moc[o]assino sm., mockassin (hos
indianerna), lappsko.
moccicágiia, moooioáia sf., slem.
moccicáre vn., vara snorig,
moccichino sm., näsduk,
moccicóne .r»»./snorvarg, slyngel,
moccicóso a., snorig,
móccio sm., snor.
moccoláia sf., ljusbrand, skarn, ljuf [på ljus],
moccollno sm., tjuf [på ljus],
móccolo sm., ljus[stump] ; f ed, svordom,
hädelse ; nässpets ; snor ; tirar moccoli, f
svärja.
moccolóne sm., tjockt ljus; (fig.) dummer-
jöns, dumbom, nöt.
móda sf., mod, bruk; sätt; modesak, -tyg,
etc. ; fuor di «—, gammalmodig ; giornale
delle mode, modetidning; figurino delle
mode, modeplansch,
modáccia sf., fult mod, osed.
modále a.,(log.) villkorlig ; (mus.) som
utmärker tonarten,
modalitá sf., (filos.) modalitet; (mus.)
tonsläkte ; beskaffenhet,
modanatura sf., (ark.) proportionerna o. rund-
ningen af en karnis.
módano sm., modell, måttstock ; modul ; not-,
knytkafle.
modèlla sf., modell.
modellábile a., som kan modelleras, gjutas,
stöpas.
modellaménto sm., modulering,
modeliáre va., modellera; gjuta, forma,
stöpa. ~si : <— su, taga till mönster, till
före-syn, bilda sig efter,
modellatóre sm., modellör.
modellatúra sf., modulering,
modéllo sm., modell, mönster, förebild, prof;
gjutform ; format ; schablon ; modell, form ;
gipsfigur, docka, mannekäng ; (fig.) föresyn,
föredöme, exempel. — a., mönster-.
Módena sf., (geogr.) stad i Italien,
modenése a., från Modena,
moderáre va., moderera, hejda, minska,
dämpa, sakta, mildra, stilla, lindra, lugna ;
jämka ; vara måttlig i, hålla måtta i, hålla
inom behöriga gränser, återhålla, hålla
inne ; reglera. ~si, sakta sig, bli lindrigare ;
bli sansad, styra sig, behärska sig; hejda,
stilla sig; bruka fog 1. måtta,
moderataménte adv., med måtta, måttligt;
lindrigt, sakta, lagom,
moderatézza se moderazione.
moderáto a., modererad, jämkad &c.;
sansad, hofsam, måttlig, lindrig, lagom ;
moderat ; sakta,
moderatóre sm., moderatör, — a., som
modererar.
moderazióne sf., [sans o.] måtta, måttlighet,
hofsamhet, återhållsamhet, foglighet; mo-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
