Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Italiensk-svensk ordbok - N - niellatore ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
nleilatóre sm., en som niellerai 1.
guilloche-rar.
niéllo sm., (guldsm.) niello, svart emalj;
guillocheradt arbete, guillochering.
niénte pron., intet, ingenting; [icke] något,
[icke] någonting ; — affatto, ingenting alis;
visst icke, ingalunda, på intet vis ; per —,
för intet, gratis; un —, en obetydlighet,
ett intet, minsta småsak; mettere al —,
förinta; —l ingen orsak, ingenting att
tacka för, tala om (såsom svar på grazie).
nientedimånco. nientediméno adv., icke
desto (dess) mindre, likväl, -visst, dock.
nienteméno adv., icke desto mindre, likväl ;
— l (interj.) ingenting annat ; bara det!
niffolo sm., tryne ; tryt ; (fig.) grimas, grin ;
fare il —, grimasera,
nigèlla sf., (bot.) rödklint,
nig ro se nero.
nikel sm., nickel (metall),
nikeiáre va., förnickla.
Nilo sm., (geogr.) Nilen,
nimbo sm., nimbus, strålglans, helgongloria ;
se äfv. nembo.
Niméga sf., (geogr.) Nimwegen,
nimic... se inimic...
ninfa sf., (myt.) nymf; (zool.) puppa ; (bot.)
näckros ; far la —, smycka sig, sprätta,
ninfèa sf., (bot.) näckros,
ninfèo sm., offentligt fornromerskt bad.
ninférno se inferno.
ninna sf., (i barnspr.:) vaggning, bädd, sömn;
fare la —, f sussa, sofva \fare la — nanna,
sjunga en vaggsång för att få ett barn att
sofva.
ninnáre va., vagga fo. sjunga en vaggsång,
vyssja.
ninnarélla, ninnáta sf., vaggsång,
ninnoláre vn., gå o. dröna, förslösa tiden
på lappri.
ninnolo sm., lappri, småsak, obetydlighet;
leksak.
nino sm., svin; se äfv. carino.
Nio be sf., (myt.) Niobe.
nipóte sm. o. sf., bror-, systerson, brors-,
systerdotter; son-, dotterson; son-,
dotterdotter; i nipoti, de efterkommande.
Nipóte (Cornèlio) sm., (hist.) Cornelius
Ne-pos.
nipotino sm., liten brorson &c. (se nipote).
nipotismo sm., nepotism.
nissóno se abbadia.
nitidaménte adv., rent, snyggt; klart, blankt,
glänsande.
nitidézza sf., renhet, klarhet, fläckfrihet,
glans, glänsande utseende,
nitido a., ren, klar, glänsande, blank,
skinande ; fin, snygg, putsad,
nitráto sm., (kem.) nitrat, salpetersyradt salt.
nitrico a., (kem.) salpeter-,
nitrièra Sf, salpetergrop, hög af
salpeterjord.
nitrificazióne sf., (kem.) salpeterbildning,
nitrire vn., gnägga,
nitrito sm., gnäggning, gnäggande.
nftro sm., (kem.) salpeter,
nitrógeno sm., (kem.) kväfve,
nitroglicerina sf., (kem.) nitroglycerin,
nitrositá sf., (kem.) salpeterhaltighet.
nitróso a., (kem.) salpeterhaltig.
niuno se abbadia.
nfveo a., snöhvit.
Nizza sf., (geogr.) Nizza,
nizzárdo a., bördig från Nizza,
no adv., (sm.), nej ; dire di —, säga nej ;
vägra ; neka ; stáre fra il si ed il — vara
oviss, osäker ; se —, hvarom icke ; — e poi
—, aldrig i världen,
nóbile a., adlig, adels-, förnäm; frälse;
(fig.) ädel. — sm., adelsman, ädling,
nobiliáre a., adels-, adlig,
nobiliténte a., förädlande,
nobilitáre va., adla, upphöja i adligt stånd;
förädla, upphöja, gifva ädelhet, glans, ~si,
utmärka sig.
nobilitato a. o. pp.. berömd,
nobilménte adv., ädelt, ädelmodigt,
ädelsinnade storartadt, präktigt,
nobiltá sf., adel[skap, -stånd]; ädelhet,
själsadel.
nobilúme sm., (föraktl.) adelsjunkrar.
nócca sf., knoge.
nócchia sf., grön hasselnöt.
nocchière, nocchièro sm., färjkarl, styrman,
lots; (fig.) styresman,
nocchieróso, nocchieruto a., knutig, knölig,
kvistig.
nocchino sm., slag I hufvudet med knogarna.
nócchio sm., knöl, kvist [i trä]; hårdnad [i
frukt].
nocchióso, nocchióto a., knölig, kvistig,
nócciolo sm., kärna, sten [i frukt] ; (fig.)
väsen, kärna; knut, svårighet; essere due
anime in un —, vara som ler i långhalm,
ett hjärta och en själ.
nocciolÒSO a., kärnartad.
noccioleto a., som har [en] kärna ; kärn-,
nocciuóla sf., hasselnöt,
nocoiuóio sm., hassel[buske].
nóccola sf., knoge.
nóce sm., valnötsträd, -trä. — sf., [val]nöt;
(slakt.) innanlår ; 0 nöt ; inskärning på
båg-skaft ; — di galla, galläpple ; — moscada,
muskotnöt ; — d’India, kokosnöt ; — del
piede, fotknöl,
nocèlla sf., hasselnöt; ledgång, gångjärn;
fotknöl.
nocénte a., skadlig; skyldig,
nocepésca sf., en art persika,
nocepèsco sm., en sorts persiketräd.
nocévole a., skadlig, menlig,
nocevolézza sf., skadlighet.
nocevolménte se nocivamente.
nociménto se nocumento.
nocino I., a., af valnöt, valnöts-; lingua no*
cina, elak, giftig tunga. — II. sm., en
barnlek med valnötter,
nocivaménte adv., skadligt, menligt,
nocivo a., skadlig, menlig,
nocuménto sm., skadande, förfång, skada, fel.
nócUO se nocivo.
nodéllo sm., led[gång] ; ledknöl, knä, led [på
gräs, halmstrå],
nodino sm., [halsduks]rosett.
nódo m., knut; rosett, bandras ; knöl,
utväxt ; ledknöl, knä, led [pá rör, gr&s, etc.];
(fig.) knut, svårighet; intrigen i en
teater-pjes ; ömhets-, tillgifvenhetsband ; förening;
i knop 1. knut på logglinan ; (i pl. astron.)
noder; (bot.) knölighet; — tcorsoio (cor-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
