Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Italiensk-svensk ordbok - O - operaio ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
operáio sm., arbetáre, arbetskarl,
handtverkare. — a., arbets-, arbetande, arbetar-,
operaménto sm., utförande; öfning; kraft,
operáre va., verka, verkställa, åstadkomma,
tillvägabringa ; utöfva, utföra ; använda,
nyttja; (kir.) operera. — vn., göra verkan,
uträtta, ~si, åstadkommas, verkställas,
förrättas ; försiggå, inträffa, ske.
operativaménte adv., verksamt, kraftigt,
operativo a., verkande, verksam ; kraftig ;
driftig ; (kir.) operativ ; arte operativa,
mekanik.
Operáto sm., förrättning ; företag, förfarande;
förfaringssätt. —- a. o. pp., # förarbetad,
damascerad, dräll-,
operatóre sm., operatör ; arbetáre,
operazióne sf., förrättning, verkning ;
företag, affär, förfarande ; (kir., etc.)
ope-ration; le [prime] quattro operazioni, (aritm.)
de fyra räknesätten.
Operétta sf., operett; litet verk, litet arbete,
operista sm., operaförfattáre.
Operóne sm., stor opera,
operositá sf., verksamhet ; verkningskraft ;
möda, ansträngning,
operóso a., verksam, arbetsam, driftig ;
mödosam, ansträngande,
opffice sm., fabriksarbetáre, handtverkare,
konstnär, fabrikant,
opificio sm., verkstad.
opfmo a., fet; fruktbar, rik; spoglie opime.
rikt byte.
opinábile a., upptänklig, möjlig, tänkbar ;
sannolik,
opinaménto sm., mening,
opináre vn., föreställa sig. tro, förmena;
mena.
opi nativo a., förment.
Opinióne sf., mening, åsikt, omdöme, tanke;
yttrande ; utlåtande ; godere buona —, vara
aktad ; avere grande — di, ha en hög tanke
om.
Opórto sf., (geogr.) Oporto,
oppiáto sm., (farm.) opiat.
Óppido sm., slott, borg, fäste,
oppignoraménto sm., (jur.) beläggning med
kvarstad; beslag,
oppignoráre va., (jur-) lägga, göra beslag
på, taga i beslag,
oppignorazióne sf., se oppignoraménto.
oppiláre va., (läk.) förstoppa,
cppilativo a., (läk.) förstoppande,
epilazióne sf., (läk.) förstoppning.
Òppio sm., opium; (bot.) bast, splint, hvit-
ved; F poppel.
opponénte sm., opponent,
opponibile a., som kan invändas.
Oppórre va., sätta 1. ställa [upp] emot;
Invända ; jämföra. —SS, lägga sig emot ;
opponera sig ; motverka,
opportunaménte, opportunataménte adv..
lägligt, lämpligt ; i rättan tid, väl till pass.
opportunismo sm., opportunism,
opportunista sm., opportunist,
opportunitá sf., läglighet; lägligt, gynnsamt
tillfälle (lägenhet); lämplighet; behof;
«//’—, i läglig tid.
opportuno a., läglig, lämplig, gynnsam;
nödig, erforderlig,
cppósito se opposto.
italiensè’svensk ordbok.
oppositóre sm., motståndare,
opposizióne sf., motstånd ; motsats, olikhet,
skiljaktighet; hinder; oppositionsparti],
oppostaménte adv., däremot ; tvärt om.
oppósto pp. af opporre. — a., motsatt ;
motsvarande; stridig. —- sm., motsats; frän-,
baksida ; all’—, tvärt om ; midt emot, för.
oppressáre m. fl., se Opprimere, etc.
oppressióne sf., tryck[ning], tyngd ;
beklämning; (fig.) förtryck ; nöd.
oppressivo a., förtryckande,
opprésso a. o. pp. (af opprimere), tryckt,
nedtyngd ; förtryckt ; beklämd, betryckt,
oppressóre sm., förtryckare,
oppriménte a., tryckande ; förkrossande.
Opprimere va., förtrycka, [ned]tynga, [ned-]
trycka ; förkrossa ; öfverväldiga,
oppugnaménto sm., bekämpande, kamp, strid,
oppugnáre va., bekriga, bekämpa, bestorma;
motarbeta, bestrida,
oppugnatóre sm., angripare, bekämpare.
oppugnazióne sf., bestridande, vederlägg-
ning; belägring,
oppóre fconj., eller; eller också, annars,
eljest.
ópra in. fl., se opera etc.
oprante sm., dagsverkare.
Opulénte, opulénto a., [mycket] rik, yppig,
opulénza Sf, [stor] rikedom, välmakt,
opuscolo, opúscUlo sm., litet opus, småskrift;
häfte, broschyr,
or se ora adv. o. konj.
Óra 1. sf., timme, stund ; tid; klocka ;
bönbok; a che — i huru dags? che —fai che
ore sono ? hvad är klockan? di buon’—, i
god tid, tidigt, bittida ; non vedo l’— di,
jag längtar ifrigt efter att; ore canoniche,
vissa stycken ur breviarium, som de
katolske andlige måste läsa på vissa timmar
af dagen ; nelle ore rubate, sent på natten;
far —, fördrifva tiden ; mal —, se malora;
alla buon’—, godt, rätt så; så är det;
utmärkt i nåväl; è —, det är tid; adun’—,
plötsligt, med ens. — II. adv., nu ; nu för
tiden ; — ...—, än ... än ; ibland ... ibland ;
d’— innanzi (in poi), hädanefter ; — chi,
nu då ; per —, för tillfället ; för denna gång;
hittills ; — come —, i detta ögonblick ; or
—, nyss. — III. konj., men nu [är det så
att]; således ; alltså ; nå; då; or dunque,
nå väl, välan ; or bene, or su, or via, nå
väl, än sen, välan då.
oracoleggiáre vn., tala i orakelton.
orácolo sm., orakel[svar] ; (fig. äfv.) utslag,
oráda sf., (zool.) guldfisk.
Òrafo sm., guldsmed,
oragáno sm., orkan.
orale a., muntlig ; mun-; esame —, muntlig
examen,
oralménte adv., muntligen.
oramái adv., nu, numera.
Oratila sf., (geogr.) Oranien.
Orino sf., (geogr.) Oran.
oráre vn., bedja, hålla bön. — va., bedja,
anropa.
orario a., tim-, tid-. — sm., tjänstindelning;
tidtabell ; schema,
orata sf., (zool.) guldfisk,
oratóre sm., talare,
oratória sf., talkonst ; vältalighet.
23
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
