Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Italiensk-svensk ordbok - O - orfana ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
órfana, orfanóiia sf., fader- o. moderlös
flicka.
orfanézza, orfanitá sf., fader- o. moderlöst
tillstånd.
órfano, orfanéito sm., fader- o. moder-,
föräldralös gosse,
orfanatrófio sm., barnhus.
Orféo sm., (myt.) Orfeus.
Òrfico a.. orfeisk, Orfeus-,
organáio sm., orgelbyggare,
organáre va., organisera,
organétto sm., liten orgel ; i* [a manovel[a].
positiv.
organicaménte adv., organiskt,
orgánico I. a., organisk ; legge organica,
författning. — II. sm., rulla, lista, förteckning,
längd,
organino sm., positiv,
organismo sm., organism, [kropps]byggnad.
organista sm. o. sf., organist, orgelspelare,
-spelerska.
organizzaménto sm., se organizzazione.
organizzare va., organisera, ordna, inrätta,
arrangera; förse med organ[er),
organizzatóre sm., ordnare, arrangör. — a.,
organisatorisk, organisations-.
Organizzazióne sf., organisation, ordnande;
anordning; inrättning; författning,
órgano sm., organ, [sinnes]verktyg ; [maskin-]
del; (fig.) språkrör, kanal ; medel ; (äfv.)
orgel, -verk, -läktáre; i* portatile,
positiv.
organzino sm., organsinsilke.
orgasmo sm., (läk.) retning i kroppsdelarna,
i sht fortplantningsorganema ; (fig.)
uppre-tadt tillstånd, häftig rörelse,
órgia sf., (vani, i //.) orgier; (fig.) vildt
dryckeslag, dryckesgille; utsväfningar,
orgogliáre vn., vara 1. bli högmodig, stolt,
orgóglio vsm., högmod, högfärd; stolthet;
montáre in <-\ bli stolt,
orgogliosamente adv., högmodigt; stolt,
orgoglióso a., högmodig, högfärdig, stelt,
oricálco sm., (ford.) korintisk koppar;
mässing, koppar,
oricánno sm., luktflaska,
oricéllo sm., (bot.) lackmus.
orichíc[c]o sm., kåda (af vissa träd),
orientale a., östlig, ostlig, ost-; österländsk,
orientalisk. — sm., österländing.
orientalista sm., orientalist,
orientare va., orientera, ställa 1. lägga i rätt
väderstreck, ~si, (fig.) göra sig (bli)
hemmastadd, få saken klar [för sig], komma
till rätta 1. på det klara med ngt. orientera
sig.
Oriénte sm.: r<*, östern, österlandet,
Orienten.
orifiámma sf., fornfransk riksfana.
orificerfa se abbadia.
orificio, oriffzio sm., öppning, mynning;
mun.
Origene sm., (hist.) Origenes.
originale a., ursprunglig, original-; originell:
arf-; egendomlig-, egen. — sm., original,
urskrift, grundtext; manuskript, mönster,
urbild; (fig.) underlig, besynnerlig
människa, enstöring,
originalitá sf., originalitet. egen(domlig]het;
ursprunglighet.
originalménte adv., ursprungligt,
egendomligt, på ett eget sätt ; ursprungligen, af
begynnelsen,
originaménto sm., se origine.
origináre va., gifva upphof [åt], leda [ti[l].
— vn. o. <—8Ì, leda sitt ursprung,
härstamma (da från),
originariaménte adv., ursprungligen, till
ursprung 1. härkomst, till börden,
originário a., härstammande, bördig (di från);
(ibi.) inhemsk; ursprunglig. — sm.,
urinvånare,
ori gin azióne se origine.
origine sf., ursprung; uppkomst, upphof,
källa ; [första] början, orsak; härkomst,
bördhärledning; ab t*, från begynnelsen.
Origliare vn., lyssna, stå på lur; efterforska,
origlière sm., örngåtts-, hufvudkudde,
origo sm., (zool.) vild get i Afrika,
ortøa sf., urin.
orinále sm., (läk.) uringlas; nattkärl.
orinaliéra sf., nattduksbord, kommod.
Orináre vn., låta sitt vatten, urinera.
orinário a., urin-.
orinatóio sm., pissoir.
orioláio sm., urmakare.
oriolo se abbadia.
Orióne sm., (myt. o. astr.) Orion ; la cintura
d’i*, (astr.) Orions bälte.
0 rítto logia sf., del af naturalhistorien, som
handlar om fossilier.
oriúndo a., härstammande, bördig ; inhemsk ;
~ svedese, till börden svensk,
oriuólo sm., [torn-, vägg-, fick]ur, klocka;
a sole, solur; \i* a polvere, tim-, sandglas;
** a sveglia, väckarklocka; t* da tasca.
fickur; <* da tavolino, bordstudsare.
orizzontále a., vågrät, horisontell,
orizzontalmente adv., vågrätt,
orizzontársi vr., orientera sig, känna igen
sig, göra sig (bli) hemmastadd,
orizzónte sm., horisont, synkrets; (fig.) gräns.
Orlándo sm., (np.) Roland; credersi d’essere
sul cavai d’Orlando, fio sig alltför säker.
Orláre va., fålla; kanta; göra äggformiga
sirater på kärl.
Orlatüra sf., kantning, fållning; fäll. kant,
infattning; äggformiga sirater kring
kanterna af silfverkärl.
orleanése a., orleanist, -isk.
orúccio sm., [bröd-, skorp]kant.
Órlo sm., fåll ; kantning; kant, rand, brädd,
bryn ; list, stad ; fare l’i* a, fålla ; essere
sull’i* del precipizio, vara i stor fara.
Òrma Sf, [fotlspár, märke; lämning, intryck;
mettersi stille orme di uno, seguire le orme
di uno, träda i ngns fotspár,
ormái se abbadia.
ormáre va., (jakt.) följa spáren af ; (fig.) följa
efter, i spáren, förfölja; efterforska,
ormegglaménto sm., ⚓ ankring.
Ormeggiáre vn„ & ankra, kasta ankar, gå
till ankars; se äfv. ormare.
orméggio sm., töjankartåg ; krysståg ; (i pl.)
tackelverk.
ornamentate a., ornaments-, prydnads-,
ornamentai.
ornamentazióne sf., ornamentering;
ornamentisi
ornaménto sm., prydnad; ornament, sirat;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
