Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Italiensk-svensk ordbok - P - paretella ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
tal riceve, som man ropar i skogen, får man
svar.
paretélla sf., jaktnät.
pargoleggiáre vn., bära sig åt som ett barn;
bli barn på nytt.
pargolétta sf., liten flicka, stumpa.
pargolétto sm., litet barn; liten gosse,
barnunge, parfvel.
párgolo sm., litet barn. pilt.
pårl I. a., lik, likadan, lika [stor, godi;
sådan, dylik ; jämn, slät ; senza —, makalös,
oförliknelig, oöfverträfflig ; saltáre a piedi
(piè) pari. hoppa jämfota ; (fig.) undvika en
svårighet; numero —, jämnt nummer; un
par tuo, un tuo —, en person lik dig, en
din jämlike; essere del —, vara kvitt ;
giocáre a — e caffo, spela udda 1. jämnt.
— II. adv., lika (mycket]; jämnt; i
jämnhöjd ; al —, del —, likaledes, likaså,
sammaledes; al — di, likasom; andare di —
passo, hålla jämna steg, vara jämngod, gå
hand i hand; di —, jämnlikt, i bredd, —
III. sf, (hand.) pari; alla —, al pari. —
IV. sm., pär (värdighet o. titel i England o.
Frankrike) ; la Camera de’ Pari, öfverhuset.
pária sm. (i pl.: paria), paria.
Páride sm., (hist.) Paris.
parietále a.,(bot.) fästad vid inre sidan af
en frukt ; gli ossi parietali, hjässbenen,
parietária sf., (bot.) väggört.
parificaménto se pareggiamento.
parificáre se abbadia.
Parigi sf., (geogr.) Paris,
parigino a., parisisk, paris-, — sm., parisare,
pariglia sf., (spelt.) allor; [an]spann, två
hästar; vedergällning; rendere la —, ge
lika godt igen, betala med samma mynt.
pariménte, pariménti adv., likaledes, likaså,
sammaledes,
paritá sf., likFställig]het ; a — di voti, med
(vid) lika röstantal,
parlamentáre vn., parlamentera,
underhandla. — a., parlamentarisk; parlaments-;
par-lamentärf-1.
parlamentário sm., parlamentär. — a.,
parlamentarisk ; parlaments-,
parlamentarismo sm., parlamentarism,
parlaménto sm., parlament, riksdag; (fig.)
tal ; prat, ordsvammel.
parlánte a., talande; som talar; vältalig;
pratsam, talsam, språksam ; (fig.) tydlig, klar;
träffande lik (om fotografi),
parlantina sf., pratsamhet; prat, svammel,
sladder; avere [una] buona —, ha godt
munläder.
pariantino a., pratsam, pratsjuk,
sladderak-tig.
pariáre I. va. o. vn., tala (a, con med),
prata, språka [om]; säga ; orda, yttra sig ; —
arabo, tala arabiska; (fig.) tala hebreiska,
tala så att man ej begriper det; — al
deserto, tala för döfva öron ; far — molto di
sè, väcka uppseende; — risentito, yttra sig
häftigt, med styrka; — forte, ad alta voce,
tala högt ; — piano, a bassa voce, tala sakta,
lågt ; chiedere di —, begära ordet ’K a così
—, så att säga ; — del vento e della
pioggia. tala om ditt o. datt. — II. sm., tal ;
språk; ord; sätt att tala; dialekt, munart;
arvere *tn — snervate, tala släpande.
parláta sf., tal ; sätt att tala ; uttryckssätt,
parlatóre sm., pratmakare ; talare, bel —,
en som talar väl, uttrycker sig med lätthet,
parlatório sm., tal-, samtals-, mottagnings,
rum.
pariiéra sf., sladdertaska.
Párma sf., (geogr.) Parma.
parmigláno a., från Parma, parmesan-. – sm.,
invånare i Parma; parmesanost.
Parnåso, Parnásso sm., (geogr.) Parnassus;
(fig.) poesi, skaldskap; skalder, poeter;
diktsamling,
páro sm., par. — a., jämn.
Påro sf.,, (geogr.) Paros,
parécchi se paraocchi.
parodia sf., parodi,
parodiáre va., parodiera,
parodiatore sm., parodiförfattáre,
paródico a., parodisk.
paróla sf., talförmåga, talegåfva; ord; term,
uttryck, yttrande; lärdom, bud; — [-[d’ordine],-] {+[d’or-
dine],+} & [ord o.] lösen ; fältrop ; aver
parole con uno, ligga i delo, ha ngt obytt
med ngn; in — [d’onore] l på min äral in
—, i fråga, ifrågavarande ; pigliáre la —,
taga till ordet, börja att tala; essere di —,
hålla [sitt] ord ; dar —, lofva, ge sitt ord :
pigliáre in —, taga på orden ; dar parole
a, gäcka, narra; non far —, icke säga ett
ord, vara moltyst ; — per —, ord för ord ;
venir a parole, komma i ordväxling ; parole
rotte, osammanhängande ord ; non ne puó
essere —, det kan icke vara tal därom,
paroláccia.fult ord, groft uttryck;
oanständigt tal.
paroláio sm., pratmakare, storpratáre. — m,,
sladderaktig. pratsjuk,
parolina sf., litet, sött ord, smekord,
parónimo sm., (gram.) ord, som genom sin
härledning 1. blott till formen har likhet
med ett annat,
paronomásía sf., ljudlikhet mellan ord i
särskilda språk.
parosismo, parossismo sm., paroxysm (äfv.
fig-).
parótide sf., (anat.) spottkörtel, örmandel;
(läk.) örmandelssvullnad.
parricida sm., fader-, föräldramördare;
kungamördare ; fäderneslandsförrädare,
parricidio sm., fader-, föräldramord;
konungamord ; illdåd,
parrocchétto se parrucchetto.
parrócchia sf., församling, socken, -kyrka,
parrocchiálea.. socken-, församlings-, kyrko-.
parrocchialitá sf., sockenutskylder,
församlingspálagor,
parrocchiáno sm., församlingsbo, sockenbo;
kyrkoherde,
párroco sm., [katolsk] kyrkoherde,
parrucca sf., peruk; (fig.) förmaning,
moralkaka, läxa; fare una — a, (fig.) läxa upp.
parrucchétto sm., Æ, kryssbramsegel ; liten
papegoja.
parrucchière sm., perukmakare, hårfrisör;
barberáre.
parruccóne sm., stor peruk; (fig.) stadgad
man; betydande person, storgubbe,
matador; perukstock, dumhufvud.
parsimónia sf., nidskhet, njugghet ; sparsa»-
bet, hushällsaktighet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
