Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Italiensk-svensk ordbok - P - passerotto ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
passerótto sm., sparfunge ; (fig.) fel, bock,
misstag, dumhet,
passibile a., känslig, mottaglig för intryck ;
essere — di una pena, hafva förtjänt ett
straff.
passibilitá sf., känslighet,
förnimmelseförmåga.
passicelo a., halfvissen.
passiflóra sf., (bot.) passionsblomma.
passináta sf., (ark.) fyllningen mellan två
golfbjälkar,
pássio sm., Kristi lidandes historia,
passionáre se appassionare.
passicnárlo sm., bok, som innehåller Kristi
lidandes historia,
passionataménte adv., passioneradt,
lidelsefullt, häftigt, ömt.
passionato os,., passionerad, lidelsefull ;
upprörd.
passióne sf., lidelse, passion ; lidande, sorg;
kärlek, kärleksföremäl, flamma ; glädje; någ,
lust ; Kristi lidande ; Kristi pinohistoria ; la
settimana di Passione, veckan näst före
påskveckan ; — isterica, (läk.) moderpassion,
passionfsta sm., passionisi,
passivaménte adv., passivt,
passivitá sf., passivitet ; inre o. yttre
känsloförmåga ; (ibi.) en persons gäld 1. samtliga
skulder.
passivo a., passiv, mottagande intryck. —
sm., (hand.) passiva, skulder ; (gram.)
passiv form.
pásso I. sm., steg, fjät; gående ; skridt,
marsch ; pass, sund ; gång, passage ; ställe
i bok, passus ; steg (längdmått) ; (fig.) [mått
o.] steg, åtgärd; uccelli di —, flyttfåglar;
andare di —, gå långsamt ; fare due passi,
gá ut o. gå, gå ut och promenera ; studiáre
il —, raska på, gá fortáre ; tornare sui suoi
passi, vända om; — di carica, stormsteg;
— falso, felsteg; snedsprång; fare il —
secondo la gamba, rätta munnen efter
matsäcken ; il peggio — è quello dell’uscio, ali
början är svär ; [a] — [a] —, — innanzi
—, steg för steg, sakta ; så småningom ;
a gran —, fort ; a — lento, långsamt; passi
volanti, jättesteg. — II. a., utblommad,
vissen ; torr, torkad ; uva passa, russin ;
fichi passi, torkade fikon,
passolfna (uva) sf., korint,
passolfno sm., litet steg &c.
passcnáia sf., inhägnad [betesplats],
passonata sf., pålverk.
passóne sm., [grund]påle.
pástá sf., deg ; [knådad, etc.] massa ; klister;
gröt ; glasfluss, etc. ; (i pl.) makaroner,
makaronstjärnor, -bokstäfver, etc.; bakverk,
bakelser, etc.; paste dolci, konditorivaror ; —
sfogliata, utkafiad deg; essere di buona —,
(fig.) vara en bra karl ; avere le mani in
—, ha sin hand med i spelet ; mettere
mano in —, lägga hand vid verket ; blanda
sig i.
pastácclo sm., dumhufvud, kräk.
pastáio sm., en som tillverkar makaroner.
vermiceller o. d.
pastécoa sf., vattenmelon,
pasteggiábile a.: vino —, matvin, bordvin.
pasteggiare vn., sitta till bords o. äta ; vino
da —, vanligt vin, matvin, bordvin.
Italiensk-svensk ordbok.
pastéllo sm., pastej ; ritstift med pastellfärg,
pastéreili sm. pl., svettdroppar, svett,
pasticca sf., pastilj, kaka.
pasticceria sf., fin-, pastej-, sockerbageri;
konditori ; bakverk, pastejer, bakelser,
pasticcétto sm., pastej,
pasticciáto a., kryddad, tillredd [med rifven
ost, smör, etc.],
pasticcière sm., fin-, pastej-, sockerbagare,
konditor.
pasticcio sm., pastej ; (fig.) (mål., litter.)
efterbildning, imitation ; virrvarr, förvirring,
oreda, villervalla ; smörja, mischmasch,
gal-limatias ; — di Strasburgo, gåslefverpastej;
trovarsi nei pasticci, vara i förlägenhet, i
klämman.
pasticcióne sm., bråk-, krångelmakare ;
fuskare.
pasticco sm., pastiglia fsf., pastitø; kaka;
rökgubbe,
pastinåca Sf, (bot.) palsternacka.
pásto sm., mål, -tid ; mat, föda, näring ;
foder; lunga [på vissa djur]; (fig.) näring,
underhåll ; essere di poco (buon) —, äta litet
(mycket) ; uomo di gran —, storätáre ;
mangiáre a —, äta table d’hóte; vino da
—, matvin ; a tutto —, ständigt, öfverallt ;
vid hvarje tillfälle,
pastócchia sf., snack, sladder, prat,
dumhet.
pastóia sf., tjuder ; (fig.) (mest i pl.) hinder,
tvång, fjättrar, band.
pastóne sm., gödningsdeg åt kalkoner, höns
m. m.
pastorále a., herde-, herdelik ; landtlig ;
pastoral-; hörande till själavården ; biskoplig.
— sf., herdedikt. -kväde, -stycke. — sm.,
biskopsstaf, kräckla.
pastoralménte adv., (fig.) såsom en god
herde.
pastóre sm., herde; (fig.) själasörjare;
pastor (hos protestanterna),
pastorèlla sf., ung herdinna; herdekväde.
pastoréllo sm., ung herde,
pastorizia sf., herdesyssla; själasörjarekall.
pastorizio a., som angår herdelifvet 1.
själasörjarekallet ; herde-, själasörjare-,
pastositá sf., lenhet, mjukhet, fyllighet.
pastóso a., mjuk, len; (mål.) fet, tjock,
fyllig.
pastráno sm., öfver-, vinterrock ; kuskkappa,
pastricciáno sm., (bot.) vild palsternacka ;
(fig.) dumhufvud, dumbom, enfaldigt nöt.
pastume sm., klimp, deg.
pastóra sf., betesmark. beteshage ; bete,
foder ; (fig.) dumt prat, dumheter,
pasturáre va., föra på bete, drifva i vall,
valla. — vn., beta. gå i bete.
patácca Sf, litet, fordom gångbart
kopparmynt ; styfver, vitten.
ataccóne sm., luns.
atagónia sf., (geogr.) Patagonien,
patagónio sm., patagonier.
patanfióna sf., tjockt, klumpigt fruntimmer,
patáno a., uppenbar, tydlig ; stor. grof,
präktig.
patassio sm., larm, stoj, slammer, gny.
patáta sf., potatis.
patèlla sf., (zool.) skålsnäcka : (anat.)
knäskål.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
