Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Italiensk-svensk ordbok - P - Pest ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Pest
- 379 -
pezloiato
Pest sf, (geogr.) Pest.
pésta sf, upptrampad väg; spår, fjät; (fig.)
fara, nöd; vrede; lasciare, rimanere nelle
feste, lämna, sitta i klämman; seguir le
feste di uno, träda i ngns fotspår,
pestaménto sm., stötning [i mortel],
krossning &c.
pestapépe sm., (fig.) dumsnut.
peståre va., stöta [med mortelstöt]; [sönder-]
krossa; [ned-, för]trampa; (fig.) kväsa,
mör-bulta, ge blånader; klinka, spela illa [på
piano 1. orgel]; i fiedi, stampa [af vrede],
pestaròla sf, späckknif.
peståta sf, stötning, krossning; slag med
mortelstöt.
pestatóio sm., mortelstöt.
pestatóre sm., en som stöter &c., stötare.
pestatura sf, se festamento.
péste sf, pest; farsot, sjuka; pestsmitta;
stank, förpestande lukt; (fig.) pest,
landsplåga, »syndafördärf».
pestèllo sm., mortelstöt.
pestifero a., pestartad, smittsam,
förpestande ; (fig.) skadlig, farlig, fördärfiig.
pestilènte a., pest-, pestartad, -bringande,
-smittad, förpestande, förpestad ; smittosam.
giftig.
pestilènza, pestilénzia sf. pest, -luft, -sjuka.
-smitta; stank; (fig.) någonting högst
för-därfiigt, landsplåga, fördärf,
pestilenziåle, pestilenzióso a., pest-,
pestartad, -bringande, -smittad, förpestande,
förpestad,
pestio sm., stampning.
pésto a. o. ff., [sönder]stött, -krossad ;
nedtrampad ; mörbultad; carta festa, bildpapp.
Pésto se Pest.
pestóne sm., klubba; stamp,
pètalo sm., (bot.) blomblad, kronblad,
petårdo sm., liten sprängmina; petard.
petecchiåle a., (läk.) fläck-,
petécchie Sf. fi., (läk.) [feber]fläckar.
petènte sm. (a.), [an]sökande, som anhåller;
peti tionär.
Petervaradlno Sf, (geogr.) Peterwardein.
petitório I. a.: azione fetitoria, (jur.)
äganderättsklander. <— II. sm., (jur.)
äganderättsklander.
petizióne sf, petition; ansökan; a så
mycket man önskar ; a t* sua, på hans
ansökan.
péto sm., p fjärt, väder,
petónohio sm., (zool.) ett slags musselsläkte.
petonciåno sm., se melanzana.
petósse sf, (läk.) kikhosta,
petråia sf, stenhög; stenbrott.
Petrårca sm., (hist.) italiensk skald (1304—
1374).
petrarcheggiåre vn., skrifva i Fetrarcas stil.
petrarchésco a., i Petrarcas stil.
petråta sf, stenkast; kastad sten.
petriére sm., ^e stenmörsare.
petrific ...se fietrißc...
petrigno, pett ino a., sten-, stenartad; (fig.)
envis, egensinnig, hårdnackad.
petróleo, petròlio sm., bergolja; fotogen,
petronciåna se melanzana.
petróne sm., stor sten.
petróso a., stenig, stenartad, -aktig,
-bunden; sten-.
petraoolóla, petrùzza Sf. liten sten ;
klappersten.
Pétsciora sf, (geogr.) floden Petschora.
pettabótta sf, bröstharnesk,
pettåta sf, slag på bröstet ; stöt gifven med
bröstet ; F brant backe [som kostar på [-bröstet].-] {+brös-
tet].+}
pettégola sf, tossa, lolla, våp, skvallersyster.
sladdertaska ; (zool.) stormfågel,
pettegolåre se fettegoleggiare.
pettegolata sf, sladder, skvaller, prat.
pettegoleggiåre vn., sladdra, prata,
pettegolézza sf, pettegolézzo sm., (mest i
fi.) käringprat, skvaller, pladder, sladder;
förtal, löst prat.
pettegolio sm., prat, skvaller,
pettégolo a., skvalleraktig, sladderaktig ; o-
dräglig. — sm., skval ler bytta, skvallrare.
pettegolüme sm., sladder, pladder.
pettiéra sf, bogrem.
pettinàio, pettinaiuólo sm., kammakare,
•handlare.
pettinåre va., kamma; häckla, karda; (fig.)
slå, piska upp, ge stryk; skarpt klandra,
kritisera; (litter.) öfverdrifvet putsa,
pettinåta sf, tag med kammen ; darsi una
t*, kamma sig.
pettinatóio sm., kamkofta,
pettinatóre sm., pettinatrice sf, hårfrisör;
hårfrisörska; ullkammare; kardare,
pettinatura sf. kamning; ullkainning, häck-
ling af hampa ; hårklädsel,
pèttine sm., [hår]kam; 0 karda; häckla;
väfkam, väfsked ; (zool.) kammussla ; rado
1. sficciatoio, grofkam; sfitto, finkam; ogni
nodo viene alt*, krukan går till den
spricker ; camminare sui fettini da lino, gå på
svåra ställen,
pettinélla sf, finkam; harpun.
pettiniéra sf, kamfoder; toilettbord.
pettinifórme a.: (zool.) kamformig.
pettino sm., skjortbröst, nattkappa,
pettirósso sm., (zool.) rotgel.
péttO sm., bröst; bringa; skjortbröst,
framsida ; (fig.) kraft, mod; uomo di <*, modig
man; mal di t*, bröstlidande; avere 1.
figliare una cosa a hafva 1. lägga ngt
på sinnet; battersi il , ångra sig; a t*,
midt emot, för ; i jämförelse ; stare a ~
di, täfla med ; dar di e* in, knuffa, stöta
emot; in i hemlighet, inom sig, i
tankarna, på förhand,
pettorale a., bröst-; nyttig, tjänlig för
bröstet. — sm., bogrem ; bröstsköld,
pettoralménte adv., (jur.) summariskt,
pettorina sf, korsett.
pettorutaménte a., med högt bröst; stolt,
högmodigt.
pettorüto a., som har högt bröst ; (fig.) stolt,
högmodig.
petulånte a., öfvermodig, oförskämd; häftig,
framfusig, påflugen,
petuianteménte adv., öfvermodigt, på ett
framfusigt, pockande sätt.
petulanza, petu lån zi a sy., Framfusighet, p&-
flugenhet; öfvermod, förmätenhet.
peucédano sm., (bot.) svinfänkål,
pévera sf, tratt af trä,
pévere se fefe.
peziolåto a., (bot.) försedd med bladskaft.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
