Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Italiensk-svensk ordbok - P - poliginia ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
poliginia sf., (bot.) polygynia.
poliglótta sf., polyglottbibel.
poliglótto a. (sm.j, som känner 1. talar fiera
språk; skrifven 1. tryckt på fiera språk,
poligonale a., månghörnig.
poligono sm., månghörning ; X skjut-,
kanonfält. — a., månghörnig ; (fig.)
mångsidig.
poligrafia sf., polygrafi.
poligráfico a., polygrafisk.
poligrafo sm., författáre, som skrifvit i flera
särskilda ämnen ; kopiemaskin, hvarmed på
en gång flera afskrifter kunna tagas,
polimatia sf., mångkunnighet, mångsidig
lärdom.
polfmatro sm., dikt med fri vers.
Polimnia sf., (myt.) Polyhymnia (lyrikens
sånggudinna),
polimorfia sf., polimorfismo fsm., (kem.)
egenskap att kunna antaga flera olika
former utan att förändra natur,
polimórfo a., (kem.) som antager olika
former utan att förändra natur.
Poünésía sf., (geogr.) Polynesien,
polinesiano, polinésio sm., polynesier.
polinómio sm., (mat.) polynom.
polipáio sm., (zool.) polypstock,
polipètalo a., (bot.) mångbladig (om
blomkronor).
pólipo sm., (zool., läk.) polyp.
polipódio sm., (bot.) bergsöta (ett ormbunks-
släkte).
polipóso a., (läk.) polypartad.
polire se abbadia.
polisarcia sf., (läk.) öfverdrifven köttfullhet
1. fetma.
polisènso a., som har många betydelser,
polisillabo a. (sm.), mångstafvig[t ord],
polistflo sm., byggnad med många kolonner,
politeáma sm., [sommar]teater.
politècnico a., polyteknisk. — sm.,
polyteknisk skola, teknisk högskola,
politeismo sm., mångguderi.
politeista sm., månggudadyrkare.
politeistico a., polyteistisk.
politica sf., politik; statskonst; statslära;
(fig.) fintlighet, list; egennyttig beräkning.
politicaménte adv., politiskt ; (fig.) slugt,
slipadt.
politicánte sm., politisk kannstöpare, en
som politiserar,
politicastro sm., se föreg,
politico a., politisk, stats-; statsklok ; (fig.)
listig, slipad, slug, klok. — sm., politiker;
statsman ; (fig.) slughufvud.
politicóne sm., lufver, intrigmakare.
politipia sf., ø mångfaldigande genom
aftryck af graverade plåtar 1. af stilformar,
polito o. härledn., se pulito, m. fl.
Poliuto sm., (hist.) Polyeuktos.
polizia sf., polis[väsende, -institution, -makt,
-myndighet, -förhållande, -ordning, [–betjäning[-] {+-betjä-
ning]+} ; ordningsmakt ; agente della —,
polis. -konstapel,
poliziésco a., polis-,
poliziótto sm., polis, -konstapel, -karl.
pólizza, polizza sf., biljett; [assurans]bref;
[frakt-, lott-, etc.] sedel ; — di carico,
fraktsedel t del Monte di Pietá., pantsedel ;
— dt cambi», anvisning, växel.
polizzino sm., (kat.) intyg om
nattvardsgång ; litet bref, liten sedel ; — de’ prexxi,
börsblad.
pólla sf., litet källsprång,
polláio sm., hönshus ; bak-, hönsgård,
pollaiólo, pollaiuólo sm., hönshandlare,
polláme sm., fjäderfä, höns.
pollánoa sf., ung kalkon, kalkonunge.
pollástra sf., gödd ung höna.
pollástro sm., gödd ungtupp,
pollastróne, pollastrótto sm., (fig.) glop,
narr.
polleria sf., hönsgård, ställe, där höns
uppfödas.
poliózzola, pollezzuóla sf., knopp, skott,
póllice sm., tumme, tum[sbredd]; — del
piede, stortå,
pollina sf., höns-, fågelträck.
pólline sm., (bot.) frömjöl,
pollinifero a., (bot.) som har frömjöl,
pollino sm., lus på fjäderfä ; träsk, kärrmark.
— a., höns-,
póllo sm., kyckling ; — <?India, kalkon ; es~
sere (stáre) a — pesto, vara nära döden»
illa däran ; conoscere i suoi polli, känna
sina pappenheiinare.
polloncéllo, polioncino sm., ungt skott, späd
telning.
Pollóne sm., skott, telning,
ollóce, Póiluce sm., (myt.) Pollus.
pollúce sm., (meteor.) elmseld,
poliúto a., nedsölad, befläckad,
polluzióne sf., (läk.) pollution;
själfbeftäc-kelse.
polmentário sm., flaska med trång hals.
polmonále a., lung-.
polmonáre a., lung- ; tisi —, lungsot,
polmonária sf., (bot.) lungört,
polmóne sm., (anat.) lunga; consumare,
spu-táre un —, (fig.) anstränga sig mycket,
då man talar; utföra ngt mycket
ansträngande.
polmonite, polmonitide sf,
lunginflammation.
pólo sm., pol; — nord, nordpol ; — sud,
sydpolen.
Polónia sf., (geogr.) Polen,
pólpa sf., (bot.) kött; köttig kroppsdel pá
djur; vad, tjockben.
polpáccio sm., vad, tjockben ; fingerspets,
polpacciuto a., som har tjocka vader ;
köttig.
polpastréllo sm., den köttiga ändan af
fingret, fingerspets,
polpétta sf., köttbulle ; giftkula [för lösa [-hundar[-] {+hun-
dar]+} ; prendere la —, (fig.) låta muta sig.
polpettóne sm., ett slags ragu af hackadt
kött.
pólpo sm., (zool.) en art bläckfisk,
polpóso a., köttig,
polpúto a., köttig.
pol8eggiaménto sm., pulsens slag.
polsétto, polsino sm., manschett ; ärm-,
handlinning.
pólso sm., puls; (fig.) styrka, kraft; toccáre
il — a, (äfv. fig.) känna ngn på pulsen ; uno
scrittore di —, en god författáre ; senza
batter —, ofördröjligen, pä stället ; con
polsi d’acciaio, med iärnliand.
Poltava, poltava Sf., (geogr.) Pultava.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
