Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Italiensk-svensk ordbok - P - Pontedera ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
styrelsen, -kåren ; fart il 0» a. (fig.) hjälpa
på flykten.
Pontedéra sf., (geogr.) stad I Toskana.
pontéfice sm., öfverstepräst ; påfve ; prelat,
katolsk [ärke]biskop.
ponticéllo sm., liten laro ; spáng; handbygeln
öfver trycket på gevär; stall [på [-musikinstrument].-] {+musikin-
strument].+}
Pontida sf., (geogr.) by i provinsen
Bergamo.
pontificålea., påflig,påfve-; biskoplig. — sm.,
biskopshandbok; påflig, prästerlig skrud;
gudstjänst förrättad af en biskop,
pontifioalménte adv., i påflig 1. biskoplig
skrud; såsom öfverstepräst.
pontificáre vn., läsa mässan, förrätta
gudstjänsten (om en biskop),
pontificáto sm., öfversteprästs, påfves
ämbete, regering, värdighet, påfve- 1. påflig
värdighet.
pontificio a., påflig, påfve-, påfvens; (ss.
subst.:) i pontificii, påfvens soldater.
Pontine (Paltìdi) sf., pl., (geogr.) Pontinska
träsken.
pontiscritto sm., märke på linne.
Ponto Eusino sm., (geogr.) Pontus Euxinus,
pontóne sm., ⚓ pontonbrygga; flottbro,
pontonlére sm., pontonier.
ponzáre vn., krysta, anstränga sig;
uppbjuda alla sina krafter. — va., se pontáre.
Pónzlo Piláto sm., (hist.) Pontius Pilatus.
ponzóne sm., [mynt]stämpel.
popillo se abbadia.
pópi ite sm., (anat.) knäveck,
poplitéo a., hörande till knävecket,
popóco adv., mycket litet,
popoláccio sm., pöpel, slödder,
popolána sf., kvinna af folket,
popolano a., folk-, folkets. — sm., man ur
folket; stads-, medborgare; församlingsbo,
popoláre I. a., folk-, folkets, allmän, gängse,
rådande bland folket ; folklig, folkkär,
populär, allmänfattlig, för folket ; aura —,
folkgunst, popularitet. — II. va., befolka; ut-,
nyplantera; [upp]fylla, förse. ~si,
befolkas.
popolarésco a., folk-, folkets,
popolaritá sf., folklighet; popularitet,
folkgunst.
popolarizzáre va., popularisera, göra
populär; göra tillgänglig, fattiig för den stora
allmänheten, vulgarisera, ~si, göra sig (bli)
populär.
popolarizzazióne sf., popularisering &c. (se
föreg.).
popolarménte adv., populärt; folkligt,
folkkärt.
popoláto a. o. pp., befolkad, folkrik;
uppfylld. väl försedd,
popolazióne sf., befolkning, folkmängd;
befolkande.
popolino sm., lägre folket, småfolket,
pópolo sm., folk, -slag; hop, mängd;
menighet, menige man ; scuola per il —,
folkskola; reggimento (governo) a —,
folkstyrelse, republik ; a pien —, offentligt, inför
allas ögon ; fare —, samla folk.
popolóso a., folkrik,
poponáia sf., melonsäng.
poponáie sm., melonförsäljare ; melonsang.
popóne sm., melon.
póppa sf., [kvinno]bröst ; spene ; (fig.) mjölk;
(i pl.) bröst, barm, sköte ; & akter, -skepp;
avere il vento in —, ha vinden akterin ;
(fig.) ha god vind i seglen, ha lycka,
poppaióla sf., diflaska.
poppaióne sm., (trädg.) vattenskott.
poppaiUÓIa sf., diflaska, -horn.
poppáre va. o. vn., dia; dägga; (fig.)
insuga, -supa.
poppáttola sf., docka,
poppatóre sm., dibarn,
poppési sm. pl., Æ, förtöjningståg i aktern,
poppùto a., storbröstad.
pépulo o. härledn., se popolo, etc.
pórca sf., bred fo. ttøup fåra på en åker;
(äfv.) sugga.
porcaccióne se abbadia.
porcáio, poroáro sm., svinherde, -vaktáre.
porcástro sm., gris.
porcellána sf., [äkta] porslin ; porslinskärl ;
(bot.) port[u]lak.
porceilétto, porcellino sm., digris ; — d’ln-
dia, marsvin; — terrestre, gråsugga.
porcéllo sm., späd gris, liten gris.
porcellóne sm., snuskig, smutsig människa
1. unge.
porcheggiáre vn., lefva som ett svin.
porcheria sf., smuts, snusk, -ighet ;
oanständigt ord, tal, etc.
porchétta sf., [stekt] digris.
porchétto sm., digris, liten gris.
porcile sm., svinhus, -stia (äfv. fig.). — a.,
svin-,
porcfna sf., fläsk.
porcino a., svin-; carne porcina, fläsk,
pórco sm., svin ; fläsk ; (fig.) oanständig,
snuskig människa; — salvatico, vildsvin;
— marino, tumlare; — spino[so], piggsvin;
braci[u]ola di —, fläskkotlett; gettar le
perle ai porci, (fig.) kasta pärlor för svin.
poroúme sm., en mängd svin; osnygghet,
smuts, snusk,
pórfido, pórfiro sm., (miner.) porfyr.
pórgere va., sträcka [fram, ut, upp]; [fram-,
öfver]räcka; erbjuda, öfverlämna; bringa,
skänka, lämna, frambära, komma med,
förläna ; uttrycka, -föra, föredraga, framställa ;
— la mano, sträcka fram handen; (fig.)
bistå, hjälpa till [med ngt] ; — il braccio,
bjuda armen ; — credenza 1. fede a, sätta
tro till ; — gli orecchi, lyssna ; — orecchio,
höra efter ; (ss. subst.:) un bel —, ett
angenämt föredrag (i fråga om tal) ; avere
un bel modo di —, ha ett angenämt
utförs-sätt. ~si, visa sig, uppträda; erbjuda sig,
yppa sig, framträda.
porginiénto sm., öfverlämnande &c.
porgitóre sm., öfverbringare,
póro sm., (naturv.) por.
porositá sf., porositet,
poróso a., porös.
pórpora sf., purpur[färg, -färgämne, -mantel],
porporário a., purpur-,
porporáto sm., kardinal,
porporeggiáre vn., gå i purpurrödt. — va.,
purpurfärga,
porporina sf., (kem.) krapp-purpur.
porporino a., purpurfärgad, purpur-, liknande
purpur.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
