Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Italiensk-svensk ordbok - P - pozione ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
pozióne sf„ ßäke]dryck. .
pózza sf., [vatten]puss, pöl.
pozzánghera sf., [vatten]puss, pöl; sumpigt
ställe; dy; pöl, hvari vildsvin vältra sig;
(fig.) sinnlighet,
pozzétta sf., liten vattenpuss; [liten] grop [i
kinderna].
pozzétto sm., liten brunn; (i //.) formar,
hvari metalltackor gjutas.
PÓZZO sm., brunn; schakt; — nero,
afträ-desgrop; kloak; mostráre la luna nel —
a, (fig.) lura, bedraga, narra, slå puder i
ögonen på; un — di scienza, en mäkta
lärd man.
pozzolana sf., puzzolanjord.
Pozzuoli sf., (geogr.) stad i närheten af
Neapel.
Prága sf., (geogr.) Prag.
pragmática, prammática sf., benämning
på vissa konungars stadgar om sina
arf-länder.
prammático a., pragmatisk,
pranzáre vn., ata middag,
pránzo sm., middag[småltid] ; il dopo —,
eftermiddagen,
prássio sm., (bot.) stjälkborre.
Prassltele sm., (hist.) Praxiteles,
prataiuóla sf., (zool.) sothöna,
prataluólo a., ängs-; gallinaprataiuola,
sothöna. — sm., en sorts svamp,
pratelilna sf., (bot.) tusensköna.
pratènse a., ängs-.
prateria sf., ängsmark; le Praterie, (geogr.)
prärierna.
prática sf., praktik, utöfvande, utöfning,
utförande, verkställighet; förfaringssätt, praxis,
bruk; gammal vana, erfarenhet, färdighet;
[förtroligt] umgänge, bekantskap, relation;
umgängesvän; & praktika; noviciat [för
advokater m. m.], profår [för läráre m. m.];
fare le pratiche per —, vidtaga nödiga
mátt o. steg för att ; fare le pratiche, gå
profår, genomgå prof; vara extraordinarie;
tjänstgöra som assistent; in —, i
praktiken ; mettere in —, tillämpa [i handling, i
praktiken], utöfva, iakttaga; la — fa il
maestro, öfning ger färdighet,
praticábile a., utförbar, verkställbar, görlig,
möjlig; användbar, brukbar; farbar; som
man kan umgås med.
praticabilitá sf., verkställbarhet &c.
(sepraticabile).
praticáccio sm., en som handlar efter
gammal vana, följer slentrianen,
praticaménte adv., praktiskt; genom
praktik.
praticánte sm., en som går profår; extra
ordinarie, amanuens, assistent;
praktiserande läkare.
praticáre va., [ut]öfva, tillämpa [i handling,
i praktiken], iakttaga, hålla, praktisera,
utföra, verkställa; bruka, göra; underhandla
om, bemedla, afsluta; umgås med, ofta
besöka. gå ofta [till, i] ; ø anbringa, upptaga,
göra, slå. — vn., flitigt umgås ; dimmi
con chi pratichi, e ti diró chi sei, säg mig,
med hvem du umgås, o. jag skall säga dig,
hvem du är. ~si, vara i bruk.
pratichlsta sm. (a.), praktikus, praktiserande
tla|cáre, acivoJc*tJ ; biträde.
prátioo a., praktisk ; användbar, [1 praktiken]
tillämplig; hemmastadd, bekant; erfaren
(di i). — sm., praktikus; öfvad o. erfaren
man; en som följer slentrianen,
prattoóne sm., mycket öfvad o. erfaren man;
en som går i de gamla hjulspáren,
pratile a., ängs-. — sm., (hist.) 9:de
månaden i republ. kalendern,
prativo a., ängs-,
práto sm., äng.
prato I in a sf., (bot.) tusensköna.
pratóso a., rik på ängar,
pravaménte adv., elakt, ondskefullt,
vanartigt.
pravitá sf., förvändhet, fördärf, ondska,
elakhet, vrånghet,
právo a., förvänd, vanartig, fördärfvad, elak,
ond[skefu[l].
pre’ se prete.
preaocennáre se sopraccennare.
preadamitico a., preadamitisk.
preallegáto a., förbemäld, omberörd.
preámbolo sm., inledning; F [inledande]
tal.
preavviso sm., förutskickadt meddelande,
prebènda sf., prebende; förråd; proviant,
prebendário, prebendáto sm., som har
prebende,
precáre se abbadia.
precariaménte adv., osäkert, prekärt, på ett
beroende, ovisst sätt.
precário a., beroende af ngns godtycke, o-
säker, oviss, vansklig, prekär,
precauzionále a.: provvedimenti precauzi*
nali. försiktighetsmått,
precauzióne sf., försiktighetsmått],
préce sf., (poet.) bön.
precedènte a., föregående. — sm.,
föregående [exempel, faktum] ; prejudikat ; (i pi,I
föregående lif, handlingar ; senza -,
oerhörd.
precedenteménte adv., i det föregående,
förut, ofvan,
precedènza sf., företräde; högre rang.
precèdere va. o. vn., gå (tåga, rida, åka)
framför; föregå, -träda; hafva rang,
försteg, företräde [framför] ; öfverträffa; (gram.)
stå före.
precedènte a., förträfflig,
precessióne Sf: la — degli equinozi, (astr.)
dagjämningspunkternas tillbakaskridande,
preoettáre va., (jur.) stämma; inkalla,
uppfordra; föreskrifva.
precettista sm., en som ger föreskrifter,
precettivaménte adv., genom föreskrifter,
precettivo a., som innehåller föreskrifter;
bindande, obligatorisk,
precétto sm., föreskrift, lärdom, bud ; regel,
precettóre sm., informator, läráre,
precinto se abbadia.
precipitánte sm., (kem.) fällningsmedel,
precipitare va., [ned]störta; brådstörta,
brådska med ; påskynda ; göra för fort,
förhasta sig med. — vn., störta ned, falla,
råka (in i) ; brådstörta, förhasta sig ; (kem.)
[ut]fälla. ~si, störta [sig ned] ; rusa;
kasta sig; förhasta sig; (kem.) fällas,
preclpitataménte adv., brådstörtadt ;
öfver-iladt, förhastadt; hufvudstupa, hals öfve|r
hufvud, burdus.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
