Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Italiensk-svensk ordbok - P - prefazioncella ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
prefazfoncélla sf., litet företal ; inledande tal.
prefazióne sf., företal; inledning:; omsvep,
preferènza sf., företräde ; tycke, val,
gynnande ; särskild uppmärksamhet ; dar la —
a, föredraga ; a 1. di —, företrädesvis ; helst;
hellre (a än),
preferibile a., att föredraga, bättre (a än),
preferibilménte adv., företrädesvis, högre,
mer (a än),
preferiménto sm., föredragande &c.
preferire va., föredraga (a framför) ; sätta
högre; tycka mer, bättre, bäst om; hellre
(helst) se, vilja, taga.
prefettéssa sf., prefekts fru, landshöfdingska.
prefettizio a., prefekt[ur]-; prefektens,
prefétto sm., prefekt, styresman för en
provins, landshöfding ; [fornromersk]
ståthållare; prefekt [i skolor], ordningsman,
till-syningsman.
prefettura sf., prefektur,
landshöfdingeäm-bete, landshöfdings residens; provins, län.
prèfica sf., gråterska.
preffggere va., bestämma, fastställa,
förelägga; berama, utsätta, ~si, föresätta sig,
sätta sig i sinnet, besluta, bestämma sig
för.
prefigglménto sm., bestämmande ; (jur.)
föreläggande af viss tid; uppskof, anstånd,
prefiguráre va., bildlikt framställa, förebåda,
prefinire va., förutbestämma; förelägga,
utsätta, bestämma,
prefisso a. o. pp. (af prefiggere), förelagd,
bestämd, utsatt. — sm., (gram.) prefix,
för-stafvelse.
preformazióne sf., föregående bildning,
pregádi sm. pl., (hist.) medlemmar af den
gamla senaten i Venedig,
pregáre va., bedja, anhålla, anmoda (di att) ;
inbjuda ; — felicitá ad uno, [ti[l]önska ngn
lycka ; farsi —, låta be, truga sig, krusa,
pregévole a., aktningsvärd; förtjänstfull,
pregevolézza sf., förtjänst[er], värde,
preghièra Sf, bön, bedjande, anhållan,
anmodan; fare la —, hålla bön; bedja; a
sua —, på hans (hennes) bön.
pregiábile se pregevole.
pregiáre va., värdera, uppskatta, ~si,
berömma sig, yfvas, skryta ; skatta sig lycklig,
hafva äran, fä den äran.
pregiáto a. o. pp., värderad, uppskattad,
prègio sm., värde; högaktning; rykte,
anseende; heder, ära; förtjänst; pris,
belöning; farsi un — di, skatta sig lycklig,
hafva den äran att; avere in —, högakta,
pregiudlcáre va. o. vn., skada, göra (vara,
lända till) förfång, men, skada ; på förhand
afdöma, afgöra, ~si, skada sig själf,
pregiudicáto a. o. pp.. skadad, förfördelad;
persona pregiudicata, person, som förut haft
med rättvisan att göra, gammal poliskund.
pregiudicévole a., förfördelande; skadlig,
menlig, till förfång,
pregiudiciále a., skadlig, menlig, till förfång;
(jur.) som måste afgöras, innan hufvudírågan
företages till behandling; preliminär,
pregiudfcio sm., förfång, men, skada,
nackdel ; förutfattad mening, fördom; portáre —
a, skada, förfördela,
pregtudiziåle, pregiudizio se pregiudiciäle,
frcgittdiciø.
pregnante a., dräktig, hafvande,
pregnanza, pregnézza sf., hafvandeskap,
prégno a., full, [upp]fylld ; dräktig, hafvande,
prègo sm., (poet.) bön.
pregU8táre va., på förhand smaka, få en
försmak af.
prepósto sm., försmak,
preistórico a., förhistorisk,
prelatésco, prelatizio a., prelatensisk, som
en prelat, prelat-,
pre I áto sm., prelat.
prelatára sf., prelats ämbete, värdighet.
prelazióne sf., företrädesrätt],
prelegáto sm., (jur.) förlott af oskifladt bo.
prelevare va., på förhand afdraga, uppbära
(su af).
prelevazióne sf., afdrag 1. uppbärning på
förhand.
prelezióne sf., inledande lektion 1.
föreläsning.
prelibáre va., smaka på förhand, få en
försmak af.
prelibáto a., utsökt, utmärkt, förträfflig.
prelibazióne sf., försmak.
preiimináre a. (sm.), preliminär, inlednings-,
förberedande, förutskickad ; för[e]-.
prelodáto a., ofvanberörd, -nämnd,
förbe-mält.
prelócere vn., lysa förut; — coir esempio,
föregå med godt exempel,
prelúdere vn., preludiera; (fig.) göra
förberedelser, [för]bereda sig [till ngt]; — a,
förbereda, inleda,
prelúdio sm., preludium, förspel ; (fig.)
inledning, början, förberedelse,
premancánza sf., tidigare frånfälle,
prematuraménte adv., i förtid, i otid, för
tidigt.
prematùro a., mogen före den vanliga tiden,
brådmogen, i förtid (otid) ; för tidig[t
mogen, utvecklad, väckt, utspridd] ; förhastad;
tvifvelaktig, ogrundad,
premeditáre va., [med sig själf| öfverlägga,
öfverväga, ha i sinnet, umgås med.
premeditataménte adv., med berådt mod,
öfverlagdt.
premeditáto a. o. pp.. öfverlagd, uppsåtlig,
med vilja, afsiktlig.
premeditazióne sf., öfverläggning,
öfvervägande ; (jur.) uppsåt, berådt mod.
preménte a.: tromba —, tryckpump ;
tryckande, tyngande &c. (se premere).
prementováto a., ofvannämnd.
prèmere va., trycka, pressa, tränga [samman,
ihop], krama [ur], klämma; ligga öfver, åt,
pådrifva ; följa tätt efter, hårdt ansätta,
tränga på; för-, nedtrycka, förtynga ;
be-klämma ; förtiga, förhemliga. — vn., vara
af vikt 1. betydenhet, vara viktig ; ha
brådtom; brådska, hasta, vara angeläget; non
mi preme de lui, jag bryr mig ej o ni
honom; gli preme di, han har brådt att;
premei (på bref:) angeläget!
preméssa sf., (log.) premiss; hvad man sagt
1. fastställt 1. bevisat förut,
premésso pp. af premettere; ció —, efter
detta ; antag, att det är så.
preméttere va., förutsätta, antaga, säga 1.
förklara förut ; premetto che, jag förklarar
till en början att.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
