- Project Runeberg -  Italiensk-svensk ordbok /
411

(1940) [MARC] Author: Carl A. Fahlstedt - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Italiensk-svensk ordbok - P - purgo ... - Q

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


pórgo sm., $ valkrum.
purificaménto sm., se purificazione.
purificánte a., renande &c.
purificare va., rena, rensa, göra ren[are],
luttra; förädla, /~si, rena sig, renas, bli
ren[are].
purificativo a., renande, renings-,
purifìcatóio sm., (kat. kyrk.) kläde, hvarmed
kalken aftorkas efter nattvardsgång,
purificatóre sm., en som renar,
purificazióne sf., renande, rening, luttring,
sofring ; la Purificazione, jungfru Marie
kyrkogång,
purismo sm., purism.
purista sm., purist, språkrensare.
puritá sf., renhet; oskuld, skuldlöshet,
redlighet; kyskhet; (litt.) riktighet, felfrihet,
renhet [i stil],
puritanismo sm., puritanska läran,
puritáno sm. (a.), puritan, -sk.
póro a., ren, skär, oblandad, oförfalskad,
obe-fläckad, ofördärfvad, äkta, utan vank, klar ;
kysk; blott, bar[a], idel, lutter; stile <—,
felfri, korrekt stil.
purpùreo a., purpur-, -färgad, -röd.
purulénto a., varig, varblandad.
purulénza sf., (läk.) varighet.
pus sm., (läk.) var.
pusignáre f«.,äta sötsaker, snask efter
kvällsvarden ; kalasa på natten,
pusfgno sm., nattsexa.
pusillanimaménte adv., klenmodigt, fegt.
pusillánime a., klenmodig, försagd, feg. —
sm., kruka, mes.
pusillanimitá sf., klenmodighet &c.
pùstola sf., [var]blemma.
pustolóso a., blemmartad, blemmig.
pùta [il] caso, F till exempel, låtom oss
antaga.
putativaménte adv., på förment sätt.
putativo a., förment.
Putifárre sm., (bibi.) Potifar.
putifèrio sm., bråk, larm, skamligt uppträde,
putire se abbadia.
pùtre se putrido.
putrèdine sf., röta, ruttenhet; förruttnelse;
(fig.) sedefördärf, moralisk ruttenhet.
putredinóso a., (läk.) rötande ; röt-; rutten,
putrefáre va., göra rutten, åstadkomma röta
i, bringa till förruttnelse, ~si, taga röta,
ruttna,
putrefattfvo a., rotande,
putrefátto a., rutten.
putrefazióne sf., förruttnelse, röta; ruttnande,
putrescènza Sf, ruttnande,
putrescibile a., som kan ruttna,
putridáme se abbadia.
pùtrido a., rötande; röt-; rutten,
putridúme sm., en mängd ruttna saker; (fig.)
ruttenhet, sedefördärf.
pótta sf., en sorts skata; flicka; sköka;
scodata, slipad räf, filur,
puttána sf., p sköka, hora, fallen kvinna;
(ss. a.:) skamlig,
puttaneggiáre vn., lefva liderligt; (fig.)
hyckla, förställa sig.
puttino sm., litet barn; (mål. o. bildh.)
ängel, gosse.
pfitto sm., se föreg. —• a., fal, skamlig, fräck,
pùzza sf., elak lukt, stank; var; äckel,
afsky.
puzzáre vn., stinka, lukta illa; äckla; di,
lukta af, sprida lukt af.
puzzeréllo sm., obehaglig lukt.
puzzicchiáre vn., lukta en smula.
púZZO sm., stank; äckel, afsky.
púZZOla sf., (zool.) hiller ; en sorts myra; en
sorts svamp; stinkande ställe,
puzzolénte, puzzolénto a., illaluktande,
stinkande; smutsig, snuskig; äcklig,
puzzóne sm., stinkande, snuskig person,
puzzúra Sf, lukt, stank; snusk, smutsighet.
Q.
qua adv., här; hit; e Id, här o. där, hit
o. dit; di hit[åt]; härifrån; di e di
lá, hit o. dit ; di da, på denna sidan
om ; in «—, hitåt, åt detta håll ; närmare ;
da un mese in /—, allt sedan en månad
tillbaka.
quácchero, quácquero sm., kväkare.
quadèrna sf., kvatern (fyra nummer i
lotterispel).
quadernáccio sm., kladd.
quadernário a., fyr-; bestående af fyra.
afdelad fyra och fyra. — sm., strof af 4
versrader.
quadèrno sm., skrifbok; häfte; — di fogli,
bok [tryck]papper ; /— di cassa, kassabok.
quádra </i>sf.:</i> dare la I* a, f skämta, gyckla,
göra narr af.
quadragenário a. (sm.), fyrtioårig, -åring;
fyrtio-.
quadragèsima sf., (kyrk.) fastlag.
quadragesimále a., fästlags-, hörande till
fastan.
quadragè8lmo räkn., fyrtionde,
quadraménto sm., se quadratura.
quadrangoláre a.,(geom.) fyrkantig ;
karak-tersfast.
quadrangoláto a., (geom.) fyrkantig; gjord
i form af fyrkant,
quadrángolo sm., (geom.) fyrhörning. — a.,
fyrkantig.
quadránte a.: passande, öfverensstämmande,
lämplig. — sm., (geom.) kvadrant; urtafa;
solvisare ; mynt af ringa värde, runstycke,
q U ad rår e fö., göra fyrkantig; fyrhugga, hugga
i fyrkant. — -vn., passa tillhopa,
tillsammans, svara, öfverensstämma; behaga,
tillfredsställa, falla lägligt,
quadrataménte adv., i fyrkant; vinkelrätt,
quadratino sm., (boktr.) halffyrkant.
q U adr áto I. a., fyrkantig, kvadratisk, kva-


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Dec 20 20:03:50 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/itsv1940/0423.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free