Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Italiensk-svensk ordbok - Q - quattro ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
va inskränkt, inskränka sig [i sina utgifter],
quáttro räkn., fyra; (fig. ibi.) några [få];
andare in tv, krypa, gå på alla fyra ; fare
tv passi, taga sig en liten promenad, gå
ut o. gå en stund ; farsi in — per, göra
sig ali möjlig möda för att ; fermarsi in
—, bli stående (om hästar) ; a quattr’ occhi,
mellan fyra ögon — # — otto, på
mycket kort tid, i största hast, i flygande fläng;
non dir tv, se tu non l’hai nel sacco, man
skall ej ropa hej, förrän man är öfver
bäcken.
Quattro-Cantóni sm. pl., (geogr.) : il Lago
dei tv. Vierwaldstättersjön,
quattrocentésimo räkn., fyrahundrade. —•
sm., fyrahundradedel.
quattrocentista sm., femtonde århundradets
författáre 1. konstnär,
quattrocènto räkn., fyrahundra. — sm.: il
iv, femtonde århundradet,
quattromila räkn.. fyra tusen,
quattrotémpora sf.pl.. [katolsk] kvatember:
tre dagars fasta i hvarje årstid,
que’, quégli, quéi, quélli,//. quéglino, que’,
quéi, pron., den, det, de ; quegli .,. questi.
den förre ..., den senare,
quel, quéllo, fem. quéila, pr., denne, -a,
detta; den där, det där; den, det (han,
hon) ; non è più quello, han är ej mer
densamme som förr ; in quella, emellertid,
under tiden ; in quel[[a] che, under det att,
I samma ögonblick som ; in quel[[o] di
Genova, på genuesiskt område, i Genuas
omgifningar; quel d’altri, andras egendom ;
dare, far le quelle, gyckla, skämta ; [venire,
condurre, etc.] a quelle, [komma, bringa,
etc.] därhän, så långt, i sådan belägenhet;
quel[[o] che, det som; in quello, i
detsamma,
quèrce se quercia.
quercéto sm., ekskog, ekdunge,
quèrcia sf., ek.
querciuóla sf., ung ek; (äfv.) gamander.
querciuólo sm., ung ek.
querèla Sf, klagan; klagomål, besvär;
porgere (porre) —, dar — contro (a) uno,
besvära sig öfver ngn, anklaga ngn, stämma
ngn inför rätta,
querelante a. (sm.), kärande [part],
querelare va., anklaga, stämma inför rätta,
besvära sig [öfver ngn], ~si, beklaga sig;
inlämna besvärsskrift till domstolen,
querelato sm., anklagad,
querimónia sf., klagan, klagolåt, -visa.
quérulo, querulóso a., klagande, ynklig,
jämmerlig.
quesito sm., fråga, uppgift; problem,
quésti pron. sing., denne, den här, denna
person ; quegli ..., tv, den förre ..., den
senare.
questionábile a., tvistig, omtvisteiig.
questionáre, questióne se quistionare,
qui-stione.
quésto, fem. quésta, pron., denne, -a, detta;
den här; den, det; questo e quello, den ene
o. den andre ; kreti o. pleti, Pär o. Pål ; in
questo mentre, in questo mezzo, emellertid,
under tiden ; venire a questo, komma där- J
hän, till den punkten, till det beslutet ; per ]
questo, därför ; con questo, därhos ; con
questo che, på detta villkor,
questóre sm., (rom. hist.) kvestor; (nu:)
polismästáre, -chef; räntmästáre, kvestor [1
Deputerade kammaren o. i Senaten],
questorla se abbadia.
questório a., kvestors-.
quèstua Sf, insamling [för välgörande [-ändamål],-] {+ända-
mål],+} kollekt; tiggeri.
questuánte sm., en som bär, tager upp
kollekt, begär allmosor; tiggare,
questuáre va., bära 1. taga upp kollekt[en] ;
tigga [ihop].
questúra Sf, (rom. hist.) kvestors ämbete 1.
ämbetstid; polisbyrå, vaktkontor; polisen,
polismyndigheterna; räntmästarnas
ämbetsrum i Riksdagen,
questurino sm., polis, -konstapel,
quetaménte adv., stilla, lugnt, tyst.
quetánza se quietanza.
quetáre va., stilla, lugna; blidka; lindra,
dämpa, ~si, stilla sig; bli lugn.
quéto se quieto.
qui adv., här, hit; här nere, här i världen;
härutinnan, i denna fråga, i denna punkt;
nu; di tv, härifrån, från detta ställe; di —
a domani, från nu till i morgon ; di (da) tv
innanzi, hädanefter; — vicino, strax
intill, här bredvid, här i närheten ; per —, di
tv, på denna väg, den här vägen ; hitåt ;
— sotto, här nedan, här under.
quibus sm., p pengar, schaber; avere dei
—, ha godt om pengar, fyrkar, schaber.
quidditá sf., (fil.) hvad en sak är i o. för sig.
quiescènte a., som är i hvila, lugn; (gram.)
stum [bokstaf],
quiescènza sf., hvila,
quietaménte adv., lugnt, fredligt,
quietánza sf., kvítto, kvittens ; per —, betaldt
kvitteras.
quietanzáre va., kvittera; gifva kvítto på.
quietáre se abbadia.
quiète sf., hvila; stillhet, lugn, ro, fred, frid.
quietézza sf., lugn, ro.
quietismo sm., (relig.) kvietism.
quietista sm. (a.), kvietist, -isk.
quièto a., lugn, stilla; fredlig, from; snäll,
lydig, uppmärksam, etc.; stáre —, hålla sig
lugn, stilla; vara stilla,
quietùdine se quiete.
quinamónte adv., där uppe.
quinário a., fem-; femstafvig; (mat.) delbar
med fem. — sm., femstafvig vers.
quinavalle adv., där nere.
quinci adv., härifrån; här; häraf; härefter;
därföre ; da — innanzi, hädanefter ; stáre
sul — e quindi, skrifva konstladt, begagna
sökta uttryck,
quincupláre va., femdubbla.
quindénnio sm., tidrymd af femton år.
quintiécimo se quindicesimo.
quindi adv., därifrån: där; därföre, alltså,
således ; sedan, därefter, efteråt ; da —
innanzi, för framtiden; — e quinci, hit o.
dit.
quindicénne a. (sm.), femtonårig, -åring.
quindicèsimo räkn., femtonde. — sm.,
femtondel. — adv., för det femtonde,
quindici räkn., femton ; oggi a —, fjorton
«lagrar i dag.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
