Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Italiensk-svensk ordbok - R - racconcio ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
raccóncio sm., iordningställande &c. — a.,
uppsnyggad, lagad, snygg.
Racconfgi sf.. (geogr.) stad I Piemont,
racconsoláre va., trösta, lugna ; lindra,
hug-svala.
raccontábile a., som kan berättas,
raccontáre va., berätta [om], förtälja,
omtala. /~si, åter försonas,
racoontatóre sm., raccontatrice sf,
berättáre, berätterska.
raccónto sm., berättelse; historia, saga.
raccoppiáre va., återförena,
raccorciaménto sm., förkortning &c.
raccorciáre va., förkorta, göra kortáre, taga
af [på längden] ; förminska, sammandraga ;
inskränka, /~si, bli kortáre, aftaga,
raccordaménto sm., [hop]skarfvande &c.;
förbindelse [af linjer],
raccordáre va., [hop]skarfva, passa 1. jämka
ihop, tillsammans,
raccórgerei vr., inse sitt fel.
raccórró se raccogliere.
raccostáre se abbadia.
raccozzaménto sm., hopsamlande,
sammanfogning, förening,
raccozzare va., [hop]samla ; förena, få ihop;
försona, ~ si, sluta sig tillsammans; åter
försonas.
raccréscere vn., åter tilltaga, växa.
raccrespáre va., rynka.
Raocóina sf., (geogr.) stad på Sicilien.
Rachél[l]e</b> sf., (np.) Rakel,
rachidinóso, rachitico a., (läk.) behäftad
med engelska sjukan,
raohitide sf., rachitismo fsm., (läk.) engelska
sjukan.
racimoláre vn., insamla efter skörden
kvar-blifna I. nedfallna drufvor, afplocka
drufvor; (fig.) snatta; plocka ihop. skörda efter
andra; söka att förtjäna litet,
racimolatára sf., efterskörd; snatteri; liten
förtjänst, vinning; småklasar.
racimolo sm., [liten] drufklase bruten ifrån
en större] ; rest.
raoquetáre, raoquietáre va., lugna, stilla,
racquist... se riacquist.,.
ráda sf., i redd.
radaménte adv., sällan,
radatura sf., glest, tunt ställe [i väf o. d.];
ljus fläck på hufvudet [där håret börjar falla
af], »måne»,
radázza sf., ⚓ skrapa,
raddensáre va., göra tätáre, kondensera,
raddirizzáro se raddrizzare.
raddolciménto sm., mildrande, mildring
&c.
raddolcire va., göra mild[are], god igen,
mildra, uppmjuka, upplena, göra mjukare;
lindra. — vn. o. /~si, bli mildare. mildras
&c.; ge med sig; (gram.) få omljud,
raddomandáre va., återfordra,
raddoppiaménto sm., fördubblande,
fördubbling &c. ; (gram.) reduplikation.
raddoppiare va., fördubbla, [för-, ti[l]öka.
— dm... starkt ökas. tilltaga ; (ridk.)
galoppera i tvá tempo o. på två spár. »-si,
fördubblas.
raddoppiataménte adv., dubbelt,
raddoppiáto a. o. fp., fördubblad, dubbel;
passo /—» ilmarsch.
Italiensk-svensk ordbok*
radüoppiatöra sf., (läk.) fördubbling, dub-
belvikning af hinnor,
raddóppio sm., fördubbling ; (ridk.) låg
galopp i tvá tempo o. på två spár.
raddormentáre se riaddormentáre.
rad dótto sm., samlingsplats ; tillhåll ; klubb,
raddrizzaménto sm., rätande, rätning &c.
raddrizzáre va., räta [ut, på, upp] ; göra I.
hålla rak, lyfta 1. hålla upp ; resa upp ; (fig.)
rätta, afhjälpa ; /— le gambe ai cani, (fig.)
lära gamla hundar att sitta,
raddrizzatúra sf., rätande, rätning &c.
rádere va., raka [af, bort]; skära som en
rakknif ; skrapa, raspa, skafva, radera [bort,
ut] ; bestryka, stryka 1. snudda tätt utmed,
förbi ; z— al suolo, rasera, jämna med
marken (jorden), nedrifva. /~si, raka sig.
radétto a., ganska gles, tunn.
radézza sf., sällsynthet; ringa tillgång, brist;
gleshet, tunnhet.
radiále a., strål-; (anat.) strålbens-.
radiánte a., strålande; (fys.) som återkastar
strålar.
radiáre va., radera, stryka [ut, öfver]. —
vn., stråla; glänsa,
radiazióne sf., utstrålande, utstrålning ;
öfver-, utstrykande ; strykning ; [intecknings]
dödande,
rádioa sf., rot.
radicále a., rot-; (fig.) till grunden, till
ursprunget; grund-, radikal-; radikal,
grundlig, genomgripande, fullständig ; (polit.)
radikal. — sf., (kem.) radikal; (gram.) rot,
stam; stamord. — sm., (polit.) radikal[t
sinnad person],
radicalismo sm., radikalism; radikala åsikter,
radicalménte adv., radikalt, i grund,
radicaménto sm., (bot.) rotfästning ; inrot-
ning; (fig.) grund, -val.
radicáre vn. o. /-si, slå rot (rötter), [in]rota
sig, rotfästa sig.
radicatlvo a., radikal-,
radicazióne sf., (bot.) rotfästning,
radicchio sm., (bot.) cikoria,
radice sf., rot; rotfrukt; rädisa; (ibi.)
pepparrot; (mat.) rot, -tal; (gram.) stam[ord];
(fig.) upphof, början, ursprung; — quadrata,
kvadratrot ; porre (mettere) /—, slå rot.
radicélia, radicétta sf., (bot.) smårot,
rotfiber, -tåga.
radifioáre va., göra tunn, gles.
radimádia sf., skrapa, skafjärn (hos bagare);
& krats.
radiménto sm., se radi tur a.
rádio sm., (anat.) strålben; se äfv. raggio.
radióso a., strålande, lysande,
raditá se abbadia.
raditúra sf., raserande, rasering; [af]skrap,
-skaf; raderande,
rádo a., gles, tunn. -sådd ; sällan
förekommande ; sällsynt, ovanlig, rar, dyrbar. —
sm., tunt, glest ställe. — adv., sällan ; di
f-, sällan.
rad Óre sm., tunt, glest ställe; öppen plats.
radunaménto sm., samling, hop, hög.
radunanza sf., sammankomst, -träde ; möte.
radunáre va., [hop-, för]samla, [åter] förena.
f~si, [för]samlas.
radunata sf., sammankomst, -träde; möte.
radúno sm., mängd, skara, hop.
27
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
