Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Italiensk-svensk ordbok - R - ristorativo ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ristorativo a., stärkande, vederkvickande,
ristoratóre a.. stärkande, styrkande,
vederkvickande. — sm., återupprättáre &c.;
re-stauratör. värdshusidkare.
ristoratrice sf., en som återupprättar &c.;
restaura tris,
ristóro sm., [skade]ersättning ;
iståndsättande, restaurering; (fig.) lättnad, tröst,
hugnad; dar — a, vederkvicka, krya upp,
stärka.
ristrettaménte adv., inskränkt; sparsamt,
knappt; kort[fattadt], i [a[i] korthet,
ristrettézza sf., inskränkthet, trånghet ;
knapphet; inskränkta villkor,
ristrettivo a., inskränkande,
ristrétto I. pp. af ristringere. — II. a., trång,
smal, knapp ; inskränkt, tillbakadragen;
ensidig; instängd, sammanträngd; besvärad;
brodo —, kraftig buljong; il prezzo —, det
lägsta priset. — III. sm., sammandrag,
hufvudinnehåll, innehållsförteckning;
sammankomst ; trångt pass ; lägsta pris[et]
[på en vara] ; a —, mellan fyra ögon ; al
—, korteligen, med ett ord; in —, kort
[-fattadt], i sammandrag,
ristrign... se Hstring...
ristringere va., åt-, till-, hopdraga &c., göra
trängre, smalare, taga in, a.: begränsa,
sätta gräns för; inskränka, förminska;
innesluta, -spärra. ~si, bli trängre, smalare,
afsmalna, krympa; fastáre tillknytas &c.;
(fig.) inskränka sig, nöja sig (a med); —
nelle spalle, rycka på axlarna; — nei panni
(inelle spese) lefva knappt; — al
necessario, inskränka sig till det nödvändigaste,
ristringiménto sm., sammanträngning,
-tryckning, -pressning ; afsmalnande,
förträngning ; inskränkning, åtdragning ; — dei
freni, tyglande,
ristringevo a., inskränkande, hämmande,
som innebär inskränkning,
ristrinzióne sf., se ristringimene.
ristuccaménto sm., tillstoppning med gips
&c.
ristUCCáre va., igenfylla, tillstoppa,
öfverdraga med gips; ingifva mot-, vedervilja,
~si, känna motvilja,
ristucchévoie a., tråkig, olidlig, odräglig,
motbjudande,
ristùcco a., uttröttad, led, utledsen ; [öfver-]
mätt; ne sono —, jag har fått nog däraf,
ristudiáre va., åter studera.
ri8tuzzlcáre va., på nytt [upp]reta, lifva,
skärpa &c. (se stuzzicáre).
risudáre vn., åter svettas, utdunsta; (metall.)
afdrifva, segra; slå sig, bli immig,
risuggellare va., åter försegla,
risólta sf., risultaménto fsm., resultat, [på-]
följd, verkan, utgång; non dare
risulta-menti di sorta, icke gifva ngt resultat,
risultante a., följande; härflytande,
uppkommande. — sf., (mek.) resultant,
rlsultánza se risulta.
risultáre vn., fölia [som verkan], vara (bli)
resultatet 1. en följd, [upp]komma, härflyta;
framgå, -träda, synas ; creditore, (hand.)
hafva fordran ; dal che risulta chiarissimo,
hvaraf tydligt framgår; risultano eletti...,
valda hafva blifvit...
risultato sm., se risulta.
risuonáre se risonare.
ri8urg... se risorg...
risurréssi sf., påsk.
risurrezióne sf., uppståndelse, uppväckande
från de döda; (fig.) oförmodadt
tillfrisknande.
risuscitaménto sm., återuppväckande;
uppståndelse från de döda.
risuscitáre va., [åter] uppväcka [till lifvet,
från de döda] ; ge nytt lif ; ingifva mod,
hopp; återupptaga, upplifva. — vn.,
uppstå [ifrån de döda].
rÌ8USCitazióne sf., se risuscitaménto.
risvegliaménto sm., [åter]uppvaknande ;
vakenhet.
rlsvegiiáre va., [åter upp]väcka; [upp]lifva;
non — il can che dorme, man skall icke
väcka björn, som sofver, «-si, [åter upp-]
vakna; fä nytt lif.
risvéglio sm., [åter]uppvaknande.
ritagliare va., formera, klippa, hugga om
igen; af-, bortklippa, -skära,
ritagliatóre, ritagliére sm., skäráre &c.;
minuthandlare, krämare,
ritáglio sm., lapp, bit, affall [efter
tillklipp-ning o. d.], afskaf, spán, skrot; afklippt
bit, stycke; vendere a —, (hand.) sälja i
minut ; ne’ ritagli di tempo, på lediga
stunder.
ritardaménto sm., ritardånza sf., dröjsmål;
fördröjande &c.
ritardare va., fördröja, -sena, -sinka,
uppskjuta, uppehålla. — vn., dröja, vara
försenad ; vara för sen[t], efter ; (om ur :) gå
efter ; ritardo di cinque minuti, min
klocka går fem minuter efter ; il treno ha
ritardato più d’un ora, tåget har kommit
mer än en timme för sent.
ritardatário sm., en som kommer för sent.
ritardativo a., fördröjande,
ritárdo sm., dröjsmål ; fördröjande ; giungere
in —, komma sent, efter; essere in —,
vara (komma) för sent, efter, dröja, söla;
senza —, ofördröjligen, oförtöfvadt.
ritassáre va., åter beskatta,
ritégno sm., för-, inne-, kvarhållande ;
hållhake, hämsko; hinder, värn, skydd;
försynthet. måtta, hofsamhet, blygsamhet;
senza —, oförsynt, oblygt, skamlöst;
oförbehållsamt; non aver — di. leke sky att.
ritemperáre va., åter lugna, stilla, mildra;
0 härda om igen; (fig.) stärka, styrka, ge
ny kraft åt. «-si, stärka sig, få ny kraft,
riténdere va., åter utspänna, åter sträcka,
ritenénza sf., tillbakahållande &c.
ritenére va., kvar-, bibe-, åter-, tillbaka-,
inne-, af hålla; hålla ! styr, hejda,
uppehålla, hindra; fasttaga, fängsla, arrestera;
draga af [från en summa] ; innehafva. äga;
ha kvar; ej släppa; roa, underhålla; leda;
behålla i minnet; komma ihåg, inprägla i
minnet; «— come (Per), anse som. ~si,
[af]hålla sig ; lägga band på sig, behärska
sig; tro sig, anse sig; anses,
ritenitiva sf., minne[sförmåga],
ritentáre -va., försöka fl nyo.
rìtentrva se ritenitiva.
riten ùta se ritenzione.
ritenutaménte adv., med försynthet,
ftrbe-håUsaint; med måtta, hofsanjt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
