Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Italiensk-svensk ordbok - R - ritrasformare ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ritrasformáre va., ⚓ nyo omdana, ombilda,
omgestalta,
ritraslatáre se abbadia.
ritraspórre va., åter transportera, förflytta,
ritrátta sf., (hand.) ritratta, åter-, motväxel;
se äfv. ritirata.
ritrattábile a., som kan tagas tillbaka,
återtagas.
ritrattaménto sm., se ritrattazione.
ritrattáre va., åter behandla, underhandla
om &c. (se trattáre) ; återtaga, -kalla, taga
tillbaka; porträttera, göra [ngns] porträtt,
~si, taga tillbaka sina ord, åtra sig.
ritrattazióne sf., återtagande, -kallelse,
ritrattista sm., porträttmålare,
ritrátto pp. af ritrarre. — sm., porträtt ;
(fig.) afbild; berättelse, skildring;
tillflyktsort ; följd, resultat ; hvad ngt inbringar,
inkomst; pare il — di suo padre, han är en
afbild af sin far.
ritraversáre va., åter gå, fara, etc. igenom
1. öfver &c. (se traversare).
ritrécine sf., kastnot, ryssja; $ kvarnränna;
andare a —, gå under,
ritrrncláre va., skära om i små bitar,
ritritáre va., stöta, hacka om [igen],
ritrombáre vn., ånyo trumpeta.
ritroncáre va., åter afskära, stympa,
ritrósa sf., ryssja; ett slags fågelnät; krok,
krök.
ritrosággine se abbadia.
ritrosaménte^rf»., motvilligt; tvärvulet; med
pryderi, med tillgjord blyghet,
ritrosfa, ritrositá sf., tredska, trilskhet;
egensinne; motvilja; sipphet, pryderi &c. (se
följ.).
ritróso a., motvillig; kärf, sträf; tvärvulen,
egensinnig; nyckfull, kinkig, omedgörlig;
sipp, pryd, tillgjord. — sm., öppning på
en ryssja; öppning på ett fågelnät; a —,
mot luggen, mothårs ; tvärt emot; tvärt om,
bakvändt; baklänges; mot önskan,
ritrovábile a., som kan påträffas &c.
ritrovaménto sm., påträffande &c.; upptäckt;
påfund; fynd.
ritrováre va., återfinna, -få, -vinna, få reda
på, komma på [igenj; känna igen;
upptäcka, uppfinna; finna [på], påträffa;
retuschera; noga genomsöka, ~si, åter [be-J
finna sig ; vara närvarande, befinna sig ; åter
finna &c. hvarandra; återfinnas &c.; [-[kunna[-] {+[kun-
na]+} återfås &c.; känna igen sig, komma till
rätta, taga sig fram. reda sig.
ritrováta sf., ritrováto fsm., uppfinning,
upptäckt; påhitt, påfund; fynd; utväg, råd;
församling, sällskap,
ritrovatóre sm., uppfinnare,
ritróvìo, ritróvo sm., sällskapskrets, klubb,
aftonsamkväm; mötesplats; tillhåll,
rlttaménte adv., rakt. rätt [upp, fram]; i rak
linje.
rítto I. a., upprät[t], stående; [lod]rät, rak;
upprättstående; höger; state — / håll eder
rak; rittil stigen uppl — II. adv., rakt,
rätt [upp, fram]. — III. sm., rät[sid]a ; ogni
.» /ta »/ stto r-trz/escio. hvaije medalj har
sin frånsida,
rítto rovèscio adv., omvändt, afvigt.
rituale sm., kyrkohandbok, ritual. — a., som
angår kyrkobruk.
ritualista sm., författáre till kyrkohandbok,
rituffáre va., åter, om igen [ned]sänka,
«doppa. ~si, dyka ned igen, doppa sig,
doppas igen.
rituraménto sm., tillstoppning &c.;
förstoppning.
rituráre va., igenfylla, -proppa, -stoppa,
stoppa till; korka igen; dikta, kitta, ~si,
igenfyllas &c.
riudlre va., åter höra, höra om igen.
riügnere, riùngere va., smörja om Igen.
—Si, (fig.) åter komma sig upp.
riunióne sf., [åter]förening ; samling,
sammankomst, möte ; sammanslagning ; punto
di —, samlings-, föreningsplats, -punkt;
skärningspunkt för järnvägar,
riunire va., återförena; förena, [hop-, upp-]
samla ; få [ihop], föra tillsammans, försona,
förlika, ~si, [åter]förena sig [med [-hvarandra[-] {+hvar-
andra]+} &c.; sammanträda, komma
tillsammans; hopläkas; försonas,
riunitivo a., (läk.) hopläkande, helande.
riùnto a. o. pp. (af riügnere), nedsmord;
som kommit sig upp.
riuscfbile a., som kan lyckas,
riusoibiiitá sf., möjlighet att lyckas; [-[lycklig[-] {+[lyck-
lig]+} utgång,
riusciménto sm., lycka, [lycklig] utgång,
riuscire vn., gå ut igen; komma ut igen;
härröra ; lyckas, göra lycka ; slå väl ut, gå
väl (bra) ; blifva ; synas, vara ; ernå, uppnå,
vinna ngt; leda till; komma till ngt slut;
gå ut på; vetta [åt] ; leda fram [ti[l] ; non —,
— vano, misslyckas ; non ci riesco, jag
lyckas icke, jag kan icke ; ció mi riesce nuovo,
det är mig alldeles nytt; — [cT]utile, — a
profítto, lända till [ngn] nytta ; dove riesce
questa via} hvart leder denna gata?
riuscita sf., lycka; [lycklig] utgång,
framgång ; aver la — in, hafva utgång åt, vetta
åt; leda fram till.
rfva sf., [flod-, hafs-, sjö]strand; trakt; mål;
— —, längs stranden,
rivaccináre va., omvaccinera.
rivaccinazióne sf., omvaccinering.
rivággio sm., se riva.
rivagliáre va., sålla om Igen.
rivale sm. o. sf., medtäflare, rival. — a.,
täflande.
rivaleggiáre vn., täfla, rivalisera,
rivalérsi vr., repa sig, åter resa sig,
komma sig före [igen], taga upp sig ; taga
skadan igen (su på) ; betjäna sig, begagna sig.
rivale8Cénza sf., tillfrisknande,
rivalicáre va., åter passera, öfverfara, -gå,
tåga öfver,
rivalitá sf., täflan.
riválsa sf., ersättning, revanche; (hand.)
ritratta, motväxel.
rivangáre va., hacka 1. gräfva upp fgen;
(fig.) rifva upp ; göra nya efterforskningar,
rlvarcáre se abbadia.
rivedére va., återse, se [om] igen; återfå;
genomse, revidera, åter granska; utspy;
kritisera; rätta, korrigera; a rivederci, a
rt-vecler-Za. adjö, farväl £s» längre]- Si,
återse hvarandra,
rivediménto sm., granskning, [nytt]
genomseende.
riveditóre vsm., kontrollant, revisor.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
