Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Italiensk-svensk ordbok - R - ronzino ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ronzfno sm., medelstor hingst; hästkrake,
ronzio, rónzo sm., brummande, sorlande,
ronzóne sm., stor hingst; stor fluga, humla;
(fig.) F kärlekskrank älskare,
rórido a., daggbestänkt, daggig;
daggalst-rande.
1. rósa (uttal, med öppet o och tonande s)
sf., I. [törn]ros; juvelros; bandros, rosett;
kokard; rosfönster; ljudhál [i [-musikinstrument];-] {+musikinstru-
ment];+} lista på dem, som föreslås till
promotion 1. utnämning ; (fig.) behag,
skönhet ; — canina, nyponblomma, -buske ;
— delle Alpi, alpros ; — dei venti, Æ,
kompassros; cor (cogliere) la —, (fig.) nyttja
tillfället ; se son rose, fioriranno, den, som
lefver, får se ; ogni rosa ha le sue spine.
ingen ros utan törnen. — II. a., rosenröd,
-färgad, ljusröd, skär; rosen-. — III. sm.,
rosenfärg, skärt.
2. rósa (uttal, med slutet o och tonlöst s) sf,
klåda, stickning [i huden] ; skölgång,
regnflod.
Rósa sf., (np.) Rosa.
rosáceo a., rosenfärgad, -röd; (bot.) rosar-
tad, -formig; le rosacee, rosfamiljen,
rosáio sm., rosen- 1. törnrosbuske ;
rosenhäck, -plantering, -gård.
Rosália sf., (np.) Rosalie,
rosário sm., rosarium, rosenkrans (större
radband); paternoster; dire il —, bedja
ett paternoster,
rosáto I. a., rosen-; olio —, rosenolja;
Pasqua rosata, pingst. — II. sm., en sorts
tyg.
ros biffe sm., (kok.) rostbiff,
rosecchiáre se rosicchiáre.
rosellina sf., liten ros; smörblomma,
róseo a., rosenfärgad, röd, skär.
roséto sm., rosenhäck, -plantering, -gård.
rosétta sf., liten ros ; rosett, bandros ; röd-
krita; stjärna, bläs (på en hästs hufvud),
rosicánte a., gnagande. — sm., (zool.)
gnagare.
rosicáre va., gnaga [på] ; chi non risica, non
rosica, våga vinna, våga tappa,
rosicatúra sf., gnagning ; gnaget ställe,
rosicchiánti sm. pl., (zool.) gnagare,
rosicchiare va., gnaga [på, sönder], äta [sig
in i] ; fräta [på, upp, sönder], túra [på] ;
knapra [på],
rosicchio sm., brödkant,
rosicchio sm., gnagning.
rosignuólo se abbadia.
rosmarino sm., rosmarin.
Rosmunda sf., (hist.) Rosamunda.
1. róso (uttal, med öppet o) sm.,
rosenbuske.
2. róso (uttal, med slutet o) pp. af rodere.
rosoláccio sm., (bot.) åkervallmo,
rosoláre va., bryna, brunsteka.
roso låta Sf, (kok.) ett slags små köttpastejer.
rosolia sf., (läk.) mässling.
rosólio sm., ett slags likör.
rosóne sm., stor ros; (ark.) rosett; hjul-,
rosfönster j (boktr.) finalstock, slutvignett.
róspo sm., padda; p fuling, »markatta»,
rossástro a., rödaktig,
rosseggiánte a., som stöter i rödt.
roseeggiáre vn., stöta i rödt.
rossélla se corbezzola.
rossélio se arbuto.
rossétto a., rödaktig, -black, -hårig. — sm.,
rödt, rödfärg, rödt smink ; darsi il —,
sminka sig.
rossézza sf., röd färg, rodnad,
rossiccio, rossigno a., rödaktig.
Rossini (Gioachino) sm., (hist.) ital.
kompositör (1792—1868).
rósso I. a., röd ; eldröd, blodröd ; rödbrun ;
rödhårig, -black; diventar —, bli röd,
rodna. — II. sm., röd färg, rödt, rödfärg, röd
smink; rödhårig karl; (fig.) republikan,
liberal ; scaldare al —, rödglödga; — d’uovo.
äggula ; — di sera buon tempo si spera.
när himmeln är röd på kvällen, kan man
vänta vackert väder följande dag.
róssola sf., en ätlig svamp,
rossóre sm., röd färg, rodnad; röd fläck [på
huden].
rósta sf., takfläkta; flugviska; rundt 1. ovalt
fönster; galler för ett dylikt; (fig.) hinder;
— da orecchi, örhänge,
rosticcière sm., stekhandlare,
rostrále a.: colonna —, (antik.) »rostrata co»
lumna».
rostráto a.,(naturv.) spröt-, näbblik; se
äfven föreg,
róstri sm. pl., (antik.) rostra.
róstro sm., näbb; (naturv.) spröt; & skägg
på skepp, skeppssnabel.
rosóme sm., afgnaget hö 1. halm ; kvarlefvor
af hö 1. halm.
rosUra sf., ätande, gnagande; malätet, rått-
gnaget ställe, kvarlefva, rest,
róta se ruota.
rotábile a., körbar; kör-. — sm., fordon,
åkdon.
rotáia sf., hjulspár; — [di ferro], [järnvägs-]
skena, -spár.
rotaménto sm., rotation, kringsvängning.
rotáre va., rulla, [komma att] svänga rundt,
omkring; rådbråka, stegla. ~si, gå
omkring [som ett hjul], rulla, svänga rundt,
rotera.
rotáto a. o. PP„ försedd med hjul ; hjulfor-
mig; steglad, rådbråkad,
rotatório a., hvirflande, kringsvängande;
roterande. — sm., (anat.) muskel, som vrider
ögat; (zool.) ett slags infusionsdjur.
rotazióne sf., rotation, kringsvängning;
kretslopp; rullning,
roteåre se rotáre; (äfv.) breda ut stjärten
(om påfågeln),
rotèlla sf., litet hjul; (förd.) rundsköld;
rund[skuren] skifva; (anat.) knäskål,
rotino sm., triss-, rullhjul ; framhjul,
rotolaménto sm., rullande &c.
rotoláre I. va., [fram-, ned-, ihop]rulla ;
vältra, välta ; låta svänga rundt ; — le scale,
ramla ned för trapporna. — II. vn., rulla
[fram, ned], trilla [ned], tumla, ~si, rulla
sig, vältra sig.
rótolo sm., rulle; andare a rotoli, falla i
ruiner, förfalla; (fig.) stupa, ramla öfver
anda.
rotolóne sm., ramlande, kullerbytta. — adv..
hufvudstupa, Öfver ända.
rotolóni adv., hufvudstupa, öfver anda.
rotónda sf., rotunda,
rotondaménte »dv.. cirkelrunda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
