Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Italiensk-svensk ordbok - R - rotondare ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
rotondáre va., [afjrunda ; göra rund,
rundskara.
rotondeggiáre vn., vara nästan rund. — va.,
[af]runda, göra rund, rundskära.
rotondézza, rotonditá sf., rundhet,
rundning-, klotform ; F korpulens, fetma ; per
rotonditá di cifre, i rundt tal.
rotóndo a., rund; tavola rotonda, table
d’hóte; (riddarv.) Runda bordet,
rotóne sm., ett stort hjul ; Æ, kurs ; en sorts
fisk.
rótta sf., [upp]brytande, brytning, inbrott;
nederlag, vild, oordnad flykt;
öfversvämning ; £ kurs, kosa ; bestörtning; mettere in
—, slå på flykten ; andare in —, bli slagen
på flykten ; far —, styra kurs ; fare la
—, bana väg genom snön ; venire (essere)
alle rotte, bli osams, oense med ngn; a
— [di col[o], hufvudstupa, hals öfver
hufvud ; högst illa, uselt ; piovere a —,
stört-regna.
rottáme sm., skärfvor, bitar, fyllnadsgrus.
rottaménte adv., häftigt; skyndsamt.
Rotterdamé8e a. (sm.), från Rotterdam.
Rotterdåmo Sf, (geogr.) Rotterdam,
rótto I. pp. (af rompere), [af]bruten &c.;
alldeles uttröttad, genomtrött, sönderbråkad,
förbi, etc.; van (a vid); rutinerad; häftig,
uppbrusande; bragt i oordning, slagen på
flykten; numero —, bråktal; — alla pioggia,
mycket regnig. — II. sm., [sönder-, upp-]
brytande, brytning; (i //.) bråktal; uscirne
pel — della cuffia, komma helskinnad ur
klämman, ur spelet,
rottório sm., frät-, brännmedel; fontanell;
skåra, snitt [i ett träd],
rottura sf., [sönder-, upp]brytande, -brytning;
brutet ställe, brott ; spillra ; (läk.) bristning,
bråck, ruptur; (fig.) brytning; ovänskap;
venire a —, bli oense,
rótula sf., (anat.) knäskål,
rováio sm., nordanvind; dar (trarre) de’
calci al —, p bli hängd,
rovèlla sf., rovéllo fsm., raseri, ursinne,
vrede.
roventáre va., rödglödga.
rovènte a., [röd]glödgad ; glödande,
glödhet; (fig.) brinnande, hetsig, våldsam,
eldig; eldröd,
roventino sm., stekt blodkorf.
róvere sm., (bot.) järnek.
Roverédo sf., (geogr.) stad i italienska
Tyrolen.
roveréto, roverla sf., järnekskog,
róvero se abbadia.
rovescia sf., [upp]slag.
rovesciaménto sm., kullkastande &c.; om-
störtning.
rovesciáre va., slå, stöta, kasta, störta, etc.
omkull, kullslå, -kasta ; öfverändakasta,
omkasta, -stjälpa, -störta; vända upp o. ned
[på], slå ut; kasta huller om buller;
stjälpa, välta [med]. — vn. o. ~si, vändas upp
o. ned, störta, falla omkull, kasta sig
baklänges, kastas öfver ända, utstjälpas &c.;
kantra; rusa, störta sig (su öfver),
rovescfna sf., en sorts kortspel [hvari den
vinner, som får minsta poängantalet],
rovèscio I. sm., afvig-, från-, baksida; (fig.)
motsats ; en sorts ylletyg ; os-, störtregn ;
störtskur ; (fig.) skur, störtsjö ; förebråelse,
läxa; olycka; a 1. da[t] —, afvig[t], ut o.
in ; för-, bakvändt ; prendere (pigliar) le
cose a —, illa upptaga ngt; — di bastonate,
kok stryk; — [di fortuna], motgång,
motighet. — II. a., omvänd, vänd med
afvigsidan utåt; liggande på ryggen,
tillbakalutad.
rovescióne sm., afvig-, frånsida ; slag med
afviga handen. — adv., baklänges,
rovescióni adv., baklänges, på ryggen,
rovéto sm., björnbärshäck, fält, öfvertäckt
med törne ; il — ardente, (bibi.) den
brinnande busken,
rovigliáre se rovistáre.
Rovigo, Rovigo sf., (geogr.) stad i Italien,
rovina sf., ruin, förfall, förstöring;
under-gång, fördärf, fall; (mest i pl.) lämningar,
grus o. sten efter en byggnad, ruiner ;
häftighet, våldsamhet; andare, cadere in —,
falla i ruiner, förfalla, instörta, luta till
undergång; mandare in —, lägga i
ruiner, förstöra, ruinera, bringa på fall, störta;
a —, fort, hastigt; i riklig mängd,
rovinaménto sm., förstörande &c.; förstöring,
rovi náre va., lägga i ruiner, nedrifva,
förhärja, ödelägga, förstöra, -därfva, ruinera,
bringa på fall, störta [i fördärfvet] ;
under-gräfva. — vn., rasa, ramla, störta in I. ned,
sammanstörta; falla ned. ~si, ruinera,
förstöra &c. sig; förfalla; förstöras, bli
förstörd; F bryta halsen af sig.
rovinaticelo a., förfallen, fallfärdig,
rovinio sm., buller» larm, dån; bråddjup,
brant, afgrund ; ras, fall, förstöring,
rovinosaménte adv., på ett ruinerande sätt;
häftigt, ursinnigt, våldsamt,
rovinóso a., ruinerande, förstörande; häftig,
våldsam, strid,
rovistáre, rovistiáre va., gräfva, söka, leta
i, genomgräfva, -söka, vända upp o. ned
på, kasta huller om buller.
róVO sm., (bot.) björnbärsbuske; (äfv.) bål;
«— ideo, hallonbuske,
rózza sf., hästkrake, skinkmärr,
rozzaménte adv., groft &c.
rozzézza, rozzitá sf., bondaktighet; grof-
het; sträfhet, råhet &c.
rózZO a., grof, simpel; rå, ohyfsad;
bond-aktig; landtlig, landt-; sträf, hård, skroflig,
skarp, ojämn, knagglig; rå, oarbetad,
oförädlad, oslipad,
róba sf., stöld, roffande, rofferi; plundring;
mettere a —, plundra, gifva till spillo;
pris-gifva ; andare [via] a —, hafva strykande
åtgång, gå fort åt.
rubacchiáre va., snatta, stjäla, skoja, knipa;
roffa [till sig],
rubacuóri sm. o. sf., »hjärteröfvare»,
behagsjuk, kokett person ; adonis ; kokett,
rubagióne sf., rubamén.o sm., stöld,
snatteri.
rubáre va., [be]stjäla ; begå stöld [mot]; [-[un-dan]snatta,-] {+[un-
dan]snatta,+} bortstjäla (a från); bortsnappa,
be-, frånröfva, fråntaga, afhända ; roffa åt
sig ; aflocka ; — sulla sporta 1. sulla spesa
di casa. sko sig på uppköp,
rubatóre sm., rubatrice fsf., tjuf.
róbblo se abbadia.
rubboláre vn., brusa (om hafvet).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
