Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Italiensk-svensk ordbok - S - saio ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sáio sm., lifrock, öfverrock, kappa; fordom
bruklig krigsdräkt,
sáia sf., sal; [mottagnings-, sällskaps]rum ;
salong; sjuksal; $ hjulax; (bot.) starr; —
t?aspetto, väntsal ; — da pranzo, matsal ;
— darme, fäktsal.
salácca sf., en sorts sill, sardell.
satáce a., kättjefull, slipprig,
salacitá sf., kättja, vällust.
salaiuölo sm., saltsjudare; salthandlare,
saiamándra sf., (zool.) salamander.
8alåme sm., metvurst, korf; salt fläsk; (fig.)
rå, ohyfsad person,
salamelécche sm., [djup] bugning,
vördnadsfull hälsning.
Salamina sf., (gam. geogr.) Salamis,
salamlstro a., själftillräcklig, -klok, dryg,
viktig. — sm., förståsigpåare ; inbillad lärd,
pedant.
salamóia sf., saltlake; (kok.) marinad.
8alamoiáre va., lägga i saltlake ; (kok.)
mari nera.
saláre va., salta [på], insalta; begära för
mycket för; F skolka [skolan],
salariáre va., aflöna, besolda.
salariáto sm., löntagare,
salário, saiáro sm., [års]lön, arfvode; (fig.]
strafF.
salassare va., åderlåta; låta blodet afrinna
från [kött]; F preja, pungslå.
8alåS80 sm., (läk.) åderlåtning; F kännbar
utgift.
8alataménte adv., på ett mustigt, grofkor-
nigt &c. sätt ; allt för dyrt.
Saláto a., salt[ad]; kvick, bitande, skarp;
pepprad, mustig, grofkornig; allt för dyr;
roba salata, salt kött; pagarla salata,
betala dyrt; (fig.) få hårdt umgälla; costáre
—, vara mycket dyrt.
salatúra Sf, [in]saltning.
salávo, salavóso a., smutsig, osnygg.
Salcéto sm., lund, plantering af pilträd ; (fig.)
förvirring ; förlägenhet,
salciáia sf., häck af pilträd,
salcfccia se abbadia.
sálcio sm., (bot.) pil, -träd, sälg, vide; —
piangente 1. di Babilonia, tårpil.
salci[U]Öio sm., bast af vide.
sálda sf., stärkelse; flytande gummi, klister,
saldaménte adv., fast, stadigt &c. (se saldo).
saldaménto sm., $ lödning, svetsning;
betalning; afslutning af räkenskaper,
bokslut.
saidáre va., ⚓ [hop]löda, -välla, svetsa;
samman-, hopfoga, få igen 1. ihop ; (hand.)
likvidera, betala [ett saldo], afsluta [-[räkenskaper];-] {+[räken-
skaper];+} granska o. godkänna [räkningar],
kvittera; stärka [linne, etc.],
saldatóio sm., ø lödkolf. -bult.
saldatura sf., ⚙ lödning, svetsning;
lödningsställe ; lödten ; — forte, slaglod, hårdt
lod.
saldézza sf., fasthet, stadga, stadighet, kraft.
Såldo I. a., fast, stark. stadig, säker;
stadgad ; ståndaktig, orubblig ; oföränderlig,
stadigvarande, bestående; likviderad ; star
—, hålla stånd, stå fast. — II. adv., fast,
stadigt; — / friskt modi hurtigt i stå på digl
— III. sm., (hand.) [betalning af en [-räknings[-] {+räk-
nings]+} saldo, öfverskott, afslutning’ af rä-
kenskaper, likvid, räknings granskning o,
godkännande ; fare il — a, likvidera,
betala ett saldo; sul —, på allvar.
8åle sm., [kok]salt; (fig.) kvickhet, skärpa;
smak; — granito, fint salt; — gemma,
bergsalt; dolce di —, fadd, smaklös; dum;
slö; aver — in testa (zucca), ha förstånd,
inte vara dum af sig; saper di —, smaka salt;
vara obehaglig; — d’Inghilterra, (farm.)
engelskt salt ; senza mettervi su ni — nè
olio, nè — nè pepe, utan hänsyn ; utan att
[vare sig] lägga till 1, taga från ngt; senza
—, fadd, smaklös.
Salérno sf., (geogr.) stad i södra Italien,
salétta sf., liten sal.
salgèmma sm., bergsalt.
saliáre a. (sm.), salisk, salier; präktig,
salibile a., som kan bestigas,
salicástro sm., (bot.) vild pil.
sálice m. fl., se salcio, etc.
Sálico a., (hist.) salisk.
salicórnia sf., (bot.) glasört.
Saliénte a., framstående, märkvärdig,
anmärkningsvärd.
Salièra sf., saltkar; saltverk,
salifero a., salthaltig.
salificábile a., (kem.) saltbildande,
salificáre va., (kem.) förvandla till salt.
Sálii sm. pl., (hist.) salier.
saliménto sm., bestigande &c.
salina sf., saltgrufva; -verk, -sjuderl.
salinarólo sm., saltsjudare.
salinature se abbadia.
salino a., saltaktig, salt-.
Sái io sm., (gam. hist.) salier, Mars* präst. —
a., salisk.
Salire va., gå, stiga, fara, komma, etc.
uppför; gå &c. upp i, på; bestiga. — vn., gå,
stiga (klifva) upp; gå (bära) uppför; stiga,
ökas, stegra sig ; höja, resa sig, skjuta upp;
uppgå, belöpa sig (a till) ; — in ira, råka
i vrede.
Salisburgo sf., (geogr.) Salzburg,
saliscéndi sm., [dörr]klinka ; ojämn, backig
väg.
salita sf., väg uppför, uppgång;
uppförsbacke, sluttning; uppstigande, -ning,
bestigning,
salitóio sm., steg; stege,
saliva sf., spott, saliv.
8alivåle a., (anat.) spott-, saliv-.
Saliváre vn., salivera; fare —, befordra
spottafsöndringen. — a., se salivale.
salivatório a., spottdrifvande.
salivazióne sf., (läk.) spottafsöndring.
Sallùstio sm., (hist.) Sallustius,
sálma sf., stoft, lik, död kropp; ett [-[spann-må[s]mått-] {+[spann-
må[s]mått+} [begagnadt särskildt på Sicilien];
[skepps]last ; (fig.) kval, börda.
8almåstr0 a., salt[vattens]-.
salmeggiaménto sm., psalmsång.
Salmeggiáre vn., entonigt uppläsa [psalmer
i kyrkan]; sjunga psalmer. — va., lofprisa,
förhärliga.
8almer(a sf., [fä[t]tross ; bagage,
salmi sm., (kok.) salmi, ragu [på fågel],
salmiaco sm., salmiak.
salmista interj.. Gud bevare oss därifrån!
sal mista sm., psalmförfattáre, psalmist;
psalmbok ; psaltáre.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
