- Project Runeberg -  Italiensk-svensk ordbok /
469

(1940) [MARC] Author: Carl A. Fahlstedt - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Italiensk-svensk ordbok - S - sano ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


•åno a., sund, hälsosam, frisk; hel,
oskadad; sann, riktig; numero —, helt tal; —
come un pesce (una lasca), frisk som en
nötkärna; st a[t è] —/ må väll — di mente.
som har sitt fulla förstånd ; — e salvo,
helbrägda, oskad[a]d, välbehållen, rask och kry.
6ånsa sy., grums af krossade oliver,
sanscrit[t]o sm., sanskrit.
Sansóne sm., (hist.) Simson,
santabárbara sf., & arkli (krutdurk),
santa cróce sy, abc-bok, alfabet; (fig.) första
grunderna af konst, vetenskap, etc.
Santamaria sy, (bot.) svensk salvia,
eantaménte adv., heligt,
santaréllo se santerello.
santélmo sm., elmseld,
anteréllo sm., litet helgon; skrymtáre,
skenhelgon, sipp.
santése sm., klockare, kyrkvaktáre ;
skenhelgon.
oantificaménto sm., helgande, helgelse &c.
santificáre va., helga, heliggöra, -hålla; fira.
vn., bli helig,
santificánte a., helgande, heliggörande,
santifìcatóre sm., heliggöráre.
6anti1ìcazióne sy., helgande, helgelse,
santifìcétur sm., skrymtáre, hycklare,
skenhelgon.
santimónia sy, helighet, heligt väsen.
8antinffzza sm., hycklare, skenhelgon, sipp
person.
santfno sm., liten helgonbild.
Santippa sy. (np.) Xantippa.
santissimo a., mycket helig, heligast; (subst.:)
il Santissimo, det hel. Sakramentet,
santitá sy, helighet; helgd.
8ånt0 I. a., helig; sankt; from, gudíruktig;
salig; la santa sede, påfvestolen; il
padre, påfven; acqua santa, vigvatten;
campo —, kyrkogård; tutto il — giorno,
tutta la santa giornata, hela [Guds långa]
dagen ; la settimana santa,
dymmelvec-kan ; giovedì —, skärtorsdag; venerdì —,
långfredag ; di santa ragione, rikligt, i
öfverflöd, grundligt. — II. sm., helgon, -bild;
kyrka ; tutti i santi, (äfv.) allhelgonadag ;
aver qualche — in paradiso, hafva
inflytelserika beskyddare ; giocáre a santi e
cappelletti, spela krona o. klafve; avuta la
grazia, gabbato lo —, otack är världens lön;
mettere in —, kyrktaga [en [-barnsängs-kvinna].-] {+barnsängs-
kvinna].+}
Santócchio sm., hycklare, skenhelgon.
Sántola sy, gudmo[de]r.
eántoio sm., gudfa[de]r.
santóne sm., ett slags mohammedansk munk;
skenhelgon, hycklare,
santónia, santonina sy, (bot.) gråbo; seme
di —, (kem.) santonin.
santoréggia sy, (bot.) kyndel, safver.
santuário sm., helgedom ; sanktuarium.
Sånzio (Raffaéllo) sm., (hist.) Rafael
(berömd ital. målare 1483—1520).
sanzionáre va., bekräfta, stadfästa,
sanktionera, gifva helgd åt.
sanzióne sy, bekräftelse, stadfästelse, helgd;
förordning, lag; bestämmelse.
Sápa sf., drufsaft, inkokad till honungs
tjockhet.
sapére I. va., veta; kunna; få veta (höra,
läsa), ha 1. få reda på, känna [ti[l] ; veta
att, förstå att (lyckas) ; — a mente, kunna
utantill ; — fare, — il proprio conto, vara
skicklig, fintlig ; — da buonayonte, [få] veta
(erfaraj från säkert håll ; — l’italiano,
kunna italienska ; far —, låta veta, underrätta,
tillkännagifva; kungöra; — grado, vara
tacksam (di för), vara nöjd; —/ar lunga.
känna en sak i grund; vara listig, fintlig;
si sa, man vet, det är bekant ; non
saprei, jag kan icke, jag vet icke ; per quello
ne so 1. che io sappia, så vidt jag vet;
so per 1. di molto, jag är alldeles okunnig
därom ; non — più in lá, icke se längre
än näsan räcker, rätta sig efter skenet;
sapete > sai? vet du hvad ? hör pål — II. vn.,
smaka, lukta, ha smak 1. lukt (di af) ; —
di. (äfv.) tyckas, synas, förefalla; — di
geometria, etc., vara hemma i geometrien,
etc.; — di buono, smaka 1. lukta godt ;
non — di buono, icke arta sig bra ; mi sa
bene 1. male, jag är nöjd 1. förtretad öfver;
mi sa mille anni che, jag längtar ifrigt
efter att. — III. sm., insikter, kunskaper,
lärdom.
8apévole a., medveten,
sapidézza sf., smak, -lighet.
Sápido a., som har smak, smakande,
sapiénte a. (sm.), lärd [man]; kunnig,
insiktsfull, konsterfaren ; vis.
sapienteménte adv., lärdt; sakkunnigt, med
insikt.
sapientino a., hörande till universitetet I
Pisa o. i Rom.
sapiènza Sf, lärdom, kunskaper, insikter;
vishet, visdom, förstånd; la Sapienza, namn
på universitetet i Pisa o. i Rom.
sapienziáli a. pl.: i libri <*>. Salomos böcker,
saponáceo a., såpartad; tvålaktig.
Saponáio sm., tvål-, såpfabrikant,
-handlande.
saponária sf., (bot.) såpnejlika.
saponata sf., tvål-, såplödder, -vatten ; (fig.)
smicker.
sapóne sm., såpa ; tvål ; bolla di —,
såpbubbla ; dar del — ad uno. (fig.) smickra
ngn; pigliáre il —, (fig.) låta muta sig.
saponèlla se saponaria.
saponeria sf., såp-, tvålfabrik.
Saponétta sf., tvål; raktvål; fickur med
dubbelboett.
saponificáre va., förvandla till tvål, såpa.
saponificazióne sf., tvål-, såpbildning.
sapóre sm., [ett ämnes] smak; doft,
anstrykning ; (fig.) smak, behag ; di mezzo —.
söt-sur.
saporlfico a., smaklig.
saporire va., göra smaklig, välsmakande,
sätta smak på.
saporitaménte adv., smakligt; angenämt;
af hela sitt hjärta, duktigt, grundligt ; med
god smak.
Saporito a., välsmakande, smaklig, saftig;
aptitlig, pikant ; angenäm» behaglig ; kvick,
spirituell, snillrik; (fig.) mustig, pepprad.
— adv., smakligt; angenämt,
saporositá sf., smaklighet, god smak.
saporóso se abbadia.
8appiénte a., pikant, som har stark. frän
smak; härsken, amper; se äfv. sapiente.


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Dec 20 20:03:50 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/itsv1940/0481.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free