Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Italiensk-svensk ordbok - S - saturazione ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
saturazióne sf., (kem.) mättande, mättning.
saturnale a., saturnisk; feste saturnali,
sa-turnalier.
Saturnino sm., saturnisk; tungsint,
svårmodig, mjältsjuk ; (läk.) framkallad af bly :
colica saturnina, blykolik.
Satórno sm., (myt., astron.) Saturnus,
saturno sm., (kem.) bly.
sáturo a., (kem.) mättad.
Saul, Saùlle sm., (hist.) Saul.
sauriáni sm. pl., ödlor,
saúrio sm., ödla.
Sáuro I. a., brungul, fuxröd (om hästar);
a-ringa saura, böckling. — II. stn.. fux.
Savério sm., (np.) Xaver,
saviaménte adv., vist, klokt &c. (se savio).
saviézza sf., vishet, -dom, förstånd &c. (se
savio).
8ávÌ0 I. a., vis, klok, förståndig; bevandrad
(di i) ; snäll, beskedlig ; sedig, hygglig,
ordentlig, klok, försiktig ; savia donna,
barnmorska. — II. sm., vis, lärd [man] ; i sette
Savi, de sju Vise.
Savóia sf., (geogr.) Savoyen,
savolárdo a., savojisk. — sm., savoyard.
Savóna sf., (geogr.) stad i Norditalien.
Savonarola sm., (hist.) ital. reformator (1452
-1498).
Savóre se sapore: (äfv.) en sorts sås.
savórra se abbadia.
saziábile a., mättbar.
8aziabilstá sf., mättbarhet, mättande,
saziaménto sm. tillfredsställande &c. (se
satollare).
saziáre se abbadia.
sazietá sf., öfvermättnad, leda ; mätthet.
saziévole a., mättande ; (fig.) tröttande,
ledsam, odräglig,
sazievolézza sf., mätthet, mättnad;
öfvermättnad, leda, afsmak,
sazievolménte adv., odrägligt, tråkigt &c.
sázio a., mätt; tillfredsställd; öfvermätt, led,
uttröttad, trött (di på),
sbacceiláre va., sprita.
sbacceliatóra sf., spritning; # halfcirkel-
formig utskärning, -klippning, -rundning.
Sbacchiáre va., slå, slå ned, sönder, slå
igen. — vn., [stå o.] slå, klappa,
sbácco (a) adv., F i mängd, rikligt,
sbaciuochiáre va., jämt kyssa, pussa, «-si,
jämt kyssas, pussas,
sbaciucchio sm., ständigt kyssande.
Sbadatággine sf., ouppmärksamhet;
obetänksamhet, oaktsamhet, slarf,
sbadataménte adv., obetänksamt; utan
besinning, besinningslöst, i öfverilning.
8 b ad áto a. (sm.), ouppmärksam, tankspridd;
obetänksam, slarfvig, tanklös,
sbadigliaménto sm., gäspning, gäspande,
sbadigliáre vn., gäspa,
sbadiglio sm., gäspning, gäspande,
sbadire va., ⚙ affila ngt nådadt.
sbagiiaménto sm., misstag,
sbagliáre vn. o. — si, misstaga sig, bedraga
sigr. taga miste. — va., förfela, misslyckas
1, ta miste på; försumma; skjuta bom; 1—
la strada, ta orätt väg.
Sbáglio sm., misstag; fel, bock; villfarelse,
villa ; per isbaglio, af misstag ; chi dorme
non fa sbagli, den, som sofver, syndar icke.
8baldanzire va., kväsa, skrämma, tillstoppa
munnen pä. ~si, förlora modet, bli rädd,
skrämd.
8baidóre sm., djärfhet, öfvermod,
sbalestraménto sm., slungande &c.
sbalestrare vn., förfela, ej träffa målet;
(fig.) tala oförnuft, prata i vädret, prata
smörja. — va., slunga, kasta ; kasta (vräka)
hit o. dit, skaka; bortskicka, aflägsna; «—
le gambe, (ridk.) i gåendet kasta frambenen
utåt.
8bal68trataménte adv., obetänksamt,
tanklöst, utan besinning; i flygande fläng,
sbalestrato a., tanklös, obetänksam; djärf,
oförvägen.
sballáre va. o. vn., packa upp, ur; (fig.)
berätta, kring-, utsprida [osanningar]; p dö,
köla af ; sballarne delle grosse, ljuga groft;
essere sballáto, hafva förlorat allt [på spel],
sballatura sf., uppackning &c.
sballonáta sf., skräfvel, skryt; munväder.
Sballóne sm., skräflare, storskrytáre.
Sbalordiménto smi, bedöfning, svindel,
yrsel; (fig.) förvirring, häpnad,
sbalordire vn., bli [be]döfvad, yr [i [-hufvudet],-] {+hufvu-
det],+} förvirrad; bli förvånad, förvånas, bli
slagen med häpnad. — va., [be]döfva,
förvirra, göra yr [i hufvudet]; förvána, slå
med häpnad,
sbalorditivo a., [be]döfvande; (fig.)
häpnadsväckande.
sbalordito a., [be]döfvad, förvirrad, yr [i
hufvudet] ; förvånad, häpen,
sbalorditóio se abbadia.
sbalzaménto sm., kullkastande &c.
sbalzáre va., slå, stöta, kasta, störta
omkull, ned; (fig.) afsätta. — vn., hoppa,
springa, rusa; störta; kasta sig [hit o. dit],
sbalzáta sf., se sbalzo.
sbalzeliáre va., stöta, skaka, kasta hit o.
dit. — vn., stöta, skaka (om åkdon),
sbalzellio sm., skakning, stötning,
sbálzo sm., hopp, språng; stöt [af en vagn];
«— di temperatura, hastig
temperaturväxling; dare lo —, skicka bort, fördrifva,
sbancáre va. o. vn., (spelt.) spränga
banken [för].
sbandaménto sm., skingring åt alla håll,
upplösning,
sbandáre va., [för]skingra, kringsprida,
lösslita. ~si, skingra, söndra sig, spridas.
8bandataménte adv., i vild oordning, vind
för våg ; spridd.
8bandeggiaménto sm., [lands]förvisning.
sbandeggiare va., [lands]förvisa,
sbandellare va., taga bort järnbanden på.
Sbandiménto sm., [lands]förvisning.
Sbandire va., [lands]förvisa, bannlysa,
fördrifva ; (äfv.) återkalla ur landsförvisning;
offentliggöra. — sm., [lands]förvisning.
sbandita sf., jaktområde,
ebandito sm., landsförvist, biltog,
sbaragliaménto sm., vild, oordnad flykt
(nederlag).
Sbaragliare va., [för]skingra; kringsprida-,
-Strö ; slä pä flykten, i grund nedgöra. .— si,
skingras, spridas,
sbaraglino sm., brädspel (bräde) ;
brädspelsbord.
sbaráglio sm., vild, oordnad flykt, nederlag,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
