Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Italiensk-svensk ordbok - S - sbietolare ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
di —. in isbieco, på snedden, snedt, på
tvären.
sbietoláre vn., bli rörd, gráta.
8biettáre va., borttaga kilar, klotsar på. —
vn., packa sig bort, undan, i väg. knalla
sig af, bryta upp; snubbla, snafva.
sbigottiménto sm., bestörtning, häpnad;
förskräckelse, skräck,
sbigottire va., förskräcka, skrämma, göra
bestört, slå med bestörtning, häpnad;
förbluffa; uppröra, ~si, bli bestört,
förbluffad, häpen, förvånad,
sbilanciaménto se sbilancio.
Sbilanciáre va., bringa ur jämvikt; tynga 1.
väga ner [vågskålen]; (fig.) bringa ur
fattningen, göra försagd. ~si, bringas ur
jämvikt; taga öfverbalansen; komma i
obestånd, i olag, taga sig vatten öfver
hufvudet.
sbiláncio sm., öfverbalans; rubbadt tillstånd,
oreda, oordning, olag, brist [i kassa]; (hand.)
balans.
Sbilancióne sm., språng, skutt; a
sbilancioni, skuttvis.
Sbilénco a., krokig; krokbent; kobent.
Sbiliardáre vn., (bilj.) stöta två bollar i
samma stöt.
8birbåre, sbirbonáre vn., drifva, stryka
omkring, föra lösdrifvarlif ; tigga ; sbirbarsela,
kalasa, rumla, festa,
ebirciáre va., kika, plira, snegla på.
sbirciáta sf., förstulet ögonkast,
sbirráglia, sbirreria sf., sbirrer, polis[styrka].
sbirrésco a., som en sbirr (polis); polis-.
Sbirro sm., sbirr, polisbetjänt, -soldat; (ibi.)
spion.
sbizzarrire se abbadia.
sbloocáre va., ⚓ upphäfva blockad af.
sboccaménto sm., mynning, utlopp; utgång,
öppning.
8boccáre vn., utmynna, ha sitt utlopp,
utfalla, sluta; rycka fram [ur ett pass]. — va.,
hälla af, ut ngt litet ur [ett fullt kärl]; taga
första glaset af [en full butelj o. d.]; skada,
slå af halsen 1. pipen på [ett kärl]; (fig.)
utösa.
8boccataménte adv., oanständigt,
oförbehållsamt.
8b0CCåt0 a., ful i mun, som ej väljer sina
uttryck, oanständig, lösmunt; hårdmunt (om
hästar).
eboccatúra sf., [flod]mynning, utlopp.
8bocciáre vn., spricka ut, slå ut, öppna sig;
framkvälla.
8bóccÌ0 sm., utsprickning &c.; donna di —,
modedam, världsdam.
Sbócco sm., utmynnande, mynning, utlopp,
öppning; utgången 1. slutet på ett pass 1.
en trång väg; [fientligt] infall, utfall, -brott;
(fig.) utväg för afsättning af varor ; — di
sangue, blodstörtning.
8b0cc0ncelláre va. o. vn., äta smått o.
långsamt, knapra [på] ; skära en liten bit af,
taga små bitar af, skära i små bitar.
8b0cc0ncellatüra sf., afskuren bit, liten bit;
Sbóffo sm., puff (på ärm),
sbolgettáre va., draga fram ur ränseln,
väskan ; (fig.) utspy ; — sentenze, moralisera,
predika.
sbollire vn., upphöra att koka; (fig.) lugna
sig, stilla sig, bli lugn.
sbombáre vn., skryta, skräfla.
sbombettáre vn., pimpla, supa, anlita
flaskan.
sbonzoláre vn., nedhänga, falla ned,
dingla; ha bråck; hota att instörta (om hus).
—Si, förlyfta sig, få bråck.
Sboraciáre va., ø borttaga borax från,
befria från borax,
sbordelláre vn., föra ett utsväfvande lif;
väsnas, larma, föra väsen.
8b0rnia sf., rus, berusning; prendere la —,
berusa sig, supa sig full, ta sig ett rus;
digerire la —, sofva ruset af sig.
8borráre va., taga bort förladdningen ur;
(fig.) pladdra, sladdra om, skvallra ur
skolan med.
8b0rråt0 a., svag, kraftlös,
sborsaménto sm., utbetalning, utgift,
för-skott.
8borsáre va., utbetala, gifva ut [penningar];
lägga ut, förskottera.
sbórso sm., utbetalning, utgift, förskott;
likvid.
sboscaménto sm., skogssköfling.
sboscáre va., sköfla, nedhugga skog. —
vn. O. —Si, komma fram ur skogen.
8hottáre vn., bli mindre uppblåst, svullen;
utgjuta sin vrede. — va., taga ur tunna.
8bottonáre va., knäppa upp. — vn., ge
stickord, ~si, (fig.) öppna sitt hjärta, säga
sitt hjärtas tankar,
sbottoneggiáre va., ge stickord åt, drifva
med, förlöjliga,
sbozzacchire vn., växa präktigt, frodas,
trifvas. — va., hyfsa, civilisera,
sbozzáre va., göra [första] utkast till; grof-,
tillhugga.
sbozzatóre sm., en som gör första utkastet
till ett arbete,
sbozzatúra sf., grof-, tillhuggning &c. (se
sbozzare).
sbozzimáre va., ⚓ dekatera, blöta, så att
appretyr försvinner.
Sbozzino sm., trä 1. ben att polera med (hos
bildhuggare).
SbózZO se abbozzo.
Sbozzoláre va., taga bort kokongerna [från
riskvistarna],
sbracársi vr., taga af sig byxorna; (fig., f)
anstränga, bemöda sig, uppbjuda alla
krafter.
sbracataménte adv., bekymmerslöst, utan
bekymmer.
8bracåt0 a., byxlös, utan byxor; (fig.) rik;
präktig ; vita sbracata, lugnt,
bekymmer-fritt lif; risa sbracate, ohejdadt skratt;
alla sbracata, bekymmerslöst.
sbracciarsi vr., uppvira, -kafla ärmarna;
(fig.) fäkta, anstränga sig, uppbjuda alla
krafter,
sbrácia sm., skräflare.
sbraciáre va. o. vn., röra om [glöden, [-brasan[-] {+bra-
san]+} ; skräfla, skryta ; slösa bort.
sbraciáta sf., sbracio fsm., omrörning [af
brasan]; (fig.) skryt, skräfvel; munväder;
ståt. prål, prakt, slöseri,
sbracióne sm., storskräflare, -skrytáre.
8 b råe UI áto a., utan byxor.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
