Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Italiensk-svensk ordbok - S - scandello ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
scannéllo sm., droppe.
ficándere va., klättra uppför; (metr.) skan-
derå.
8Candiménto sm., skanderande.
Scandinavia sf., (geogr.) Skandinavien.
SCandinávo a. (sm.), skandinavisk,
skandinav.
scandire se abbadia.
scandol... se scandal...
8Cangéo sm., obehag, olyckshändelse,
ledsamhet.
Scánia sf., (geogr.) Skåne,
scannafósso sm., ⚓ underjordisk gång; af-
loppsdike.
ecannaménto sm., slaktande &c.
scannapagnótte, scannapáne sm., odugling,
odåga.
tcannáre va., skära halsen a.: sticka ihjäl,
slakta, döda, mörda ; (fig.) i grund
förstöra, störta, ruinera, bringa i fördärfvet; $
afhärfla, af-, uppnysta.
SCannáto a. o. pp., ruinerad, förfallen,
utfattig, sluskig, etc.
scannatóioslakthus; spelhelvete, hål[a],
krog.
SCannatóre sm., mördare &c. (se scannare).
scan nel i aménto sm., reffling, reffla, fåra.
scannellare va., $ kannelera, reffla,
urgröpa ; afhärfla, -nysta,
scannellato sm., reffla, fåra, kannelering.
scannellatura sf., se scannellamene.
scannéllo sm., liten bänk; pall ; skrifpulpet.
SCánno sm., bänk, säte; pall; sandbank;
juvelskrin.
scanonizzáre va., utstryka ur helgonlistan,
scansafatiche sa fuggifatica.
scansaménto sm., undflyende; flykt &c.
ecansárdo a., trög, bekväm,
scansare va., aflägsna, skaffa, flytta, taga,
hålla, etc. undan, bort, ur vägen; parera;
undvika, [-]fly, sky. ~si, aflägsna sig,
hålla sig undan, vika, gå ur vägen,
undan &c.; undkomma,
scansía sf., bokhylla, hylla med fack.
SCanSO sm., aflägsnande, undflyende ; flykt ;
a — di equivoci, till undvikande af
missförstånd.
scantonaménto sm., kanthuggning &c. (se
följ.)
scantonáre va., afstöta kanter, hörn på,
af-trubba ; kanthugga. — vn., springa om
hörnet ; byta om kosa ; fly sin kos, smyga sig
bort, smita sin väg. ~si, ge sig i väg,
schappa.
scantonatila sf., afstött stycke af en kant,
o. d.
scantucciáre va., afstöta kanterna, hörnen
på ngt.
scapaccfonáre va., gifva en sittopp, ett slag
i nacken med flata handen,
scapaccióne sm., sittopp, slag i nacken med
flata handen,
scapáre va., toppa; skära, afbryta hufvudet
på. ~si, bråka sin hjärna,
scapatággine SJ*., obetänksamhet,
tanklöshet; obetänksam handling, öfverilning,
scapato a. (sm.), obetänksam, hufvudlös
[människa] ; vildhjärna,
scapecchiáre va., bråka [lin], ~si, draga sig
ur klämman.
scapecchiatóio sm., ⚙ [hamp-. lin]bråka.
8Capestráre va., aftaga grimma på; (fig.)
förleda, locka till utsväfningar; fördärfva.
— vn., lefva i utsväfningar, ~si, föra ett
utsväfvande lif; (ridk.) stryka grimman af
sig.
scapestratággine sf., utsväfning.
8Capestrataménte adv., lösaktigt, 1
utsväfningar.
scapestrato a., utsväfvande, liderlig,
lösaktig; alla scapestrata, liderligt, under
utsväfningar.
scapezzaménto sm., [träds] beskärande ända
till roten ; toppning,
scapezzare va., beskära ända till roten,
underkvista; afbryta hufvudet på; toppa.
8Capezzóne se scapaccione.
8Capigliáre va., rufsa till håret, bringa håret
i oordning. — vn. o. ~si, rufsa till sig i
håret ; föra ett utsväfvande lif, hängifva sig
fit utsväfningar,
scapigliáto a., med utslaget, tofvigt hår;
(fig.) utsväfvande, liderlig. — sm., slusk.
scapigliatura sf., utsväfning.
scappaménto sm., afgång, minskning;
förlust, afbräck,
scapitáre vn., förlora [sig], förlora i värde,
lida afbräck; sätta till ngt [i en affär];
fare —, förorsaka en förlust.
8Cåpito sm., förlust; skada; afbränning;
dare a —, sälja med förlust, till underpris,
scapitozzáre va., toppa.
8Cåpo sm., (ark.) pelarskaft.
scápola se abbadia.
scapolare va., befria, frigifva, -göra. —- vn.,
fly bort, undan, sin kos, rädda sig, komma
undan. — sm., (katol.) skapularium.
scapolo a. (sm.), ogift, ungkarl; löshäst,
scaponire va., öfvervinna envisheten hos.
scappaménto sm., (urm.) affall,
utlösningsverk.
8Cappáre vn., fly [bort, undan, sin kos];
rädda sig. rymma ; springa [sin väg] ;
undslippa ; tryta, vara slut; brista; mi scappa
la pazienza, mitt tålamod är slut ; far —
la pazienza, komma [ngn] att förlora
tålamodet ; a scappa scappa, a scappa e fuggi,
i största hast.
SCappåta Sf, obetänksamhet. snedsprång,
felsteg, pojkstreck; bångstyrighet (hos en
häst) ; utflykt ; fare una — sino a, göra en
utflykt till, en afstickare till.
scappatèlla, scappatina sf., litet snedsprång,
pojkstreck &c.; liten utflykt,
scappatóia sf., undflykt, undskyllan,
förevändning, kryphål,
scappavia sm., gång, korridor,
scappellare va., taga hatten af [ngn]; taga
hufvan af [en fa[k], ~si, lyfta på, taga af
hatten, mössan.
8Gappellåta{/:, hälsning medelst hattens
af-tagning.
scappellottáre va., gifva [ngn] en sittopp,
scappellótto sm., slag på nacken med flata
handen, sittopp, örfil,
scappináre va., sticka nya fötter i [-[strumpor].-] {+[strum-
por].+}
scappino sm., socka [på strumpor].
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
