Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Italiensk-svensk ordbok - S - scapponata ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
scapponáta sf., fest hos bondfamiljer med
anledning af barndop,
soappucciáre va., taga hufvan af [ngn]. —
vn., snafva, snubbla, stappla; fela, groft
misstaga sig. ~si, taga af sig hufvan,
kapuschongen,
scappúccio sm., snafvande, snubbling; fel,
misstag.
scapricciáre, scapriccfre va., bota ngn för
hans nycker. i»-si, få plikta för sina
nycker.
SCápula sf., (anat.) skulderblad, skuldra.
SCarabáttolo sm., litet glasskåp, atenienne,
scarabèo sm., (zool.) tordyfvel; skarabé.
scarabocchiáre va., kludda, klottra, rita
kråkfötter; rafsa ihop.
scarabócchio sm., bläckplump, -fläck;
klotter, sudd, kråkfötter, kludd.
scaracchiáre vn., harkla sig, spotta. — va.,
göra narr a.: utspy, -spotta,
scarácchio sm., spottkluns.
scaracchióne sm., spottáre.
scarafággio sm., tordyfvel, skarabé; (ibi.)
ollonborre.
scaramåzza I. a. f: Perla —, klotrund
pärla. — II. sf., bucklighet, ofullkomlig
rundhet.
scaramùccia sf., & skärmytsel,
skärmyts-ling. — sm., svartklädd narr i det gamla
italienska folklustspelet; (fig.) storskrytáre,
scaramucciáre vn., skärmytsla.
8CaramúccÌ0 sm., scaramùzza se
scaramuccia.
8Caraventáre va., slunga, kasta med kraft.
~si, kasta sig, störta, rusa, slå ned.
8carcäre se scaricáre.
scarceraménto sm., lössläppning ur
fängelse &c.
scarceráre va., lösgifva, släppa lös, ut, fri-
gifva [ur fängelse],
scarcerazióne sf., se scarceramento.
8cardácci0 sm., (bot.) vild tistel.
8Cardáre va., borttaga det taggiga skalet
från [kastanjer].
scarda8sáre va., karda, kamma; (fig.)
förtala, bakdanta, tala illa om, kritisera,
scardassatóre sm., kardare.
8cardassatüra sf., [u[i]kardning.
8Cardassiére sm., kardare, ullkammare,
scardásso sm., ⚙ karda, häckla, kam.
scardiccióne se abbadia.
scárdova sf., (zool.) braxen,
scaréggio se scarezzo.
8CareggÌÓS0 a., vederstygglig, gräslig,
hisklig.
scarézzo sm., pinsam, plågsam känsla.
Scárica sf., aflastning, lossning; & salfva,
aflossning; (elektr.) urladdning; aflopp &c.
(se scaricáre).
scaricabarili sm., en barnlek (»väga salt»,
»mjölsäck») ; fare a —, (fig.) skjuta skulden
på en annan,
scaricalásino sm., en sorts damspel; en
barnlek (»mjölsäck»); fare a —, (fig.)
ursäkta sig gnm att skjuta skulden på andra,
scaricaménto sm., lossning &c. (se
scaricáre).
80aricamirá00ll sm., storskrytáre, skräflare.
scaricáre va., af-, urlasta, lossa, lassa af;
afskjuta; [aglossa, urladda; slunga; länsa.
ge aflopp åt; (fig.) afbörda, utgjuta, utösa,
ge fritt aflopp (luft) åt, befria ; utdela;
utbreda. ~si, lätta sig, afbörda sig, befria
sig; fritaga sig, göra sig lös; utfalla,
utmynna, ut-, afflyta; urladda sig; ej vara
längre uppdragen (om klockor) ; aflasta sina
varor.
scaricatóia sf., slag, -bur, giller,
scaricatóio sm., aflastnings-, lossningsplats,
scaricatóre sm., lossare, sjåare.
8caricatúra, scaricazióne sf., lossning &c.
(se scaricáre).
scárico I. a., af-, urlastad; tom; aflossad;
oladdad ; fri, lös, ledig ; neutral ; förnöjd ;
klar, molnfri ; — di colore, klar, ljus,
genomskinlig ; capo —, vindböjtel. — II. sm.,
af-, urlastning, lossning; [jord]ras; aflopp;
afloppsbassäng ; afloppsrör ;
afstjälpnings-plats; lättnad, lättande, afbördande,
befrielse, rättfärdigande; (jur.) frikännande;per
— di coscienza, för samvetets fredande ; för
att lätta sitt samvete.
8carificáre va., (kir.) göra inskärningar i,
koppa.
scarificatóre sm., (kir.) koppjärn,
lifväo-kare.
8acrificazióne sf., (kir.) inskärning, ristning,
scarióla sf., en sorts sallad,
scarlattina sf., (läk.) scharlakansfeber,
scarlattino, scarlátto a., scharlakansfärgad,
-röd. — sm., scharlakan[sfärg].
scarmána se abbadia.
scarmanársl se abbadia.
scarmigliáre va., rufsa till, bringa hår i
o-ordning. «"Si, rufsa till sig 1. hvarandra i
håret; komma i lufven på hvarandra,
scarmigliáto a. o. pp., rufsig, illa tilltygad
i håret, med utslaget (tofvigt) hår.
scarmiglióne sm., person med rufsigt hår;
a —, i oordning, om hvartannat,
scármo sm., årtull.
SCarnaménto sm., en huds renskafning;
magerhet &c. (se följ.)
SCarnáre va., borttaga, lossa köttet från
benen ; (kir.) göra inskärningar i köttet ;
(garf.) renskafva från kött; göra smalare;
aflägsna. magra, bli mager, förlora
hullet, falla af.
scarnascialáre vn., fira karneval, festa,
scarnatura sf., (garf.) en huds renskafning.
scarnificáre va., lossa, borttaga köttet [frän
benen],
scarnire va., utmärgla, -magra; (fig.) göra
torr, betaga prydnad o. behag.
8Cárno a., utmärglad, affallen, aftärd, rnager,
utsvulten,
scarnovaláre vn., fira karneval[en].
scáro sm., (zool.) ett släkte af bröstfiskarna,
scarognáre vn., gå och drifva,
scárpa sf., sko; skodon, fotbeklädnad;
lutning, dosering, [fästnings]vall; (fort.) eskarp;
släpsko under hjul, hjulsko ; en sorts
söt-vattensfisk ; trovar la — per il suo piede,
(fig.) finna hvad man behöfver; a —,
sluttande, snedt, snedvis, på sned; — —, till
fots ; far la —, stjäla, snatta,
soarpelláre va., [ut]hugga, [ut]skära; snida,
skulptera ; gravera, rista, mejsla, <~si, rifva
sig, skafva skinnet af sig» få skafsår.
•«arpellfno sm., stenhuggare.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
