Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Italiensk-svensk ordbok - S - scarpello ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
scarpéllo sm., [hugg-, skarp] mejsel, hugg-
järn ; (kir.) skalpeli.
SCarpétta sf., liten sko, dans-, fäktsko.
scarpettáccia Sf, en sötvattensfisk ; gammal,
dålig sko; gammal käring,
scarpettina sf., scarpettlno fsm., se
scarpetta.
scarpicciáre se scalpicciáre.
scarpináre vn., gå, traska omkring, gå,
springa sig trött,
scarpino sm., se scarpetta.
scarpóne sm., stor, grof sko.
scarriéra sf; gente di —, galgfåglar, pack,
slödder.
scarrozzáre va., forsla, fortskaffa, köra,
föra. ~si, åka.
scarrozzáta sf., åktur, åkning,
scarrucoláre vn., glida i block, talja,
scarsaménte adv., ringa, litet, föga,
sparsamt. snålt,
scarsáre va., förminska, -ringa,
scarseggiare va. o. vn., felas, fattas, tryta,
saknas; vara sällsynt; hafva (vara) ringa
tillgång (di på), snålas, vara snål på.
scarsélla sf., pung, börs; ficka,
scarsézza, scarsitá sf., brist, saknad, ringa
tillgång; elände,
scarso a., felande, bristande ; sällsynt,
ovanlig, sällan förekommande ; trång, snäf,
knapp ; — nel parlare, ordkarg ; — di, i
saknad af, utan ; esser — di danaro, vara
vid dålig kassa ; moneta scarsa, ej
fullvik-tigt mynt.
ecartabelláre va., bläddra, gräfva i gamla
papper, luntor, etc.
scartabéllo, scartafácclo sm., kladd[bok];
gammalt papper, lunta,
scartaménto sm., (järnv.) spárbredd.
SCartáre va., afskilja, -söndra; kasta [kort];
(fig.) kassera, bortkasta, försmå,
scartáta sf., scárto fsm., (spelt.) kastning,
kastkort; skräp, afskräde, afskrap;
mercanzia di —, skräp-, utskottsvaror,
vrakgods, kasserade varor ; dare nelle scartate,
(fig.) bli ond, förbittrad ; far una scartata
a, häftigt fara ut mot.
SCartocciáre va., packa upp, taga upp,
bryta ; taga bladen af [majs],
scartóccio sm., (byggnadsk, o. mål.)
kartusch ; lampglas ; [pappers]strut.
scasáre vn., flytta [ut, bort]. — va., jaga ur
huset.
scásimo sm., F grimas,
scassáre va., packa, upp, ur [lår]; upp-,
nyodla, upplöja; dyrka upp, öppna med
dyrk; spränga, bryta upp [ett lås],
scassatóre sm., inbrottstjuf.
scassatúra Sf, uppackning dre. (se
scassare).
scassináre va., upp-, sönderbryta, -slå,
bräcka ; spränga ; uppdyrka,
scásso sm., nyodlad jord ; nyodling ; inbrott;
furto con —, inbrottsstöld,
ecastagnáre vn., söka undflykter. slingra
sig undan,
scataréscio sm., störtregn.
scatarráre vn., [hosta o.] spotta. — va.,
utspotta.
scatárzo se catarzo.
scatenaménto sm., lössläppande &c. (se
följ.)
8Catenáre va., släppa lös, lösa ur kedjor,
f-si, slita sig lös ; (ibi.) rasa ; bryta ut,
fara ut (contro mot),
scátola sf., ask, låda, dosa; snusdosa, -burk;
— armonica, speldosa,
scatoláio sm., kartongmakare.
scatolino sm., liten låda, ask, dosa ; parere
uscito da uno —, (fig.) vara uppsträckt,
cirklad, putsad som en docka,
scatricchiáre va., [från-, åt]skilja, [ut]reda.
scattáre vn., springa löst (om spända
bågar, fjädrar o. d.); smälla af, brinna af
(om skjutgevär); förgå, förflyta (om tid);
— a vuoto, klicka.
8CattatóÌ0 sm., try eke, aftryckare [på [-skjutgevär[-] {+skjut-
gevär]+} ; nöten i ett bösslås, på ett armborst;
0 fäll-, spärrhake, driffjäder,
scattino sm., (urm.) trycke.
8cattiváre vn., utgallra.
8Cåtto sm., afspänning, aftryckning ; trycke,
aftryckare ; spärr-, fällhake ; vurm, nyck,
infall, mani; dt —, plötsligt,
scaturigine sf., källa (äfv. fig.).
8caturiménto sm., uppsprutning &c.
scaturire vn., springa (frusa, välla, spruta)
fram, upp; fram[k]välla, uppspringa; hafva
sin källa; (fig. äfv.) uppstå, härflyta (da
från).
scavaicáre va., kasta ur sadeln, af hästen,
slå a.: nedlyfta, -taga; hoppa öfver [en
maska]; (fig.) undan-, uttränga, sticka ut,
slå ur brädet ; klifva öfver, stiga öfver. —
vtt., stiga af [hästen],
scavailáre vn. o. /-si, springa o. leka, roa
sig; föra ett utsväfvande lif.
scavaménto sm., [ur]gräfning & c.
scavamórti sm., dödgräfvare.
SOavapózZl sm., brunnsgräfvare.
scavare va., [ut]gräfva, gräfva upp; uri
ol-ka, -gröpa; (fig.) få fram, inhämta; aflocka;
uttänka ; — una miniera. upptaga en
grufva.
SCaváto a., [i]hålig, urholkad. — sm., se
scavo.
scavatúra, scavazióne sf., [ur]gräfning &c.
scavezzacóllo sm., hastigt fall,
nedstörtande, ras; liderlig, utsväfvande sälle; a —,
på ett halsbrytande sätt, blindvis,
brådstör-tadt, oförväget, hals öfver hufvud.
8Cavezzáre va., afbryta, bryta af, bräcka,
knäcka ; ~si il collo, bryta halsen af sig.
8CavÌZZ0láre va., ifrigt söka efter.
SCávo sm., fördjupning, håla, ihålighet, grop;
[ur]gräfning, gräfningsarbete.
scazzáta sf., lyckträff.
SCécco se scek.
SCéda sf., grimas; grin; tillgjordhet, till-
gjordt sätt; koncept, utkast,
sceglibile a., som kan väljas ; valbar,
scégliere va., [ut]välja, utsöka, -se; sortera,
sofra; rensa, plocka [grönsaker o. d.];
välja, utköra,
scegliménto sm., utväljande, val.
scegliticcio sm., affall, afskräde, fnas,
afskrap.
sceicco sm., schelk, arabisk stamchef,
höfding.
8Cek sm., check, bankanvisning, -invisning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
