Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Italiensk-svensk ordbok - S - scialatore ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
bort; utdunsta. — vn. o. ~si, slösa bort
sin egendom; ha stora utgifter, föra stor
stat ; scialarla, lefva på stor fot, F lefva
fio-ribus; hängifva sig åt nöjen,
epialatóre sm., slösare.
sciai báre va., ⚓ rappa, hvitmena; (fig.)
öf-verskyla.
8Ciålbo a., hvitlimmad, -menad, rappad;
blek, matt, dunkel. — sm., rappning,
scialle, sciállo sm., schal,
scialo sm., slöseri; stora utgifter; ståt, prakt,
prunk, prål; utdunstning, dunst.
scialónc sm., storslösare.
scialuppa sf., Æ, slup. barkass, storbåt,
sciamannáre va., tillskrynkla, illa tilltyga,
fara illa med. —SÌ, råka i oordning,
sciamannato a. o. pp., illa klädd, utstyrd;
vårdslös, oordentlig [i sin klädsel]; med
kläderna i oordning, halfklädd, med
blottad barm, etc.; alla sciamannata,
vårdslöst, skrangligt, oordentligt,
sciamare vn., svärma (om bin),
sciame sm., bisvärm; (fig.) svärm, hop.
8Ciamito sm., (bot.) tusensköna, amarant ; en
sorts venetianskt tyg, sammet,
sciampagna sm. o. sf., champagne,
sciancare va., komma att halta. — vn. o.
—Si, bli halt, halta,
sciancataménte adv., slankigt. haltande,
linkande.
sciancato a., lam i höften, [låg]halt; lam 1
landen; felaktig.
SCiánto sm., hvila, vederkvickelse,
eciapito se abbadia.
sciarada sf., charad.
8Ciaråppa sf., (farm.) en sorts laxermedel.
8Ciårpa sf., skärp, gehäng; halsduk,
sciarrada, sciarráta sf., tummel, oväsen,
slagsmål; gräl, träta; charad,
|ciatica Sf, (läk.) gikt i höften. i länderna,
höftvärk.
Sciatico a., (läk.) höft-, länd-.
SCiátta sf., liten båt, ekstock,
sciattággine sf., oordentlighet, vårdslöshet
i klädsel, oskicklighet,
sciattare va., fördärfva, -störa, skada,
skämma bort ; fuska ihop, klåpa, slarfva.
sciatteria, sciattézza sf., stor osnygghet,
snusk, -ighet.
sciattino sm., fuskare, klåpare.
SCiátto a., slarfvig, vårdslös, oordentlig [i sin
klädsel]; skranglig, ranglig.slankig, gänglig,
sciattó na sf., p lortlolla.
SCiaúra se sciagura.
sciavero sm., utanbräde. sågbak ;
hyvelspán ; afklippta bitar, rester efter
tillklippning. — a., som har krokiga, vridna horn.
scibile sm., allt vetande, allt som kan vetas,
sciènte a., underrättad, som har vetskap,
medveten ; me —, med min vetskap ; a —,
med vett o. vilja,
scienteménte adv., med vett o. vilja, med
flit ; på allvar.
8cientificaménte adv., vetenskapligt,
scientifico et., vetenskaplig ; lärd.
Sciènza sf., vetskap, kunskap; vetenskap;
lärdom, vetande ; kännedom ; pozzo di —,
(iron.) spränglärd ; di certa —, med full
visshet; senza alcuna — del fatto, utan
agn sakkännedom.
scienziato a. (sm.), lärd.
Scierbürgo sf., (geogr.) Cherbourg.
8Cignere va., lösa, knyta, snöra, knäppa upp;
lossa. — si, lossa upp, lossa på kladerna;
blotta barmen,
scilinguagnolo sm., tungband; (fig.)
pratsamhet, -sjuka; aver sciolto (rotto) lo —,
ha godt munläder, vara talför; rompere lo
—, börja att tala.
scilinguare vn., stamma,
scilinguatóra sf., framstammadt ord.
Scilla sf., (bot.) blåstjärna ; hafslök.
Scilla sf., (geogr.) Scylla,
scilóma sm. [o. sf], ordsvall, svada, långt
prat.
scfma se abbadia.
8Clmia se scimmia.
scimitarra sf., turkisk kroksabel.
8Cimitarrata sf., hugg med kroksabel,
scimmia sf., apa; (fig. äfv.) efterapare \fart
la — a, efterapa,
scimmiare va., efterapa,
scimmiésco a., aplik.
scimmiéne sm., stor apa; (fig.) markatta,
scimmiottare va., apa efter, härma,
scimmiótto sm., ung, liten apa.
scimpanzè sm., (zool.) chimpans.
scimunitággine sf., inbilskhet, dumhet, narr-
aktighet, fånighet.
scimunitaménte adv., dumt, enfaldigt &c.
scimunito a., dum, enfaldig, fånig, fjollig,
slö. — sm., dumbom, fåne.
scindere va., [sönder]dela ; afskilja,
scingere se abbadia.
eointllla sf., gnista,
scintillaménto sm., gnistrande &c.
scintillante a., gnistrande; glänsande,
lysande, tindrande,
scintillare va., gnistra, glimma, tindra,
blänka, glänsa
Scintillazióne sf., tindrande, blinkning.
Scinto a. o. pp. (af scignere), utan gördel ;
med kläderna i oordning, med blottad
barm.
scioccággine se abbadia.
scioccaménte adv., dumt, enfaldigt,
scioccheria, sciocchézza sf., dumhet,
enfald; dumt prat.
8CÌÓCC0 I. a., smaklös, fadd ; dum, enfaldig;
tokig, oäfven; da —, dumt, enfaldigt. —
II. sm., dumhufvud, -bom.
sciocconáccio, scioccóne sm., stor dumbom,
stort får.
Sciógliere va., lösa, knyta upp, lossa; taga
upp; lössläppa, -koppla; (jur.) upphäfva;
lösa [problem]; frisäga, -göra, -kalla;
befria; infria [löfte]; [upp]lösa; [komma att]
smälta ; uppblöta, späda ut, förtunna ;
skingra; förklara, klargöra; (läk.) fördela; — it
ventre, åstadkomma öppet lif; — la seduta,
upplösa sammankomsten ; — la lingua, —
la parola, börja att tala. — si, lossna, gå
upp ; [upp]lösa sig, -lösas ; smälta : göra sigr
lös, befria sig; förskingras; skingra sig,
skiljas åt ; — in lacrime, smälta i tårar,
sciogliménto sm., lösning, lösande &c. (se
föreg.) ; upplösning, utgång ; slut. resultat;
smältning ; uppror ; ~ [di corpo], diarré,
sclolo sm., snushane, glop, viktig person.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
