Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Italiensk-svensk ordbok - S - scioltamente ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
8Cioltaménte adv., ledigt, otvunget, obesvä-
radt; flytande,
scioltézza sf., vighet, kvickhet, ledighet,
smidighet ; obesväradt sätt ; (läk.) diarré,
sciólto fp. af sciogliere. — a., vig, smidig»
kvick i rörelser; fri, ledig; obesvärad,
o-tvungen; a briglia sciolta, i sporrsträck;
— di membra, ledig, obesvärad ; vig,
smidig; verso —, blankvers, orimmad vers;
alla sciolta, fritt, otvunget.
SCioperánte a. (sm.), overksam, sysslolös
(latting). — sm., strejkande [arbetáre].
80i0peráre va., locka från arbete. — vn.,
strejka. — si, gå sysslolös, hålla
frimåndag, lämna arbetet,
scioperataggine sf., overksamhet,
sysslolöshet, lättja.
scioperataménte adv., sysslolöst, lättjefullt,
scioperatézza se scioperataggine.
8Ci0perät0 a. (sm.), overksam ; sysslolös
(lätting).
sciópero sm., arbetsinställelse, strejk ; fare
—, mettersi in scioperi, göra strejk, strejka,
scioperóne sm., lätting, dagdrifvare,
sciorinaménto sm., vädrande &c.
8Ciorináre va., vädra, upphänga, utbreda [i
fria luften] ; (fig.) offentliggöra, förkunna ;
lägga, ställa ut i bodfönster ; utbreda,
framlägga; — un colpo, ge ett slag. ~si,
lossa på kläderna, knäppa upp på sig, lösa
sina kläder; ge sig god ro.
sciórre se abbadia.
SCipáre se abbadia.
scipidézza se scipitezza.
scipidire vn., bli fadd, smaklös.
8Cipido se scipito.
Scipióne sm., (hist.) Scipio,
scipitággine se abbadia.
scipitaménte adv., smaklöst; dumt,
enfaldigt.
scipitézza sf., fadd smak, faddhet; (fig.)
dumhet, strunt, lappri,
scipito a., fadd, smaklös, dufven; platt,
intetsägande, osmaklig, andefattig, dum.
soiroccále a., sirocko-,
soirócco sm., (meteor.) sirocko (sydostvind
på Medelhafvet),
sciroppare va., inkoka i sirap,
sciróppo sm., växt- 1. fruktsaft;
sockerlösning ; bröstsaft; sirap,
scirro sm., (Iak.) kräftknöl.
8Clrró80 a., (läk.) scirrhös ; tumore —,
kräftknöl.
scisma sm. [o. sf], schism ; oenighet,
scismático a. (sm.), schismatisk,
schismati-ker.
S0Ì8SÌIe a., som låter klyfva sig.
scissióne sf., söndring, skiljaktighet, split.
8CÌ8S0 pp. (a.), [sönder]delad ; söndrad,
splittrad ; klufven,
eoissóra sf., klyfta, spricka, remna; (fig.)
söndring, oenighet, split,
scita se abbadia.
80itåle sm. o. sf., (antik.) ett slags
chifferskrift hos spartanerna; (zool.) ett släkte
slungorm.
scitico a., skytisk.
SOito sm., (hist.) skyt.
•Ciugamäno srtt., handduk.
SOiugáre va., torka [af].
SCiugatóio sm., handduk, torklapp ; (boktr.)
torkrum, -vind.
soiupaochiáre va., förstöra, illa tilltygaj
plottra, öda bort.
SCiupáre va., förstöra, -därfva, -fuska;
skada ; fläcka, smutsa ned ; slita, nöta ut ;
förslösa, -spilla, vräka bort. r~si, få missfall;
förstöras, bli förstörd ; (fig.) fördärfvas,
släpa ut sig, bli utsläpad,
sciupinio, Sciupio sm., slöseri, förslösande,
sciupóne sm., slösare; slopare; en som
sliter mycket kläder.
SCiuróttero sm., (zool.) flygande ekorre.
SCivoláre vn., glida, halka, slinta ; åka
skridsko; hväsa om ormar; — su, (fig.) halka
förbi, [blott] flyktigt vidröra.
SCivolåta Sf, halkning &c.
SCiVOlo sm., (mus.) drill.
Scizia sf., (gam. geogr.) Skytien.
80lamáre se esclamare.
sclarèa sf., (bot.) en art salvia,
sclerótica sf., (anat.) senhinna, hårda
ögon-hinnan.
800CCamént0 sm., afskjutande &c.
8C0CCáre va., afskjuta [en pil] ; slunga; (fig.)
utslunga, gifva. — vn., slakna, fara af,
smälla a.: slå (om klockan) ; (ss. subst.:)
allo — della mezzanotte, på slaget tolf.
—Si, bli bekant.
8C0CCatóÌ0 sm., trycke, aftryckare.
SCOCCiáre va., hafva sönder skalet på [ägg];
F taga bort grillerna ur hufvudet på.
80ÓCC0 se scoccamento; allo — delle due,
på slaget två.
SCOCCOláre va., plocka bären på [en buske];
afplocka från klasen, repa; (fig.) ofta
upprepa.
SCOdáre va., hugga svansen af, stubba,
scodáto a. o. pp., med stubbad svans ; utan
svans; (fig.) listig, slug.
scodèlla sf., soppskål, [sten]fat; djup tallrik;
sköldpaddskal.
8C0delláre va., servera [soppan]; hälla i
soppskålen; (fig.) kasta, störta omkull,
kullslå ; — bugie, duka upp lögner.
SCOdellåta sf., en skål full.
scodellino sm., liten skål; [te]fat; färgkopp;
fängpanna.
soodinzoláre vn., vifta med svansen (om
hundar).
scofacciáre va., samman-, tilltrycka, -platta,
scóglia sf., urkrupet ormskinn ;
sköldpaddskal ; klippa ; dräkt,
scogliáto a., kastrerad.
scoglièra sf., klippgrund, -ref, skär.
scóglio sm., klippa; klippgrund; (fig.)
stötesten, svårighet ; — a fior d’acqua, ref, skär
[i vattenbrynet],
scoglióso a., full af klippor o. skär.
SCOiáre va., draga skinnet af, flå.
scoláttolo sm., (zool.) ekorre,
scolaménto se scolo.
scoláre vn., drypa, rinna af, flyta bort. —
va., låta afdrypa, låta afrinna. — sm., se
scolaro.
scolareggiáre vn., gå i skola; uppföra sig
som en skolgosse,
scolarésca sf., eleverna, lärjungarna [vid en
sko[a] ; studenterna. Studentkåren ; hela
skolan, hela klassen ; skolungdomen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
